Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag. Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

SAMMANFATTNINGBröstcancer är något som kvinnor i alla åldrar kan drabbas av. År 2011 insjuknade 8382 personer i hela Sverige. Bakgrunden: Det är männen som finns där för att stötta kvinnorna men även finnas där för barnen och ge trygghet. Barnen upplever en oro över att mista deras moder. Problem: Det är av största vikt att beskriva hur det är att drabbas av bröstcancer och samtidigt vara mor till minderåriga barn då detta kan medföra en komplex livssituation.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och användning i förskolan. Studien är genomförd ur ett lärarperspektiv för att ge en förståelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgång till det material som finns där. Vidare undersöker studien pedagogernas användning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgänglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen använder materialet i förskolan och hur det är placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag använts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar tre skolors pedagoger har för arbetet med särskilda behov. Detta med utgångspunkt i lärares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men också den kunskap som finns i relation till barn i behov av särskilt stöd, rättigheter och skyldigheter mellan skola och individ. Vår studie har tre forskningsfrågor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka variationer det kan finnas i förskolans respektive grundskolans lärares förhållningssätt kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur samverkansprocessen fungerar vid övergången från förskola till förskoleklass. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring styrdokument, barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt och samverkan. För att få svar på vårt syfte valde vi att intervjua fem lärare i förskola och fem lärare i förskoleklass. Resultaten pekar på att både lärare i förskolan och förskoleklassen beskriver att det finns ett flertal definitioner av barn i behov av särskilt stöd. Lärare i förskoleklassen säger också att barn som inte når målen är i behov av särskilt stöd.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

Bakgrund: Ca 10% av alla nyf?dda i Sverige v?rdas ?rligen p? en neonatalv?rdsavdelning, d?r separation mellan barn och f?r?ldrar ?r vanligt f?rekommande, trots evidens om dess negativa konsekvenser f?r b?de f?r?ldrar och barn. Nollseparation inneb?r att f?r?ldrar och barn h?lls i s? mycket fysisk och psykisk n?rhet under v?rdtiden som m?jligt. ?ven om tidigare forskning har belyst konsekvenserna av separation inom neonatalv?rden, finns begr?nsad sammanst?lld kunskap om hur f?r?ldrar upplever nollseparation i en neonatal kontext.