Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet var att undersöka fotbollsklubbars inställning till att arbeta med en Alkoholpolicy. Mer specifikt avser vi att jämföra en förening som har en Alkoholpolicy (Skiljebo SK) med fem fotbollsföreningar som saknar en policy.Huvudfrågeställningar har varit:? Hur arbetar Skiljebo SK med Alkoholpolicyn och alkoholfrågor?? Hur har Skiljebo SK:s Alkoholpolicy mottagits av spelare och ledare?? Hur arbetar fotbollsföreningar som inte har en Alkoholpolicy med alkoholfrågor?? Hur ser spelare och ledare i icke Alkoholpolicy föreningar på alkoholfrågor?? Vad är orsaken till att föreningarna saknar en Alkoholpolicy?? Vilka för- respektive nackdelar kan det finnas med att arbeta med Alkoholpolicy?MetodVi har genomfört intervjuer med anställda personer i sex fotbollsföreningar på respektive förenings- hemort, där en förening arbetar med Alkoholpolicy samt fem föreningar som saknar en Alkoholpolicy. Vi har även genomfört en enkätundersökning där såväl spelare som ledare i senior- och flicklag har medverkat. Svaren i undersökningarna har vi använt för att hitta för- respektive nackdelar med att arbeta med en Alkoholpolicy.ResultatI Skiljebo SK finns det en Alkoholpolicy som samtliga aktiva i föreningen får ta del av.

Uppsatsen behandlar ämnet alkohol i arbetslivet och syftet är att undersöka inställningen till alkohol i arbetsorganisationer. I studien redovisas faktorer som påverkar detta.Frågeställningarna är;? Har arbetsorganisationerna en Alkoholpolicy och i så fall förmedlar arbetsgivaren vad som faktiskt är nedskrivet i detta dokument?? Har företagskulturen, den kultur som finns på orten, så kallad bruksanda samt den psykosociala arbetsmiljön inverkan på inställningen till alkohol?? Finns det andra faktorer som kan tänkas påverka de anställdas inställning till alkohol?Uppsatsen börjar med ett bakgrundsavsnitt som behandlar viktiga begrepp, alkoholpolitik och dryckeskultur i Sverige samt vad lagen säger om utformningen av en Alkoholpolicy. Teoridelen som följer efter utgörs av tre delar som är till grund för vår analys. Dessa tre delar är; ledarskap, företagskultur och arbetsmiljö.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

PROBLEM: Finns det, trots vidden av situationer där förhandlingar kan uppkomma, raden av potentiella förhandlingssituationer och inblandade parter några gemensamma aspekter eller nämnare som alltid verkar finnas där när parterna upplever att en förhandling i kris är lyckad?SYFTE: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka beståndsdelar en lyckad förhandling i kris består av.METOD: Uppsatsens vetenskapliga ansats är i huvudsak fenomenologi.RESULTAT: Essensen i upplevelsen av en lyckad förhandling i kris utgörs av graden av förberedelse, att motparten känner ett förtroende för representanten, att representanten agerat sakligt i bemärkelse att denne stöder sig på fakta, samt att en hög grad av målkongruens mellan parterna uppnås..

Gränserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende på förändringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sätt att umgås framförallt genom ?afterwork?. Arbetsplatser är dåliga på att informera ut sin Alkoholpolicy.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och Alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:? Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations Alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon Alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den Alkoholpolicy som skall finnas på företagen. Denna policy är grunden till ett välfungerande förebyggande arbete. Policyn är ett viktigt verktyg och man måste tillämpa den praktiskt.Syftet med undersökningen är att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete på arbetsplatserna och i vilken utsträckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar på vilka faktorer som är viktiga att tänka på vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.