Syfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på om lärarna hann med att uppmärksamma Alla elever under idrott och hälsa lektionerna.Frågeställningarna var följande:Blir Alla elever sedda på idrotten?Hur gör pedagogerna för att hinna med Alla elever?MetodInsamlingen av data har skett med hjälp av kvalitativa metoder. Metoderna som har använts är observationer för att observera klassrumssituationen för att se om Alla elever blev uppmärksammade av lärarna. Samt att även via intervjuerna få en inblick i om lärarna arbetar aktivt för att uppmärksamma Alla elever. De årskurser som undersökts är tre klasser i åk 3, tre klasser i åk 4, fyra klasser i åk 6, två klasser i åk 7 samt två klasser i åk 9.ResultatLärarna beskrev i intervjuerna att de försökte anpassa undervisningen på så sätt att eleven känner att hon eller han kan och vill delta i undervisningen.

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tänker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av att en skola för Alla uppnås. Detta innebär att undervisningen skall utgå från elevernas förutsättningar och att de skall få sina behov tillgodosedda. För att få en inblick i hur pedagoger tänker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkätundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning är en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda Alla elever det stöd de är i behov av och att Alla därför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för Alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta Alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Den här studien syftar till att undersöka hur ?en skola för Alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lärare arbetar för att inkludera/integrera Alla elever med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjälp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lärare och speciallärare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrån de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger måste vara beredda att möta Alla individer och att deras förutsättningar kan se mycket olika ut.

Det händer nu. När någon skapade en länk till förundersökningen om morden i Arboga på The Pirate Bays hemsida, satte en debatt igång som av vissa kAllats moralpanisk. Andra hävdar att det debatten handlade om - eller borde ha handlat om - är en av de viktigaste samhällsfrågor vi överhuvudtaget har att diskutera..

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för Alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En skola för Alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Det här examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, läraryrket och varför. I mitt arbete framträder sex lärare som jag har intervjuat. En gemensam nämnare för dem är att Alla arbetar på samma skola. Det som skiljer dem åt är att de Alla har olika bakgrund, erfarenhet, ålder, kön och anledning till att de valde läraryrket. I mitt arbete framkommer också svar från en enkät ställd till Alla grundskollärare som arbetar på samma skola.

Syftet med studien var att undersöka om skolan är till för Alla, även de högpresterande och särbegåvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/biträdande rektorer på fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begåvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera Alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehåll inte kan vara likadan för Alla elever eftersom behoven är olika, men att tillhöra en grupp, att känna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna är Alla elevers rätt i skolan. Pedagogerna måste ta hänsyn till att även högpresterande och särbegåvade elever behöver bekräftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i särskilda skolor..

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för Alla bör miljön vara utformad så att den passar Alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation..

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att ge en bild av varför några föräldrar väljer att resa från Sverige, och en skola för Alla, till Thailand och placerar sina barn i en svensk privatskola där. I intervjuerna ville jag få reda på hur den svenska privatskolan i Thailand upplevs av lärarna, skolans ledning men framför allt av föräldrarna i jämförelse med deras erfarenheter av skolan i Sverige..

Dagens skola ska vara en skola för Alla som måste se vilken resurs det är att eleverna är olika. Men en skola för Alla är än så länge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet måste både flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser många. Även skolans förklaringsmodeller för vad som är onormalt och deras synsätt behöver ändras. För vad innebär egentligen onormalt i en skola för Alla? I mitt syfte ställde jag följande frågor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas så att den tillgodoser Alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men även skolorna i framtiden generellt? För att få svar på dessa frågor valde jag att göra en kvalitativ forskning där jag intervjuade åtta stycken subjektivt utvalda skolledare.

I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för Alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för Alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förändra sin verksamhet från en exkluderad särskola till att Alla elever erbjuds plats på sin hemskola..

Kryhl, Angelica & Flärdh, Anneli (2006) En likvärdig förskola för Alla- skillnader mellan fyra förskolor inom matematik och naturkunskap. (A equivalent kindergarden for everyone-difference between fore kindergarden within mathematics and science) Lärarutbildningen; Malmö högskola En likvärdig förskola för Alla är ett examensarbete där syftet med undersökningen var att se om de fanns skillnader mellan förskolor när de gäller barns kunskaper och pedagogernas arbetssätt med matematik och naturkunskap? Vi har även titta på vilket eller vilka arbetssätt som underlättar barnens inlärning och vilka arbetssätt pedagogerna använder för att utveckla barnens kunskap inom matematik och naturkunskap. Med hjälp av intervjuer och observationer med pedagoger och barn har vi kommit fram till svaren på våra frågeställningar. Undersökningen har gjorts på fyra olika förskolor i en stad i södra Sverige.