Sökresultat:
23379 Uppsatser om Alla människors lika värde - Sida 62 av 1559
GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?
Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.
FĂ€rgbaserad GCR metod i Digital- och Flexotryck
Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utförts pÄ Linköpings Universitet och Karlstads Universitet. Syftet med examensarbetet var att undersöka och vidareutveckla en befintlig fÀrgbaserad GCR metod.GCR stÄr för ?Grey Component Replacement? och Àr nödvÀndigt för att fÄ korrekt fÀrg i tryck. Givet ett C-, M- och Y-vÀrde returnerade den undersökta metoden C?-, M?-, Y?- och K?-vÀrden som var tÀnkt att ge samma fÀrgintryck som i föregÄende fall.
FinspÄngsÄarnas vattenrÄd : en studie av kommunikation, engagemang och delaktighet
Ett av vattendirektivets mÄl Àr att engagera allmÀnheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige försöker man pÄ mÄnga platser uppnÄ detta genom att bilda vattenrÄd för de lokala vattenförekomsterna. Det finns en osÀkerhet kring hur exakt dessa ska fungera och frÄgan Àr om de verkligen Àr lösningen pÄ medborgarengagemanget. Med hjÀlp av en enkÀt som skickats ut till ett vattenrÄd önskar den hÀr studien ge underlag för att diskutera och om möjligt ge svar pÄ om vattenrÄd Àr lösningen pÄ hur allmÀnheten ska engageras. Utöver den stora frÄgan diskuteras Àven hur kommunikationen fungerar inom vattenrÄdet och mellan vattenrÄdet och nÄgra olika aktörer samt vilken roll vattenrÄdets samordnare har.
Det Àr lika bra att de byter ut hjÀrnan pÄ mig... : Om vikten av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende.
VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ och arbete med elevers sjÀlvförtroende i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolÄren betydelsen av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna pÄverka elevers sjÀlvförtroende?- NÀr och hur arbetar pedagoger med att stÀrka elevers sjÀlvförtroende?För att fÄ svar pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi har intervjuat 16 pedagoger frÄn förskoleklass till skolÄr sex.Forskning visar att sjÀlvförtroendet pÄverkar elevers inlÀrning. De som finns runt omkring eleverna Àr de som betyder mest och dÄ eleverna tillbringar mycket tid i skolan Àr pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att sjÀlvförtroendet Àr viktigt och att det pÄverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som Àr med i vÄr studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende.
Fibromyalgi och fysisk aktivitet : Svettas bort din smÀrta?
Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.
Genus och expertrollen : En kvantitativ studie av könsfördelningen mellan experter i tryckt press.
Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jÀmn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvÀllstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jÀmföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvÀllspress och morgonpress. BÄda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förÀndrats under de senaste 20 Ären.Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjÀlp av sju olika variabler.
AnvÀndning av elektroniska lexikon : Framtidens lexikon?
I denna uppsats granskar vi och vill förmedla kunskap om vilka fördelar och nackdelar som det finns med att anvÀnda elektroniska lexikon. Vi tittar Àven pÄ vad man ska tÀnka pÄ vid utvecklandet av elektroniska lexikon och vad det finns för demografiska, etiska och juridiska aspekter att ta hÀnsyn till. Vi tittar Àven pÄ vilka problem som kan uppstÄ vid översÀttning av ord och vilka översÀttningsproblem som kan uppstÄ.I den hÀr uppsatsen granskas ett fysiskt lexikon och fem elektroniska gratislexikon. Den hÀr uppsatsen Àr menad som vÀgledning för dem som idag anvÀnder lexikon och de som funderar pÄ att börja anvÀnda lexikon i sin dator eller mobiltelefon. Den kan Àven lÀmpa sig för de aktörer som finns pÄ marknaden idag för att fÄ se utveckling och anvÀndning av lexikon ur ett anvÀndarperspektiv.
Stödja barn med aspergers syndrom : Kunskap och pedagogik i skolan rörande asperger
Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.
Optimering av tejpade sömmar för funktionsplagg
VattentÀthet Àr en mycket efterstrÀvad komfortegenskap inom funktionsplagg idag. Utveckling av nya material och funktioner syns stÀndigt pÄ marknaden, funktioner som ska förbÀttra denna vattentÀta egenskap och lÄta den kvarstÄ efter hÄrda vÀderförhÄllanden, tvÀtt och andra slitage. Tejpade sömmar Àr en faktor som Àr okÀnt för mÄnga, dÄ det vanligtvis inte syns pÄ utsidan. En vattentÀt jacka hade dock inte fÄtt sitt namn om det inte vore för denna funktion. De flesta sydda plagg som krÀver att vatten inte ska lÀcka in, Àr alltsÄ tÀckta med en tejp pÄ baksidan av sömmen och sömsmÄnen.
Pedagogens krishantering i förskolan ur ett trygghets- och lÀrandeperpektiv
VÄrt syfte Àr att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, sÄ att tryggheten och lÀrandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mÄl om att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr verksamheten ska erbjuda en trygg och lÀrorik miljö för alla barn som deltar och dÀr Àven omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet. VÄr problematisering Àr hur dessa mÄl kan uppfyllas dÄ ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lÀrandet bli hÀmmat. För att komma fram till vÄrt resultat och besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor och anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vÄr problematisering Àr att omsorg, fostran och lÀrande i krissituationer kan bilda en helhet dÀrför att de Àr beroende av varandra Àven om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.
Historiekultur : Bilden av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien skildrad i tvÄ historielÀroböcker
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.
OneDrive i och utanför skolan : En jÀmförande kvalitativ studie om pedagogers och elevers syn pÄ OneDrive i inlÀrningen av svenska som andrasprÄk
Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om anvÀndning av OneDrive Àr ett fungerande hjÀlpmedel i andrasprÄksundervisningen, och mina forskningsfrÄgor Àr formulerade utifrÄn Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv anvÀndning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till anvÀndning av OneDrive? Hur fungerar anvÀndning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lÀrande i undervisningen i svenska som andrasprÄk?Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. TvÄ av pedagogerna undervisar i svenska som andrasprÄk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien lÀser svenska som andrasprÄk.I resultatet av studien framgÄr det att pedagoger har sÄvÀl lika som olika syn pÄ hur man kan anvÀnda OneDrive. Pedagogerna kÀnner till fler funktioner som kan anvÀndas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna kÀnner Àven till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten dÀr intervjuerna genomförts.
En skola för alla - ger gymnasieskolan alla elever möjlighet att kunna tala och skriva vÀl?
IT-prototype for programming education in the form of a web-site.
IT-prototype for programming education in the form of a web-site..
Föreningslivet i Malmö - En Studie i FörhÄllandet mellan SamhÀllsklass och Idrottsförening
Denna studie gjordes för att belysa den problematik som kan uppstÄ inom föreningslivet i stÀder med en mÄngfasetterad befolkning . Malmö har under de senaste Ärtiondena utvecklats till vad som kallas en dual-city dÀr klyfterna mellan de rika och de fattiga i staden blivit allt större. FrÄgestÀllningarna jag syftat till att besvara i denna uppsats Àr: Hur Àr fördelningen av samhÀllsklasser i Malmös olika stadsdelar? Finns det skillnader i hur stort idrottsutövandet Àr mellan samhÀllsklasserna? Finns det skillnader i idrottsutbudet mellan de olika stadsdelarna i Malmö? Dessa frÄgor har besvarats via ett sociologiskt perspektiv dÀr teorier frÄn Bourdieu har varit dominerande. Resultaten visar att pÄ grund av de stora klyftorna mellan rika och fattiga i Malmös stadsdelar har Malmö idag ett uppdelat föreningsliv.
FrisörlÀrare
DÄ jag anser att det inte finns ett lÀttillgÀngligt och tillfredstÀllande lÀromedel för frisörelever inom hud- och hÄrbottensproblem. Jag valde dÀrför att sammanstÀlla ett lÀromedel för detta omrÄde. För att göra ett eget lÀromedel har jag först gjort en enkÀtundersökning bland frisörelever för att se om kunskapen Àr lika pÄ olika frisörskolor i olika delar av landet. Jag sammanstÀllde sedan ett hÀfte frÄn lÀmplig litteratur, internet och egen erfarenhet som kan anvÀndas i undervisningen inom hud- och hÄrbottensproblem för frisörelever..