Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med Alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

The purpose of this essay was to examine young people's view of how intoxication influences the communication and responsibility in sexual situations between two heterosexual adolescents, and to explore how young people define rape.The main questions were to examine how young people describe the communication of "yes" and "no" in sexual meetings, and who is responsible for that communication. Other questions included examining how the interviewees viewed a situation where a girl shows and/or says "no" and a boy still ignores her sexual integrity.The study was based on six qualitative interviews.The interviewees considered non-verbal communication about both "yes" and "no" to sex in a sober condition superior to verbal communication. The study also showed that the sexual responsibilities for girls increase during intoxication, while the responsibilities for boys decrease. A majority of the interviewees considered that a girl who didn't want to participate in sex must be very explicit when expressing her "no", and if not, there was an understanding that a boy can misinterpret or ignore a "no". Rape was by some defined as an act done against one's will, while others claimed that several explicit "no"s had to be infringed to classify it as rape..

Our study aims to investigate whether resilient children share common factors that could explain them not following the expected course of development for said group. The study also sets out to explore which strategies resilient children implement in order to cope with their situation.The study is based on the following questions:How do resilient children describe their experiences from growing up with parents with substance abuse problems? What risk and protective factors do they mention in their biographies?We use the system theory and Goffman's dramaturgic perspective as analytical tools.  The system theory could help us see the family as a system, while Goffman's theory might help us understand how resilient children find different strategies, and why they implement these strategies, to hide their family problems.The results show that the most important factors with a positive effect on resilient children were: to have somebody else important in their lives, to have goals in life, to have a safe haven, to think independently and to develop a high level of independence early in life..

Introduktion: Omkring en femtedel av Sveriges befolkning kommer att drabbas av en hjärtinfarkt till följd av fysiska och psykiska riskfaktorer. Många av dessa faktorer kan undvikas av individen. Syfte: Att beskriva hur individen på egen hand kan förebygga att drabbas av en hjärtinfarkt eller ännu en. Metod: En litteraturstudie gjordes baserat på vetenskapliga artiklar i PubMed och Cinahl. Efter granskning och kvalitetsbedömning användes tolv kvantitativa och två kvalitativa artiklar.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med Alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med Alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med Alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad.

Denna rapport är en jämförande studie om hur möbelvaxer påverkas av inre och yttre faktorer, hur resultatet påverkas av till exempel vilket vax, lösningsmedel eller harts som används i en vaxblandning. Samt hur det i sin tur påverkar hur pass tålig vaxblandningen är för yttre påverkan i form av vatten, Alkohol och värme.På marknaden finns idag en uppsjö av möbelvaxer, vissa med mer eller mindre ofullständiga innehållsdeklarationer, vilket har gjort mig frustrerad ett flertal gånger då man inom konservatorsyrket gärna vill kunna härleda materialen man arbetar med. Därför har jag här tagit reda på om det går att göra enkla, användbara och miljövänligare vaxer själv.Jag har i denna rapport valt att insamla olika vaxrecept från vitt skilda källor för att sedan tillverka dem och testa dem för ovan nämnda påfrestningar och kartlägga vilket recept som lämpar sig till olika ändamål.Resultaten i denna rapport har legat till grund för min sammanställning i boken Vax ? en receptbok för möbler och kulturvård (2013)..

The purpose of this essay has been to examine how the city of Helsingborg´s prevention of alcohol and drug use among youths is laid out. It has been of special interest to examine the youth centers (after school programs) preventive work with youths and its effects on frequency of alcohol and narcotics use among youths.The people we have interviewed are all involved in the three organizations: the youth centers, schools, and social services. The results showed that the youth center staff does not think that they work actively preventive against alcohol and narcotics. On the other hand, the staff at the youth centers points out that just keeping the youths in the neighbourhood and making them involved in the activities at the youth center, is preventary work. The staff at the social services points out that it is not the facilities that is part of the preventive work but the activities and the skill of the staff that is improtant for the youths..

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att beskriva den problematik som ungdomar som växer upp med en förälder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det är att växa upp med en förälder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det får för ungdomarna. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra respondenter intervjuades för att besvara frågeställningar utifrån deras egna erfarenheter, känslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde på en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som användes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssättet.

Att bilkörning och Alkohol inte hör ihop kan nog de flesta skriva under på. Vad vi kan konstatera via statistik är att förare som åker dit för rattfylla har ökat. I Västerbottens län vid polismyndigheten i Skellefteå påbörjades ett projekt 1999 tillsammans med beroendeenheten samt socialtjänsten som kom att kallas ?Skelleftemodellen?. Den gick ut på att erbjuda personer som gjort sig skyldig till rattfylleri hjälp och stöd att ta itu med sina Alkoholproblem.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) Alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

SAMMANFATTNINGBakgrundProblematiken kring ohälsosamma levnadsvanor och hälsa växer i dagens samhälle. Den obalans mellan energiintag och energiförbrukning som uppkommer till följd av ett inaktivt liv och allt större matportioner, ökar risken för fetma. Matvanor, Alkohol, tobak och fysisk inaktivitet är faktorer som påverkar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, varför dessa levnadsvanor kom att utgöra fokus i den här studien. De förändringar som sker i kroppen på grund av en ohälsosamlivsstil startar redan i ungdomen varför det är viktigt med tidiga preventiva insatser. Studier visar att ungdomar på praktiska gymnasieprogram visar en sämre självskattad hälsa och en högre förekomst av hälsoriskbeteenden jämfört med ungdomar på teoretiska gymnasieprogram.

Detta är en studie som undersöker om våra politiker tar ansvar för vad man beslutar om.Fyra kommuner i Värmland, Karlstad, Grums, Filipstad och Storfors har granskats utifrån sin verksamhet kopplad till Värmlands ansvar.Genomgång har gjorts av ansökningar om medel hos Länsstyrelsen samt av rapporter till Länsstyrelsen om vad man gjort för erhållna medel.Parallellt har granskning skett i kommunernas offentliga handlingar av policyprogram, riktlinjer för serveringstillstånd eller annat kopplat till barn, unga och unga vuxna i relation till Alkohol och andra droger för att se om policyprogram eller riktlinjer har ändrats eller reviderats under perioden 2002 ? 2006/2008.De insamlade resultaten är inte entydiga utan visar på skillnader kommunerna emellan. Skillnader finns i prioriteringar, tidsaspekter och bredd på frågorna.Huvudfrågan är om Värmland utifrån föreliggande redovisning kan sägas vara ett frisklän eller ett risklän.Svaret är inte klart och entydigt men pekar mot att Värmland är mer ett frisklän än ett risklän..