Sökresultat:
292 Uppsatser om Allmäna Pensions fonder - Sida 20 av 20
Venture capital och lÄgkonjunkturens pÄverkan pÄ Venture capital i Sverige
Venture capital investerar via fonder i nya, smÄ och medelstora onoterade företag under en tidsbestÀmd period. Genom ett aktivt Àgarengagemang tillför de kompetens, nÀtverk, Àgarstyrning och kreditabilitet. DÀrigenom skapar de tillvÀxt inom portföljbolaget samt förutsÀttningar för en positiv avkastning via exit. Inom dagens svenska ekonomi har det blivit allt vanligare att innovativa unga företag med utvecklingspotential finansieras via venture capital. I december 2008 visade Konjunkturinstitutet en rapport om konjunkturlÀget som skvallrade om fördjupad internationell finanskris med svagare BNP-tillvÀxt, ökad arbetslöshet och bekrÀftade att Sverige nu gick in i en lÄgkonjunktur.
Fastighetsbolagens strategi i samband med med finanskrisen 2008
Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.
Testdriven utveckling ? En utvÀrdering av Jordbruksverkets metod för systemutveckling
Ingen visste riktigt vilka konsekvenserna skulle bli för aktörerna pÄ fastighetsmarknaden i samband med finans och fastighetskrisen 2008. Kriser av detta slag sker alltför sÀllan för att man med sÀkerhet ska kunna förutspÄ utgÄngen men tillrÀckligt ofta för att aktörerna tvingas att strategiskt skydda sig.Denna uppsats tittar nÀrmare pÄ hur aktörerna strategiskt anvÀnder sig av olika kÀnda skyddsÄtgÀrder i syfte att klara konjunkturnedgÄngar sÄvÀl som att fÄ ut maximal avkastning vid konjunkturuppgÄngar. Berörda aktörer Äterfinns inom segmenteninstitutioner, börsnoterade, fonder, utlÀndska samt opportunistiska.Den svenska fastighetsmarknaden har pÄ kort tid upplevt stora förÀndringar. Utvecklingen lÀr Àven fortsÀtta i högt tempo framöver. Detta medför ett allt större krav pÄ en tydlig strategi som inte bara tar hÀnsyn till idag, utan som Àven klarar av att möta morgondagen.Av empirin framgÄr det att aktörerna pÄ den svenska fastighetsmarknaden har olika strategier.
Warrantintroduktion : En studie om prispÄverkan pÄ den underliggande aktien vid en warrantintroduktion
Den svenska ekonomin gÄr bra vilket har lett till att svenska folket har mer pengar att investera. Det finns en mÀngd olika investeringsalternativ pÄ marknaden, bland annat obligationer, aktier, fonder och derivat. Till kategorin derivat hör warranter och optioner. Warranter kan ses som en lÄng option och Àr ett relativt nytt instrument pÄ marknaden. Handeln med warranter startade pÄ den svenska marknaden 1995.
Analytikers attityd till hÄllbarhetsredovisningar
Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ămne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus pĂ„ företags ansvar gentemot miljö och samhĂ€lle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag vĂ€ljer att publicera hĂ„llbarhetsredovisningar. HĂ„llbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som Ă€r bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhĂ„llanden. Samtidigt har saker börjat hĂ€nda pĂ„ finansmarknaden dĂ„ bĂ„de institutionella investerare och vanliga kunder stĂ€ller krav pĂ„ att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, sĂ„ kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag fĂ„r ingĂ„ i en etisk anpassad fond hĂ€mtas frĂ„n flera kĂ€llor, dĂ€r hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r en av dem. Forskning visar pĂ„ att det som redovisas i hĂ„llbarhetsredovisningar inte alltid Ă€r den information som en analytiker behöver för att pĂ„ ett effektivt sĂ€tt kunna göra sin vĂ€rdering av företaget.
Sparandedirektivet : En uppsats om direktivets effekter i Sverige
Sparandedirektivets syfte Àr att effektivisera beskattningen av rÀnta pÄ sparande inom EU genom att rÀntan ska beskattas i betalningsmottagarens hemviststat. Direktivet gÀller endast fysiska personer och grÀnsöverskridande rÀntebetalningar. Syftet ska uppnÄs genom ett utbyte av information medlemsstaterna emellan. I stÀllet för att utbyta information kan en medlemsstat vÀlja att ta ut kÀllskatt pÄ rÀnta och vidarebefordra en viss del av kÀllskatten till betalningsmottagarens hemviststat. De svenska bankernas kontrolluppgiftsskyldighet för begrÀnsat skattskyldiga sparare har i och med direktivets införande utvidgats.
Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens Ärsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv
Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Ă
rsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lÀnken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrÄgar information sÄ att de kan vÀrdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Àr att konkurrensen efter investerare pÄ kapitalmarknaden Àr hÄrd. Den frivilliga informationen i Ärsredovisningarna innebÀr en kostnad för företagen.