Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.

The aim of this study was to explore the social background of the people convicted of drunkenness offence in the town of Ljungby between 1936 and 1947. Drunkenness offense was sentenced to those found drunk in public but also societys attempt to control the s subclass. This view was in contrast to the ideal of the well-behaved worker who also spread during the end of the last century. Based on information found in index cards for drunkenness offenses provided by Ljungbys temperance board this studie explores whether alcohol use changes in different social classes. By mapping the offender's profession, age, gender and housing situation, the study shows clear overrepresentation of working class men.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Syftet Àr att undersöka orsakerna till varför före detta alkoholberoende kvinnor valde att förÀndra sina liv och hur de fÄtt livet att fungera nyktert. FrÄgestÀllningarna Àr: ? Vilka har varit de bidragande orsakerna till att kvinnorna valde att förÀndra sina liv? ? Har det varit behandlingen, den eventuella eftervÄrden eller andra faktorer som hjÀlpt kvinnorna till ett nyktert leverne?? PÄ vilket sÀtt ser kvinnorna annorlunda pÄ sig sjÀlva och sin kvinnlighet, före och efter behandlingen?Studiens har gjorts genom en kvalitativ metod som bestÄtt av sju intervjuer med kvinnor ur passande mÄlgrupp. Analysen har gjorts utifrÄn tre teman, behandling, nykterheten i vardagen och kvinnlighet. De teorier som anvÀnts har varit genusperspektiv, Kasam, Coping och Bourdieus begrepp kapital, habitus och fÀlt.

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhÀlsan. VÄr hÀlsa försÀmras och felaktig kost, brist pÄ motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har pÄ patientens förÀndring av livsstil. Metoden var att söka bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHÀlsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har FÀrnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lÀgre frekvens av hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes elva Är efterÄt. Hur man ska anvÀnda den motiverande delen i samtalet behöver dÀremot studeras mer i framtiden.

Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper. Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.

GrÀnslöst arbete innebÀr att ansvaret ligger hos individen och denne sjÀlv kan bestÀmma var, hur och nÀr arbetet ska utföras. Prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla bidrar till utmattning och sömnsvÄrigheter och att anvÀnda sig av kompensatoriska strategier Àr ett sÀtt att hantera grÀnslösheten. Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla, strategier och ÄterhÀmtning bland personer med grÀnslöst arbete. En enkÀtundersökning genomfördes. Deltagare var 93 mÀn och 47 kvinnor som arbetar pÄ ett privat företag inom sÀkerhet och utbildning.

Vi uppmuntras att mĂ€ta vĂ„ra liv i prestationer, att finna identitet i arbeteoch fyller vĂ„ra dagar med aktiviteter. Har det alltid varit sĂ„? NĂ€r och vartfinner vi tid för vila och Ă„terhĂ€mtning? Är det okej att lĂ€gga sig pĂ„ sofflocket?Jag har tittat nĂ€rmare pĂ„ förhĂ„llandet mellan arbete och vila..

Syftet med vÄr uppsats Àr att fÄ kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att frÀmja samspelet mellan barn och förÀldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan anvÀndas i detta arbete..

Ungdomars instÀllning till droger har Àndrats de senaste Ären och dÀrför har vi funnit det intressant att ta reda pÄ hur en skola jobbar förebyggande mot just droger. Vi ville fÄ tips och idéer om hur vi kan skapa en god kontakt med ungdomar i de stÀder vi snart kommer att jobba i. PÄ grund av arbetets storlek valde vi att avgrÀnsa oss till en skola och utgick frÄn skolan och fritidsgÄrdens syn pÄ problemet. För att inhÀmta informationen intervjuade vi skolans rektor samt ansvarige pÄ fritidsgÄrden i omrÄdet. Dessa intervjuer utgjorde grunden för vÄrat arbete.

 Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 Ă„ren. Ett flertal sjukdomar Ă€r direkt relaterade till övervikt. MĂ„nga vĂ€ljer i dag att genomgĂ„ viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hĂ€lsan pĂ„verkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 Àr övervikt och fysisk inaktivitet men Àven stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen bestÄr frÀmst av tabletter, livsstilsÄtgÀrder och en bra egenvÄrd. NÀr livsvÀrldsansatsen anvÀnds i vÄrdandet fokuserar vÄrdaren pÄ hur patienter upplever sin hÀlsa, lidande, vÀlbefinnande och sin vÄrd. Detta kan inte mÀtas med olika instrument utan vÄrdaren fÄr lyssna pÄ personens egen berÀttelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvÀrlden pÄverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

FrĂ„gan som detta arbete stĂ€ller Ă€r vad som Ă€r mĂ„let med Saabs politiska arbete. Det Ă€r ett stort företag inom försvarsindustrin och detta pĂ„verkar de politiska kontakterna. Teoretiskt material framförs om orsaker till företags politiska agerande, metoder för agerandet och vad som pĂ„verkar dessa metoder. Även tidigare undersökningsresultat framförs. Undersökningen bestĂ„r av ett antal intervjuer samt en hel del tryckt och elektroniskt andrahandsmaterial.

En kvantitativ enkÀtundersökning bland 72 kvinnor och 31 mÀn frÄn tvÄ studieinriktningar pÄ Högskolan i BorÄs, utfördes i syfte att undersöka förhÄllandet mellan alkoholkonsumtion och upplevda alkoholnormer. Utöver skillnader mellan kön undersöktes Àven hur förhÄllandet pÄverkades av individuell fallenhet för anpassning till den sociala omgivningen, som mÀttes genom en översatt version av attention to social comparison information scale (ASCI, Lennox & Wolfe, 1984). Deltagarna angav sin genomsnittliga alkoholkonsumtion under ett typiskt tillfÀlle och uppskattade motsvarande deskriptiva normer (genomsnittlig alkoholkonsumtion) och preskriptiva normer (socialt accepterad konsumtionsnivÄ) hos tvÄ referensgrupper: vÀnner och andra studenter, i jÀmförbar Älder av samma kön som respondenten. Uppskattad alkoholkonsumtion hos bÄde den proximala gruppen vÀnner och den distala gruppen andra studenter tenderade att vara högre Àn den egna alkoholkonsumtionen. Det fanns Àven signifikanta positiva samband mellan alkoholkonsumtion och upplevda normer, vilka var starkast med den proximala gruppen.