The purpose of this essay is to understand how children and adolescent regard participating infamily therapy sessions, and the children´s views on their own contribution to the therapy.Another focus is weather family therapy can strengthen children´s identity and sence ofcoherence, and thus help them being more able to coping with dificulties in the future.Important questions for this work is to investigate how the attitudes and abilities of familytherapists can help the children become participating subjects, and how the collaborativeapproach contribute to bringing new perspectives and opportunities in the family's relationalcontext and life situation. By using Antonovsky´s salutogenic theory and narrative theory, theaim of this paper is to bring forth ways to approach children as family therapist that helpsstrengthen the childrens identity, self-esteem and sence of coherence.By analyzing family therapists known for being child-focused, such as Jim Wilson, MichaelWhite, David Epston and Haldor Övreeide, and compare the approach as therapist to theconclusions of the recent studies, this paper wants to emphasize how to approach children,adolescents and parents in a way that helps children contribute to solving the problem and thatbrings forth new narratives about the childs identity and relational context..

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser:- Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet.- Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner.- Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter.- Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter..

Ideonföretaget Erysave är tvunget att gå till en global marknadsplats omedelbart efter produktens färdigställande för att skapa lönsamhet för sin produkt. Ett engagemang i en Strategisk Allians kan leda till en snabb etablering på marknaden. Den stora strategiska frågan för företaget är när detta skall ske samt hur samarbetet skall utformas. Erysave måste inleda ett samarbete med en partner som kan tillhandahålla de resurser som företaget saknar internt med målet att stärka sin strategiska position på marknaden. För att samarbetet mellan Erysave och den framtida partnern skall bli fruktbart är det vår bedömning att den öppna relationen mellan Erysave och partnerföretaget måste bibehållas.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handläggare inom socialtjänstens öppenvård för vuxna människor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handläggare som arbetar inom socialtjänstens missbruksvård. Resultatet tolkades utifrån empowermentteorin så som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams.

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of Lund´s population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the families´ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clients´ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.

Introduction: In this study an innovative and multimodal method in family therapy called NVR, Non-Violent Resistence, is examined. NVR is an approach developed by Haim Omer, professor in psychology at the University of Tel Aviv. This approach is described as coming from the ancient ideological roots used by Gandhi in the Nonviolent resistence of oppressive regimes. NVR advocates that the parents give up the desire to control their children. Instead parents should take control of their own lives by actively resisting any behaviors of the child that are damaging.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bo?r ta?nka pa? na?r det ga?ller att skapa en sa? god terapeutisk relation som mo?jligt. Detta har gjorts i utga?ngspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgo?ra en bild av hur man kan se pa? dessa tva? olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet fra?n dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifra?n en hermeneutisk tolkningsmetod, varpa? resultatet tolkats utifra?n ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inla?rningsteoretiskt perspektiv. Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var sva?r att sa?rskilja fra?n konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bo?r arbeta fo?r att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utma?rker en god terapeut. Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Problematiken i strategiska samarbeten avseende varumärkesutvidgning ligger i att skapa en gemensam grund för användandet av varumärket, för att undvika varumärkesförsvagning. Det är svårt att förutsäga hur den andre parten kommer att agera och använda varumärket, vilket innebär en risk. Syftet med vår undersökning är att studera hur kommunikation, avseende relationen samt varumärket, tar sig uttryck i ett strategiskt samarbete som bygger på varumärkesutvidgning. Resultatet visar att genom att kombinera formell och informell kommunikation kan ett företag föra över sitt varumärke till ett annat företag, men för att förankra detsamma krävs även att hänsyn tas till kontexten, i vilken mottagaren verkar. Genom samma kombination byggs en relation som baseras på förtroende, vilket kan underlättas genom gemensamma erfarenheter samt val av ett visst språkbruk.

I samband med anfallsoperationen mot Västeuropa 1940 uppnådde de tyska förbanden stora framgångar på samtliga nivåer. Operationens benämning var Fall Gelb och dess framgångar var anmärkningsvärda för att de vanns över en allians där bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av världens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militära analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillämpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggande förmågorna (skydd, underrättelse och information, verkan, ledning, uthållighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgångarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befästa floden Meuse. Händelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen påvisar att Armégrupp A präglades av en balans mellan de olika förmågorna.