Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information..

Alla elever i dagens skola, oberoende av inlärningskapacitet, skall ges likvärdiga möjligheter till progressivitet av befintliga kunskaper i det egna lärandet. Iakttagelser under bland annat VFU indikerade en problematik i enskilda lärares förmåga till att förse samtliga elever med kunskapsmässiga utmaningar. En förbigången elevgrupp utgjordes här av klassens snabba inlärare; elever med hög potential. Syftet med undersökningen har varit att ur ett lärarperspektiv, söka reda på fungerande arbetsmetoder för att nå och tillgodose samtliga elevers kunskapsmässiga behov i undervisningen. För att belysa aspekter, specifika ur yrkesverksamma lärares synvinkel, valdes en kvalitativ intervjumetod av semistrukturerad art för undersökningen.

På Linköpings universitet använder man sig sällan av versionshanteringssystem i kurser. Istället sparas till exempel programmeringslabbar på enskilda personers UNIX konton. Detta leder till problem både när man programmerar i grupp men också om någonting skulle gå snett. Labhandledaren har också mycket sämre vetskap om hur specifika gruppers arbeten framskrider och många grupper kan få hjälp för sent på grund av detta. Troligtvis kommer versionshanteringssystem användas mycket mer i framtiden.Att läsa versionsloggar för att följa upp grupper är ett osmidigt och tidskrävande jobb och ger dålig överblick.

 Examensarbetsuppgiften har gått ut på att genomföra en prestandajämförelse mellan en hård och en mjuk processorkärna integrerad i en FPGA, i detta fall, en Virtex4 FX12 från Xilinx.System med de olika kärnorna har tagits fram, där antalet klockcykler för att genomföra olika beräkningar har mäts. Bland annat har algoritmen Fast Fourier Transform och dess invers beräknats för en vektor.De kärnor som har provats är den mjuka MicroBlaze framtagen av Xilinx samt den hårda PowerPC 405. Prestandan för systemet med mjuk kärna var 65 % av det med hård kärnaFörutom prestandamätningarna har en vidare teoretisk jämförelse mellan kärnorna genomförts. Utifrån den har slutsatsen dragits att när man behöver små volymer av FPGA-kretsar eller flera olika beräkningar skall göras är FPGAer med hård kärna att föredra. Om det är större volymer eller bara ett fåtal typer av beräkningar som skall utföras är en mjuk kärna mest fördelaktig, främst av ekonomiska skäl.

Problemformulering: Eftersom gruppen äldre invandrare är en växande grupp i vårt samhälle, och många kommer från krigsdrabbade områdena och därmed med specifika upplevelser och erfarenheter, finner vi det både intressant och relevant att undersöka mötet mellan dem och den svensktalande hemtjänstpersonalen. Syfte med denna undersökning är att studera hur äldre som inte behärskar det svenska språket upplever omsorgen samt hur kommunikationssvårigheter påverkar den dagliga omvårdnaden. Syftet är också att undersöka om de äldres tidigare livserfarenheter har påverkat deras förutsättningar att lära sig det nya språket. Metod: Metoden i denna studie består av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt intervjuades sex personer och samtliga respondenter är kvinnor.

Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades.

Syftet med arbetet är att undersöka om den nuvarande lagstiftningen kan tillämpas på förskingring av elektroniska medel. För att få en förståelse för förskingring som brott redogör vi för begreppet förmögenhetsbrott. Rekvisiten vid förmögenhetsbrott är ekonomisk skada för den drabbade och uppsåt från gärningsmannens sida. Ekonomisk brottslighet är ett förmögenhetsbrott och denna undergrupp har rekvisit som är mer specifika. Det finns många definitioner och vi har valt att ta upp några av dem.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

Bakgrund: Humant immunbristvirus [HIV] skadar kroppen genom att förstöra specifika blodceller. Sjukdomen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att kartlägga vilka upplevelser av stigmatisering som beskrivits av personer med HIV. Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. 14 artiklar bearbetades utifrån syfte och frågeställningar, kvalitetsbedömdes, sammanställdes, analyserades och sammanfattades.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Denna utredning har syftat till att undersöka borrhålsdiameterns och den specifika laddningens inverkan på andelen producerat finmaterial (material <5,6 respektive &lt;8,0 mm) samt om det finns samband mellan dessa parametrar och resultaten från några vanliga kvalitetstester för ballastmaterial. de erhållna resultaten är följande: det har konstaterats signifikanta skillnader i andelen producerat finmaterial mellan några av de i försöket ingående provsalvorna. det har dock inte gått att relatera dessa skillnader till ovan nämnda parametrar från losshållningen. kvalitetstesterna, som utförts på de färdiga slutprodukterna 5-8, 8-11 och 11-16, har varit lt3-index, sprödhetstal, flisighetstal samt kulkvarnsvärde. vissa signifikanta skillnader har härvid kunnat konstateras, framförallt vad gäller lt3-index.

Utgångspunkten för uppsatsen är frågeställningen Kan jag finna ett didaktiskt tillvägagångssätt, med hjälp av den tysta kunskapen, genom dialogen och praktisk övning, i min kommande roll som bildlärare?Mina frågeställningar har jag ställt för att kunna synliggöra kunskapsöverföring för mig själv och för att kunna effektivt få användning av den i en lärande situation. Genom en dagboksprocess har jag redogjort för hur uppsatsen behandlar min frågeställning. Jag har valt ut tre specifika delar från processen och med hjälp av Bengt Molanders bok, Kunskap i handling, sammankopplat hans teorier med min upplevelse av processen. Gestaltningen, trasmattan, visar en klar och tydlig förbindelse mellan teori och praktik, att den existerar, att jag har praktiserat ?lära genom att göra?.Uppsatsen behandlar samspelet mellan en inlärningsprocess under ett praktiskt arbete med en gestaltningsuppgift och filosofiska studier.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.

Den äldre befolkningen ökar, och med färre platser på särskilda boendeformer tenderar de äldre boende hemma med hemtjänst att bli allt fler samt mer hjälpberoende. Hos den äldre befolkningen är fall ett stort hälsoproblem. Trettio procent av alla över 70 år boende i eget hem faller minst en gång varje år. Inre faktorer kan påverka individens balansförmåga och därmed ses som riskfaktor för fall. Fem äldre personer i Bodens kommun boende hemma med hemtjänst, med assistans vid personlig vård, har besökts för att pröva om Downton Fall Risk Index, chairstand test, stående balanstest och gångtest är tillämpbara i hemmiljö.