I denna uppsats studeras gymnasieungdomars Alkoholvanor. Syftet med uppsatsen är att undersöka om Alkoholvanor på en gymnasieskola i Stockholm och mer specifik bemärkelse undersöka om programinriktning respektive kön, har någon effekt på vad, hur mycket och hur ofta man dricker Alkohol. Huvudresultaten i min undersökning är att 75 % av både flickor och pojkar konsumerar Alkohol. Flickor föredrar vin medan pojkarna föredrar öl. Det som skiljer sig hos flickor och pojkar är att flickorna dricker oftare men mindre per tillfälle medan pojkarna dricker mindre ofta men mer Alkohol per tillfälle.

Riskbruk av Alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av Alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av Alkohol.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande Alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda Alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till Alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till Alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka Alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är Alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna Alkohol?- Hur påverkar följande faktorer Alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av Alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.

Detta fördjupningsarbete handlar om polismans rätt att förverka och förstöra Alkohol. Vi tror att vi kommer att behöva den kunskapen i polisyrket. Förut så var det bara domstolen som fick förklara föremål förverkade. Nu har både åklagare och polis möjlighet att besluta om förverkande. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken lagstiftning som finns och hur den efterlevs i det praktiska polisarbetet.

Rapporten är en kvalitativ studie där nio idrottstränare har intervjuats och syftet är att beskriva hur tränare upplever sina aktivas Alkoholvanor och hur det upplever att det inverkar på idrottsutövandet. Därtill undersöka om tränarna är medvetna om föreningen har någon Alkoholpolicy att arbeta efter. Många förväntar sig att ett aktivt idrottande och deltagande i en idrottsförening ska leda till en hälsosam livsstil. Idrotten ska vara en trygg miljö ur en Alkoholsynpunkt där föräldrar ska kunna låta sina barn delta med förtroende. Det flesta tränare är medvetna om att deras aktiva konsumerar Alkohol men inte i samband med idrottsutövandet.

Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till Alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till Alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige.

Bakgrund: Enligt World Health Organisations världshälsorapport bidrar Alkohol till mer än 9% av sjukdomsorsakerna i Europa och vållar 1,8 miljoner dödsfall årligen i hela världen. Alkohol har alltid varit och är än idag ett av världens största samhälls- och sjukvårdsproblem. I Sverige är det mer än sex tusen personer som dör i Alkoholrelaterade sjukdomar per år, vilket motsvarar lika många dödsfall som i tobaksrelaterade sjukdomar. Alkoholproblematiken tas därför upp i litteraturstudien. Syfte: Att beskriva vilka förebyggande åtgärder en sjuksköterska kan erbjuda personer för att de ska undvika att missbruka Alkohol.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars Alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras Alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit Alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas Alkoholkonsumtion och Alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkät skickades till ett urval av anställda inom socialförvaltningen i Stockholms Län. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av Alkohol samt Alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av Alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfälle man dricker Alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av Alkohol..

En kvalitativ studie har genomförts på tre kampanjbilder från IQ-initiativets satsning ?IQ student?. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat på att det alltid finns en anledning till att dricka Alkohol. Studien har med hjälp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda på hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt tolkar dem. Studien utgick från teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi.

Vi har genom en textanalys studerat artiklar ur tidskrifterna A&N - Alkohol & narkotika samt Socionomen - facktidskriften för kvalificerat socialt arbete. Vi har granskat diskussionen kring hur kvinnors nyttjande av Alkohol under graviditeten ser ut i Sverige. Hur ser eventuella konsekvenser ut för de barn som utsätts för Alkohol som foster? Vad är budskapet i artiklarna för oss som blivande socionomer? Det finns de kvinnor som innan de blir gravida har ett drogberoende och som behöver hjälp för att kunna ge sitt kommande barn en drogfri miljö, men det finns också de kvinnor som anser att de nyttjar en så liten mängd Alkohol att de inte behöver ändra på sitt dryckesmönster när de blir gravida. Som metod har vi har använt oss av argumentationsanalys för att hitta argumenten i diskussionerna.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att belysa barns föreställningar om Alkohol och dess påverkan. Frågeställningar: Vilka tankar har barn om Alkohol? Finns det några genomgående teman och trender i barnens föreställningar om Alkohol? Hur beskriver barn Alkohol och människors beteende i samband med Alkohol? Metod Denna studie har utförts med kvalitativa intervjuer som metod. Femton barn i årskurs två, samtliga åtta år, har intervjuats efter godkännande från målsman, klassföreståndare och rektor. Urvalet var inriktat på åttaåringar i en klass och gjordes i samarbete med klassföreståndaren samt efter vilka som fick godkännande av målsman. Förutom ålder fanns inga andra kriterier. Intervjuerna var semistrukturerade men de utgick dock från samma frågemall.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av Alkoholintag mellan lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler lagidrottande kvinnor dricker Alkohol, men bland de män som dricker Alkohol, dricks det oftare. Medelålder för Alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Bakgrund: Fyra procent av männen och tre procent av kvinnorna i Sveriges befolkning är beroende av Alkohol och/eller droger och det finns ett okänt mörkertal. Ett missbruk påverkar både den psykiska och fysiska hälsan men har även en inverkan på individernas familjeliv och sociala liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att ett Alkohol- och/eller drogmissbruk påverkar deras vardagsliv samt utforska om arbetsterapi behövs inom missbruksvården. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med intervjuer baserat på en öppen fråga och olika frågeområden. Tio individer intervjuades om deras upplevelser kring hur ett Alkohol- och/eller drogmissbruk har påverkat deras vardag.