SammanfattningForskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när enperson vill avbryta sitt missbruk av Alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer ipersonens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av Alkoholoch droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inomområdet.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar Alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar Alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa.

?Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter.? (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 1994 s. 6) I dagens skolverksamhet anser jag att en grupp elever ofta glöms bort, de elever som far illa på grund av hemförhållanden. I studien har jag fokuserat på de elever som växer upp i ett hem där en eller båda föräldrarna missbrukar Alkohol. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klasslärare kan arbeta för att stimulera lärande hos elever vars föräldrar missbrukar Alkohol.

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett Alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett Alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

Studien har undersökt misshandelsbrottslighetens utveckling i Malmö mellan åren 2000-2009 utifrån olika informationskällor och i ljuset av främst två förklaringsfaktorer; anmälningsbenägenhet och Alkohol. Även skillnaden mellan anmälningar om grov misshandel jämfört med annan misshandel har undersökts närmare. Dessa tre aspekter utgör var och en varsin hypotes som studerats mer ingående. Här har främst sekundärdata använts i form av statistik från Brottsförebyggande rådet, Polisen, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut, men kopplat till anmälningsbenägenheten har en kvantitativ innehållsanalys av misshandelsrapportering i tidningen Sydsvenskan genomförts. Resultaten visar: att tidningens rapporteringsfrekvens inte ökat konstant över tid och därför inte med enkelhet kan kopplas till anmälningsbenägenhet.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den Alkoholpolicy som skall finnas på företagen. Denna policy är grunden till ett välfungerande förebyggande arbete. Policyn är ett viktigt verktyg och man måste tillämpa den praktiskt.Syftet med undersökningen är att undersöka företagares Alkoholförebyggande arbete på arbetsplatserna och i vilken utsträckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar på vilka faktorer som är viktiga att tänka på vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

This research aims to determine teacher perceptions on alcohol- and drug use among students, as well as how they implement the municipality framework against alcohol and drugs. The research was carried out in a midsized town in the centre of Sweden. It is characterized by an inductive approach and was performed through a qualitative method. Results were analyzed from a hermeneutic approach, and theories used are system theory, salutogenic approach and Mead?s symbolic interaction theory.

Bakgrund: Alkohol- och drogmissbruk är idag ett utbrett problem som drabbar minst 15,3 miljoner människor världen över. Det råder en allmän stigmatisering i dagens samhälle mot missbrukare, bland gemene man samt inom hälso- och sjukvården. Denna stigmatisering har skapats dels på grund av den bild media skapar av den stereotypa missbrukaren och dels på grund av okunskap. Sjuksköterskor hyser ofta fördomar mot denna patientgrupp vilket kan leda till bristfällig vård. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet och upplevelse av att vårda patienter som missbrukar Alkohol och droger.

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som står utanför arbetsmarkanden lättare bildar ett riskbruk av Alkohol. Dessa unga bildar i större utsträckning en riskgrupp i samhället och detta kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan i ett land som Sverige. Utifrån detta är det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik på allvar och förebygger den i den mån som är möjligt. Ett antal projekt har utifrån denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjälpa dessa unga att främst komma ut på arbetsmarkanden, men att även reflektera över sina Alkoholvanor. Ett av dessa projekt är ?Unga arbetssökande/unga utanför, Alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens län.

Problematiken med Alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till Alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars Alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och Alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars Alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar Alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Föräldrar vars barn missbrukar Alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Problematiken med Alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till Alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars Alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och Alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars Alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar Alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Svenskars syn på samt konsumtion av Alkohol har under de senaste decennierna förändrats till att bli allt mer positiv. Detta tros vara en följd av det svenska inträde i Europa Unionen vilket har inneburit en allt mer liberal Alkoholpolitik och även påverkat gemene mans attityd till Alkohol. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar attityder till Alkoholkonsumtion. Uppsatsen är av kvantitativ karaktär där datamaterialet kommer från en studie utförd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig Alkohol- och drogforskning) vid Stockholms universitet, år 2002, där svenskarnas Alkoholvanor har kartlagts. 7899 individer 17?80 år gamla som slumpmässigt valdes ut från Statistiska centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) intervjuades via telefon.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudentersAlkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blevhur studenterna såg på sin egen relation till Alkohol? Hur studenterna upplevde denbakomliggande stressen i relation till sin Alkoholkonsumtion? På vilket sättstudenternas Alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sättstudenterna upplevde Alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes ensemistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olikahuvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyravar män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring Alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för Alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring Alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.