Rapporten tar upp Àmnet om CSR-arbete hos klÀdföretag. Fokus ligger pÄ pÀlshandeln och försöken att minska den. Rapporten tar hjÀlp utav en modell som behandlar ett företags balans mellan profil, identitet och image. Syftet Àr att se om en sÄdan balans gÀllande just företags CSR-arbete kan gynna företagen image-mÀssigt och sÄledes Àven ekonomiskt..

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Alkohol/substansmissbruk Àr ett ökande problem i Sverige vilket leder till att fler mÀnniskorsöker sjukhusvÄrd pÄ grund av komplikationer av missbruket. FrÄgestÀllningar som stÀlldes: Hurupplever sjuksköterskor mötet med patienter med missbruksproblematik? Vilka problem ellerförebyggande ÄtgÀrder upplever sjuksköterskan vid omvÄrdnad av patienter med missbruk? Hurupplever sjuksköterskan vÄrdrelationen mellan patienten med missbruksproblem ochsjuksköterskan? Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrdapatienter med missbruksproblematik. Metoden var en litteraturstudie med samma eftersökning itre databaser som resulterade i elva vetenskapliga artiklar som svarade pÄ syftet. I föreliggandelitteraturstudies resultat belystes sjuksköterskors upplevelser av: kÀnsla av osÀkerhet, bristandekunskap och vÄrdrelation.

Syftet med den enkÀtstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda pÄ hur ungdomarna som kommer till UngdomshÀlsan och Ungdomsmottagningarna i VÀsterbotten upplever sin fysiska och psykiska hÀlsa. Vidare hur deras förhÄllande till sina förÀldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor Àr och vad de anser vara viktigt för att de ska mÄ bra. Besöken pÄ ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frÄgor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker UngdomshÀlsan till största delen vill prata om sin psykiska hÀlsa. En enkÀt delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram Àr att mÄnga anger att de har dÄlig sjÀlvkÀnsla och Àr nedstÀmda, deprimerade, har Ängest/oro eller relationsproblem. MÄnga ungdomar Àr ocksÄ i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frÄgan i enkÀten visar att Ätskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med förÀldrar och andra vuxna och att de lÀngtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras Àr att det Àr viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrÄgan tydligare.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt pÄverkar deras stÀllningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som pÄverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag rÄder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i vÀrlden kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie Àr dÀrav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvÀrld. Resultatet frÄn föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv instÀllning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i Ă„ldrarna 16-19 Ă„r. Vidare syftar studien till att utvĂ€rdera verksamhetens arbetssĂ€tt vid kritiska hĂ€ndelser enligtcritical incident-metoden. SĂ„ledes fin-ner författarna följande frĂ„gestĂ€llningar relevanta för utvĂ€rderingen: Vilka slags kritiska hĂ€n-delser uppstĂ„r i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska hĂ€ndelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska hĂ€ndelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? UtvĂ€rderingen grundas i uppgifter frĂ„n nio respondenter, varav en av respondenterna Ă€r utvĂ€rderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frĂ„geformulĂ€r och kompletterande intervjuer.

Bakgrund: UngefÀr 100 000 mÀnniskor i Sverige berÀknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom Àr minnesförlust och nedsatt inlÀrningsförmÄga. VÄrden av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en nÀrstÄende. Dessa nÀrstÄende fÄr inte tillrÀckligt med information och deras livskvalitet blir sÀmre. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de nÀrstÄende vÄrdarna har för att kunna stötta dem.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

Denna uppsats handlar generellt om hjÀlp och stöd för anhöriga till alkohol- och narkotikamissbrukare, och berör specifikt den hjÀlp som finns att tillgÄ inom Sundsvall kommun, hur den uppfattas, samt vilken hjÀlp och stöd som önskas. Tidigare forskning har pÄpekat att hjÀlp och stöd kan vara av vikt dÄ det finns vissa risker förknippat med att vara anhörig till en missbrukare. Dock anser inte alla att det Àr ett problem vilket ocksÄ gör att den ökade medikaliseringen i vÄrt samhÀlle kan ha en negativ inverkan pÄ vissa anhöriga, till exempel kan det leda till att mÀnniskor placeras i fack. Det kan samtidigt betyda att andra blir hjÀlpta. Vi har gjort en kvalitativ studie med semi- strukturerade intervjuer.

Inom vÄrdyrken Àr arbetstakten ofta hög och individens möjlighet att pÄverka arbetssituationen lÄg. VÄrdpersonal tar dagligen beslut relaterade till etiska och moraliska frÄgor. MÄnga som arbetar i patientnÀra arbete pÄverkas alltsÄ i hög grad av psykosocial stress. Effektiva stressförebyggande ÄtgÀrder för dessa professioner Àr önskvÀrda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva effekterna av trÀning i medveten nÀrvaro hos personer i patientnÀra arbete med fokus pÄ stressrelaterade tillstÄnd.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete samt hur det eventuella hÀlsofrÀmjandet arbetet sÄg ut pÄ deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hÀlsa pÄ sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frÄgat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete och hur företagets hÀlsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn pÄ hÀlsa och hÀlsofrÀmjande arbete pÄverkar hÀlsoarbetet pÄ företaget. Resultatet visade Àven att tre av fyra företag hade ett vÀlutvecklat hÀlsofrÀmjande arbete.

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

I denna studie undersöker vi företagshÀlsovÄrdsanstÀlldas uppfattningar om samtal som metod i stressförebyggande arbete. Tidigare forskning visar bland annat i vilka situationer som stress kan uppstÄ, vilka negativa konsekvenser stress kan ha och varför det Àr viktigt att förebygga- och inte bara behandla stress. Största delen av tidigare forskning som gjorts tycks handla om olika metoder för att behandla stress, dÀrför fokuserar vi i denna studie pÄ hur samtalet kan anvÀndas i förebyggande arbete. Genom att intervjua sex personer som alla arbetar med företagshÀlsovÄrd har vi fÄtt ett resultat som visar att samtalet Àr en bra metod att anvÀnda i stressförebyggande arbete..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs nio har för uppfattning om begreppet hÀlsa. Ambitionen Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur elever tÀnker och resonerar kring begreppet hÀlsa.FrÄgestÀllning:Vad har elever i Ärskurs nio för uppfattning kring begreppet hÀlsa?MetodDenna studie bygger pÄ ostrukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra elever, tvÄ killar och tvÄ tjejer i Ärskurs nio. Intervjuerna har skett vid tre olika tillfÀllen med samma deltagare alla gÄnger.ResultatFrÄn resultaten av intervjuerna kan man dra slutsatsen att dessa elever var relativt samstÀmmiga i uppfattningen om vad begreppet hÀlsa innebÀr.