Sök:

Sökresultat:

23607 Uppsatser om Alla lärares ansvar - Sida 32 av 1574

Pedagogers tal om förÀldrasamverkan i förskolan; Educators views on parental interaction in preschool

Syftet med denna studie Àr ta reda pÄ vad förÀldrasamarbete innebÀr för nÄgra verksamma pedagoger och pÄ vilket sÀtt de skapar möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar förskolepedagoger för att skapa möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten? Erbjuder förskolan i frÄga förÀldrastödsprogram och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Genom kvalitativa intervjuer med en förskolechef, fyra förskollÀrare och en barnskötare söktes svar pÄ frÄgestÀllningarna som ligger till grund för denna studie. Studien visar pÄ en rad olika resultat kring vad förÀldrasamverkan innebÀr och vad som ingÄr i detta begrepp. Samtlig personal som medverkat har belyst vikten av att arbeta med olika samverkansformer för att de ska kunna nÄ ut med information som rör verksamheten till alla förÀldrar, detta för att skapa möjlighet för förÀldrarna att kÀnna sig delaktiga i verksamheten, oavsett vilka förutsÀttningar förÀldrarna har. Pedagogerna talar om ansvaret som vilar pÄ dem nÀr det gÀller information kring lÀrande och utveckling, men Àven om ett ökat ansvar som innebÀr det sociala dÀr det handlar om barnens livskunskap, alltsÄ det sociala samspelet med andra barn, förÀldrar och personal, som stÀndigt sker i barnens omgivning.

Företagsrekonstruktörens ansvar : en jÀmförande studie av företagsrekonstruktörens och konkursförvaltarens ansvar

Företagsrekonstruktion Àr ett speciellt insolvensrÀttsligt förfarande som ger en nÀringsidkare med betalningssvÄrigheter möjlighet att genom ett sÀrskilt förfarande rekonstruera sin verksamhet. Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764), LFR, började tillÀmpas i september 1996 och har sÄledes varit i kraft i över tio Är.Vid en företagsrekonstruktion ska en utsedd rekonstruktör hjÀlpa företagets ledning att fÄ företaget pÄ ?fötter igen?. Rekonstruktören tar sÄledes inte över ledningen av företaget som en konkursförvaltare tar över och leder ett konkursbo.Konkurslagstiftningen bygger pÄ principen att alla tillgÄngar en skuldsatt gÀldenÀr har tas om hand i ett konkursbo och anvÀnds för att betala av skulder som gÀldenÀren har. Konkursinstitutets funktion Àr sÄledes att fördela gÀldenÀrens tillgÄngar bland borgenÀrerna sÄ att borgenÀrerna delar den uppkomna förlusten lika och proportionellt med hÀnsyn till fordringarnas storlek.GÀldenÀren förlorar genom konkursbeslutet rÄdigheten över sin egendom och sin rÀttsliga förmÄga att förfoga över egendomen genom att ingÄ förbindelser som kan göras gÀllande i konkursen.

Det Àr mer administrativt Àn pedagogiskt! : En utvÀrdering av rektorers och huvudmÀns syn pÄ ett ledarskap i förÀndring.

Studiens syfte var dels att fÄ en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstÄ hur rektorers pedagogiska ledarskap har pÄverkats utifrÄn de förÀndringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet Àven att undersöka vilka förutsÀttningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt lÀroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmÀn i UmeÄ kommun. Studiens resultat visar pÄ att bÄde rektorer och huvudmÀn uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förÀndringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus pÄ att vara en pedagogisk ledare minskat.

Finansiell hÄllbar utveckling : - En studie av Danske Banks arbete för en ökad hÄllbarhet i samhÀllet

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

Att organisera ansvar och tvÄng i vÄrden av individer med narkotikamissbruk

Denna studie handlar om relationen mellan narkotikamissbrukare och samhÀllets organisering av ansvar, tvÄng och omvÄrdnad i Sverige. Syftet Àr att bidra till en djupare förstÄelse av hur narkotikamissbrukare blir bemötta av samhÀllet och vilka val de stÀlls inför.Med hjÀlp av kvalitativ data har uppsatsens syfte varit att belysa tvÄngsvÄrdens betydelse för narkotikamissbrukarnas sjÀlvidentitet och frihet som enskilda individer. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av ansvariga pÄ myndigheter inom narkotikaomrÄdet, sociologiska teorier samt lagtexter som pekar pÄ en djupare förstÄelse av individer med narkotikaproblem samt hur den svenska tvÄngsvÄrden motiveras. Resultatet i uppsatsen redovisas med intervjuer frÄn respondenter som arbetar inom narkotikamissbruk pÄ institutioner och vi presenterar Àven teorier som anknyter till vÄr undersökning. Avslutningsvis diskuterar vi undersökningen i sin helhet. .

Yta eller innehÄll : en fallstudie om CSR som medverkandeprocess i organisationen

Den hÀr magisteruppsatsen handlar om företagens sociala ansvar, CSR. Det Àr en fallstudie pÄ Ätta marknadsledande, svenska företag. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera konceptet CSR i de undersökta fallföretagen. Vi fokuserar pÄ hur företagen ser pÄ CSR och hur och varför de involverar personalen i detta arbete. De företag vi undersökt jobbar alla inom olika branscher.

Hur gör handledare? : Centrala aspekter i KBT orienterad handledning

Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Bortom inkludering. Meningsfulla relationer, tydliga roller och engagerande aktiviteter ger möjligheten att skapa en skola för alla.

Syftet med studien Àr att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrÄn ett exempel frÄn en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad Àr specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssÀtt anvÀnder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gÄ i en skola för alla? Studien stödjer sig pÄ en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön pÄ olika nivÄer. Dessa Àr mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Om friskrivningsklausuler vid fastighetsköp

Vid en fastighetsförsÀljning Àr utgÄngspunkten att det Àr sÀljaren som ansvarar för eventuella dolda fel i fastigheten. Dessa fel kan vara omfattande och visa sig lÄngt efter avtalsslutet, vilket kan vara förödande för sÀljaren. Vi har dÀrför utrett vilka möjligheter sÀljaren har att friskriva sig frÄn ansvar för dessa fel. Eftersom att det inte finns nÄgon lagreglering gÀllande friskrivningsklausuler har vi studerat förarbetena till JB 4 kap 19§, doktrin och framförallt HD:s praxis pÄ omrÄdet för att ta reda pÄ vilka krav man i dessa rÀttskÀllor stÀller pÄ en giltig friskrivningsklausul. Det vi sammanfattningsvis kan konstatera Àr att sÀljaren har stora möjligheter att friskriva sig frÄn ansvar, sÄ lÀnge som klausulen intas och utformas pÄ korrekt sÀtt.

Samverkan mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande orosanmÀlan : En studie om vilka erfarenheter förskollÀrare, förskolechef, specialpedagog och socialsekreterare har av att samarbeta

Syftet med min studie Àr att bidra med kunskap kring hur man kan samverka mellan förskola och socialtjÀnst gÀllande barn som far illa. Min studie Àr utförd med kvalitativa intervjuer med verksam personal inom förskoleverksamheten och socialtjÀnsten. Jag intervjuade en förskollÀrare, en förskolechef och en specialpedagog inom förskoleverksamheten samt tvÄ socialsekreterare pÄ barn - och familjeenheten pÄ socialtjÀnsten. Mina intervjufrÄgor handlade om vilka erfarenheter de har av att samverka tillsammans samt tillvÀgagÄngssÀtten frÄn att upptÀcka oro för ett barn till att det görs en anmÀlan.Resultatet visar pÄ att det hÄller pÄ att det utarbetas en större grad av samverkan mellan de olika professionerna. Samt att de olika yrkesprofessionerna uttrycker att de vill ha en mer kontinuerlig kontakt och samverkan med varandra för att de anser att detta gynnar barnets och familjen bÀsta. Mitt resultat visar Àven pÄ att förskolepersonalen anser att det Àr en jobbig del av arbetet att göra en anmÀlan.

HÄllbarhetsredovisning ? En studie av Volvo och Toyota

De senaste Ären har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhÀllet. Allt fler organisationer upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan anvÀnda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpÄverkan. Motivet kan ocksÄ vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som mÄnga andra, ocksÄ bryr sig om miljön.

Faktorer som Àr av betydelse vid val av kost för individer med diabetes typ 2 : - en litteraturstudie

Antalet mÀnniskor med diabetes i vÀrlden ökar, vilket anses bero pÄ den ökadebefolkningsmÀngden, att befolkningen blir Àldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och Àr överviktiga. Diabetes typ 2 Àr den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och Àr kopplad till vÄr livsstil. DÀrför Àr kost och motion grundlÀggande ibehandlingen. Det Àr ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte fÄr tillrÀckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som Àr av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Underentreprenörernas sÀkerhetsarbete genom arbetsberedningar : Riskinventering, riskbedömning och arbetsberedning

Varje Är sker det allvarliga olyckor pÄ byggarbetsplatserna i Sverige. Detta examensarbete har utförts i samarbete med Skanska Hus Region Göteborg och har som mÄl att förbÀttra sÀkerheten hos underentreprenörer till Skanska.Syftet med arbetet Àr att hitta lÀmpliga metoder och redskap som Skanska som huvudentreprenör kan anvÀnda sig av för att stödja sina underentreprenörer till en bÀttre sÀkerhetsplanering.Arbetet inleds med en litteraturstudie över hur olycksstatistiken ser ut pÄ Skanskas byggarbetsplatser, samt en teoretisk bakgrund till hur processen kring riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedning hanteras. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att undersöka genom intervjuer, enkÀter och platsbesök vid sju utvalda byggarbetsplatser i vÀst Sverige, hur underentreprenörer hanterar riskinventeringar, riskbedömningar och arbetsberedningar. Vi har Àven undersökt vad Skanska Hus Göteborg gör idag vid upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla att underentreprenörerna tar sitt ansvar nÀr det gÀller arbetsmiljön pÄ byggarbetsplatserna och vad som kan förbÀttras.Resultatet av undersökningen Àr att det finns tydliga skillnader mellan hur sÀkerhetskulturen Àr bland de olika underentreprenörerna. Ett av problemen Àr att underentreprenörerna inte har tillrÀckligt med förstÄelse över vad deras ansvar Àr nÀr det gÀller att skapa en sÀker arbetsmiljö pÄ byggarbetsplatserna.

En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Att förebygga sexuella övergrepp mot barn : Om kunskapslÀget och betydelsen av professionellas syn pÄ barns delaktighet

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag fÄ ett inifrÄnperspektiv pÄ hur sju ungdomar 12 ? 18 Är upplever tillgÀngligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. DÄ flera ungdomar i studien hade begrÀnsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssÀtt valde jag att genomföra intervjuerna med hjÀlp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela Àr nöjda med sin fritid.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->