Sök:

Sökresultat:

4124 Uppsatser om Allmän plats - Sida 38 av 275

Hemmet som plats för omvÄrdnadsarbete: En intervjustudie med distriktssköterskor

Antalet Àldre har ökat i samhÀllet vilket leder till att fler Àldre behöver vÄrd och omsorg och för att möta detta Àr den hembaserade vÄrden viktig. Den viktigaste orsaken Àr att det frÄn ett samhÀllsperspektiv inte Àr rimligt att skapa tillrÀckligt med platser pÄ Àldreboenden för att bemöta de behov som finns. Brist pÄ Àldreboendeplatser krÀver större resurser inom hemtjÀnst och hemsjukvÄrd för att kunna vÄrda patienter i hemmet. SamhÀllet har förÀndrats och anhöriga till Àldre har inte möjlighet att vÄrda eller hjÀlpa sina kÀra i hemmet pÄ grund av att de jobbar eller har flyttat till andra orter vilket gör det svÄrt för dem kunna finnas till hands. De flesta Àldre Àr multisjuka och de har ocksÄ avancerade sjukdomar som gör deras vistelse hemma mycket utmanande för distriktssköterskan (DSK), annan personal och anhöriga som vÄrdar dem.

Plats att se andra och bli sedd? En fallstudie om samspelet mellan stadens struktur och segregation

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier.

En KyrkotrÀdgÄrd i Staden : ?S:t Petri Sinnenas TrÀdgÄrd?

En innergÄrd i staden; ett andrum, en plats för eftertanke, en frodig oas, en upplevelse som vÀcker sinnena, en plats för möten och evenemang. GÄr det att skapa en sÄdan, och pÄ endast 200 m2? Det var denna frÄga som jag stÀllde mig nÀr jag först började arbeta med examensarbetet ?En KyrkotrÀdgÄrd i Staden?. Och visst gÄr det, men ibland sÄ mÄste man kompromissa, hitta pÄ egna lösningar eller ÄtgÀrda oförberedda problem och svÄrigheter. Examensarbetet handlar om de val och stÀllningstaganden som jag gjort under det pÄgÄende arbetet med att formge en innergÄrd med temat ?Sinnenas TrÀdgÄrd? Ät S:t Petri församling i Malmö.

Tales from under the Candy Cane Tree: Diktbok genom storytelling

Jag bestÀmde mig för att skapa en diktsamling för mina dikter som jag skrivit under en lÀngre tid. Det jag vill undersöka Àr hur man kan anvÀnda sig av Storytelling för att skapa en helhet för en diktbok. Jag ville införa detta element i bÄde innehÄllet i dikterna, vilken plats de skulle fÄ i boken samt fÄ in det i formgivningen. Jag tog och anvÀnde mig av litteratur för vÀgledning inom hur jag skulle fÄ fram den historia som jag hade att berÀtta. Resultatet blev en komplett diktbok som med formgivning och placering av dikterna blev en bok som berÀttade en historia för sig sjÀlv i sin helhet..

Icke-anvÀndare av UmeÄ universitetsbibliotek : En utvÀrdering av UmeÄ universitetsbiblioteks studiemiljö utifrÄn icke-anvÀndarnas perspektiv

UmeĂ„ universitetsbibliotek Ă€r en plats dĂ€r studenter inte bara kan fĂ„ tillgĂ„ng till information och material de behöver, utan det Ă€r Ă€ven en plats dĂ€r det finns möjlighet att studera. Universitetsbiblioteket har genomfört anvĂ€ndarundersökningar, men i dessa framkommer inte icke-anvĂ€ndarnas Ă„sikter och det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka varför somliga studenter vĂ€ljer att inte studera pĂ„ biblioteket. Syftet med denne utvĂ€rdering var att fĂ„ en inblick i varför en del inte studerar i universitetsbiblioteket och om brister i studiemiljön eller studenters kĂ€nnedom om den kan vara bidragande orsaker till detta. FrĂ„gestĂ€llningarna som skulle besvaras var: Vad Ă€r det som gör att studenter inte vĂ€ljer att studera i universitetsbiblioteket? Är nĂ„got fel i den nuvarande studiemiljön? KĂ€nner studenterna inte till vad biblioteket har att erbjuda? För att besvara frĂ„gorna genomfördes en enkĂ€tundersökning bland studenter pĂ„ campus, enkĂ€ten var anpassad sĂ„ att bĂ„de anvĂ€ndare och icke-anvĂ€ndare skulle kunna besvara den och enkĂ€ten hade en frĂ„ga för att kunna se vilka som var icke-anvĂ€ndare.

Strategiskt tankesÀtt i reklambranschen

PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.

Like eller Dislike : En studie om förstagÄngsvÀljares relation till politiken pÄ Facebook

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Stadsodling i fickparker : ett gestaltningsförslag till en fickpark i Limhamn med odlingstema

Stadsodling och förtÀtning Àr tvÄ högst aktuella Àmnen idag inom hÄllbar stadsutveckling som har fÄtt och fÄr allt mer uppmÀrksamhet inom politiken och olika medier pÄ senaste. Dessa Àmnen Àr nÀra kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för mÀnniska och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet Àr att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema pÄ en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskÀlla anvÀnds fruktlunden som svar pÄ odlingstemat. Huvudfokus ligger pÄ parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehÄlla och vilket vÀxtmaterial som kan vara lÀmpligt. Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier inom ovan nÀmnda bakgrundsomrÄden.

En undersökning av grÀnssnittet mellan auditiv och visuell platsgestaltning :

Det överordnade syftet med examensarbetet Àr att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mÄl Àr dÀrför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebÀr att formulera vad en plats Àr och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill sÀga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmÀssiga funktion. Plats ser jag som lÀnken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan sprÄk, perception, handling och kunskap.

Vikaholm : Ett sÀtt att förena bostÀder och trafik med natur, kultur och rekreation

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

En digitaliserad kommun?

Syftet med studien Àr att utforska hur hem- och konsumentkunskapsundervisning bedrivs samt hur bedömning sker pÄ tvÄ svenska skolor i Thailand och pÄ Sofia Distans. Vilket gÄr att utlÀsa frÄn frÄgestÀllningarna: Hur bedrivs distansundervisning inom hem- och konsument-kunskap? Hur bedrivs hem- och konsumentkunskapsundervisning pÄ plats pÄ de svenska sko-lorna i Thailand? Hur sker bedömningen inom hem- och konsumentkunskap pÄ plats pÄ de svenska skolorna i Thailand och via distansundervisning? Och hur behandlas det centrala in-nehÄllet i undervisningen? Forskningsmetoden utgjordes av intervjuer som utfördes med en utarbetad intervjuguide för att besvara frÄgorna. Intervjuerna utfördes med tvÄ rektorer och tvÄ pedagoger pÄ tre skolor.Resultatet i studien visar att Sofia Distans som Àr godkÀnda av Skolverket jobbar med bedöm-ning samt betyg utifrÄn lÀroplanen. Undervisningen sker via distans och eleverna mÄste ta ett stort eget ansvar för sin utbildning och för kontakt med pedagogen.

FrÄn tidigt pÄ morgonen till sent pÄ natten. En undersökning av nederlÀndskans tidsbestÀmmande genitivfraser i översÀttning till svenska

Detta Àr en korpusundersökning av nederlÀndskans speciella tidsadverbial som bestÄr av nominalfraser i genitiv samt deras översÀttningar till svenska. Det visade sig att den vanligaste översÀttningslösningen var en prepositionsfras med "pÄ" som huvudord. Tidsadverbialens placering i satsen pÄ respektive sprÄk har ocksÄ undersökts och resultaten visar pÄ att majoriteten av tidsadverbial behÄlls pÄ samma plats i satsen pÄ svenska som pÄ nederlÀndska..

Stolpe ut för bredden : En analys av innehÄll, urval och nyhetsvÀrdering i sportjournalistik

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i tvĂ„ delstudier, dels en kvantitativ innehĂ„llsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet frĂ„n den kvantitativa delstudien visar att fotboll Ă€r den sport som fĂ„r absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey fĂ„r ocksĂ„ mycket plats i tidningen. Övriga sporter fĂ„r, jĂ€mfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

Designvisualisering ur ?First person?-perspektiv

För att skapa kraftfullare presentationer mÄste nya metoder implementeras för att visualisera projekt. Ett aktivitetshus för ungdomar visualiseras i detta projekt genom att 3D-modellen av huset placeras i ett filmklipp frÄn den plats dÀr huset skall stÄ. Stegen som togs för att realisera detta var förarbete i form av inskaffande av ritningar, filmande, matchmoving, 3D-modellering, rendering, compositing och ljuddesign. Resultatet blev ett filmklipp som ur ett första persons perspektiv bÄde visar exteriören och interiören..

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->