Jag har undersökt hur ca ett 30 tal tjejer uppfattar och upplevt Internetmobbning. Jag har bland annat studerat vad Internetmobbningen har för definition hos informanterna, varför Internetmobbning uppstår, om det, enligt informanterna är lika allvarligt som vanlig mobbning, som bland annat sker i skolor och på arbetsplatser, om Internetmobbning kan tänkas vara mer accepterat i samhället, huruvida informanterna har upplevt och påverkats av Internetmobbningen, och om de tror att det skiljer sig lika mycket Internetmobbning bland könen eller om det kan tänkas skilja sig. Mina teoretiska utgångspunkter härstammar från social psykologin och innefattar bland annat sociala identitetsprocesser, social interaktion och socialt identitetsskapande. Jag har även, utöver teori använt mig av tidigare forskning kring Internetmobbning men också av perspektiv tjejmobbning. Materialet är inhämtat från en enkätundersökning och har kodats och analyserats med hjälp av Grundad Teori.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare..

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd.

Artificiell efterklang används i ljudinspelning och produktion för att placeraljud spatialt. En algoritm som simulerar efterklang med hjälp av ett filternätverk togs fram.Fokus vid resultat lades på objektiv analys och framför allt spektrogram ochvattenfallsdiagram. Den slutgiltiga modellen gav mätvärden lika målsättningen. Viktigaslutsatser drogs om justering av parametrar och filtermodeller..

BakgrundSjukskrivningar ökar bland människor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. Därför har de börjat satsas på olika hälsofrämjande insatser på företag. Friskvårdstimmen är en sådan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hälsa.SyfteSyftet med denna undersökning är att bland gymnasielärare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnyttjandet av friskvårdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att använda friskvårdstimmen men även undersöka om kvinnor och män motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvårdstimmen. Vi vill också undersöka om ledningen motiverar personalen till användandet av friskvårdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod använts och en jämförande design där vi gjorde en enkätundersökning via internet.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Homosexualitet i skolan ? En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitet Homosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in school Fredrik Andersson Syftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi. Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet? Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet? Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier. 16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet. Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund..

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier. Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ.

HBTQ-personer är en utsatt minoritetsgrupp i samhället på grund av heteronormen. De mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen påpekar alla människors lika värde och barnens specifika rättigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur säger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvärdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram på folkbibliotek genom ämnesordsindexering. Utvärderingen är en så kallad mål-resultatutvärdering som har tittat på ämnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mål för biblioteksverksamheten som kan utläsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nämnts ovan. Målen för ämnesordsindexering är att användarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den här utvärderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder.Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder..

IT är idag en stor del av samhället och är av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehålla alla tänkbara funktioner är stort. Detta gör att IT-system måsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i projektform tillsammans med aktörernakravställare, kravfångare och utvecklare. Problematiken med att arbeta i projektform äratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket påverkar deras interaktion med varandra. Vidare är det även dessaskillnader som är fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjälpas åt. Men för detta måste aktörerna uppnå gemensam förståelse, att vidareföra sinegen bild av någonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frånkravställare till utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapåverkan.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka hur barn med överviktigt och fetma upplever skolidrotten jämfört med ett vattengymnastikpass specifikt för just barn med övervikt.Frågeställningar:? Hur upplever barnen aktiviteterna på skolidrotten jämfört med aktiviteterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen kamraterna i skolan jämfört med kamraterna på vattengymnastiken?? Hur upplever barnen läraren i skolidrotten jämfört med ledaren i vattengymnastiken?? Hur upplever barnen lokalerna i skolan jämfört med lokalerna på vattengymnastiken?MetodFör att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med öppna, ostrukturerade intervjuer. Jag vände mig till en vattengymnastikgrupp för barn med övervikt och fetma och frågade om tillstånd att intervjua dem. Fem intervjuer genomfördes varav en inte gav några väsentliga svar alls så den används inte utan klassas som externt bortfall.De övriga fyra intervjuerna skrevs ner, svaren analyserades och användes sedan för att besvara frågeställningarna.ResultatGenerellt så skiljer sig aktiviteterna ganska mycket åt. Informant A och D som går i skolår 1 respektive 2 tycker att aktiviteterna i skolidrotten är roligast medan informant B och C som går i skolår 6 respektive 7 föredrar aktiviteterna på vattengymnastiken.Alla fyra informanterna känner sina klasskamrater bättre och har fler bättre kamrater där som de umgås med på fritiden än i vattengymnastikgruppen.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.