Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€llet kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvĂ€lvande och förĂ€nderlig period i en individs liv. Det finns flera olika omrĂ„den i samhĂ€llet innehĂ„llandes speciella uppsĂ€ttningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fĂ€lt att studera. Den hĂ€r antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika omrĂ„den som berör barn och unga. Vi avser inte att med vĂ„ra respektive studier tĂ€cka upp ett specifikt intresseomrĂ„de utan har istĂ€llet riktat in oss pĂ„ olika aspekter och omrĂ„den av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman vĂ€rdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan pĂ„ unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonĂ„rsflickor, Elin SĂ€llstedt behandlar hur ungdomar förhĂ„ller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras Ă„ldrar..

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende Äterfinns inom hela hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för nÀrstÄende sÄvÀl som samhÀllet i stort. AnvÀndning av alkohol och andra droger Àr generellt förknippat med dömande och moraliserande Äsikter. En sjuksköterskas kÀnslor av samhörighet och förstÄelse till en person med beroende kan ofta försvÄras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhÀllets moraliska stÄndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vÄrdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmÀn hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningslÀget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar frÄn dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. BÄda författarna lÀste artiklarna flera gÄnger, och data frÄn artiklarna analyserades och syntetiserades med hjÀlp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vÄrdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

PÅVERKAN GENOM REFLEKTIONKan besvarandet av ett frĂ„geformulĂ€r förĂ€ndra trafikbeteendet hos unga mĂ€n?Moa LannerSyftet med denna explorativa studie Ă€r att belysa om besvarandet av ett frĂ„geformulĂ€r kan initiera en reflektionsprocess som i sin tur leder till ett förĂ€ndrat körbeteende. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n det frĂ„geformulĂ€r som anvĂ€ndes i Falk & Montgomerys (manuskript under fĂ€rdigstĂ€llande) studie. I uppsatsen behandlas tvĂ„ delfrĂ„gor, 1. Kan formulĂ€ret ha initierat en reflektionsprocess bland respondenterna? 2.

The purpose on this study is to determine the extent of possible connections between tendencies to increased violent behavior and increased alcohol consumption among a total cohort of girls in the 9th grade compulsory school and 2nd grade upper secondary school in a Swedish county. In 2004 the Epidemiological Department carried out a health-status survey, using a self-report questionnaire, with students from both private and public schools in a specific county in Sweden. All respondents (N= ca 4000), attending all compulsory (at 9th grade) and upper secondary schools (second tier) on the survey date completed the questionnaire. For this particular study, 9 questions from the questionnaire, all concerning self-reported violent behavior and alcohol consumption habits were used either individually or combined in index variables. The result showed that while violence experience is low among these 4000 girls, it increased in relation to a corresponding increase in alcohol consumption.

This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth.

Detta arbete handlar om förÀldrars engagemang och delaktighet i skolans arbete pÄ en svensk kommunal skola jÀmfört med en svensk utlandsplacerad privatskola. Genom en enkÀtundersökning har vi fÄtt en bild av hur förÀldrar och lÀrare pÄ skolorna ser pÄ engagemanget. Syftet med arbetet Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt förÀldrarna engagerar sig i skolans arbete och vilka skillnader och likheter det finns mellan de bÄda skolorna. Resultatet visar att de tvÄ skolorna skiljer sig Ät genom att förÀldrarna pÄ den utlandsplacerade privatskolan har mer tid att engagera sig i barnens skolgÄng. FörÀldrarna pÄ bÄda skolorna tycker dock att det Àr mycket viktigt att engagera sig i skolans arbete, för barnens bÀsta..

MÀnniskor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man pÄ senare Är alltmer har börjat investera i etiska fonder och dÀrför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet Àr att skapa en förstÄelse avseende vad etiska fonder Àr och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit vÀsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahÄller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att faststÀlla dessa etiska kriterier. Eftersom etik Àr subjektivt och etiska fonder inte har nÄgon absolut definition fÄr fondbolagen ett större informationsansvar, dÀr de mÄste informera om fonden pÄ ett tydligt sÀtt.

Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgon skillnad i personlighet mellan beroende mÀnniskor och icke-beroende mÀnniskor. Med ?beroende mÀnniskor? menas mÀnniskor som Àr beroende av alkohol, narkotika eller andra kemiska substanser, eller mÀnniskor som Àr beroende av aktiviteter, som exempelvis spel. Studien bygger pÄ att mÀnniskan, i enlighet med trait-biologiska perspektivet, har vissa fundamentala personlighetsegenskaper som Àr biologiskt grundade och som pÄverkar mÀnniskans beteende och dÀrmed hans/hennes sÀtt att leva. Tanken bakom studien var att vissa personlighetsdrag kan inverka nÀr det gÀller benÀgenheten att utveckla ett missbruk.

Denna sociologiska uppsats behandlar nÄgra faktorer som kan pÄverka ungdomar, som i sin tur kan leda till ett utanförskap. Under tonÄrsfrigörelsen genomgÄr ungdomar en fas, dÄ de kan riskera att bli beroende av exempelvis alkohol eller droger. Detta kan i sin tur leda till att de kan hamna utanför samhÀllet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vad samhÀllet kan göra och vad de har för skyldigheter för att fÄnga upp dessa ungdomar. Med utgÄngspunkt frÄn Halmstad kommun.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter frÄn UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i Äldrarna 13-24 som pÄbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig sjÀlva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohÀlsa, förekomst av misshandel/vÄld under uppvÀxten och utsatthet för misshandel/vÄld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig nÄgon gÄng och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer dÀr alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppvÀxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld/övergrepp samt upplevt psykisk ohÀlsa.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur olika vÀndpunkts processer i en kristen kontext kan se ut. Resultatet av studien visar att en betydande push-faktor ut ur missbruket för vÄra informanter bestÄtt av de negativa konsekvenserna som missbruket fört med sig, initialt försÀmrad hÀlsa. Parallellt med detta upplevde informanterna att det var nÄgonting utanför deras egen kontroll som ?drog? dem ur missbruket. VÄra informanter har haft kÀnslan av att nÄgon leder dem och manar gott för dem.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvÀgagÄngssÀtt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsÀmnen, tidsÄtgÄng, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie dÀr populationen var distriktssköterskorfrÄn vÄrdcentraler i Dalarna. Studien bygger pÄ 50 observationer av blodtrycksbesök utifrÄnen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt Àgnades 14 minuter Ät patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)pÄvisades mellan Äldersgrupperna 51-64 Är och 65-92 Är. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans pÄvisades (p = 0,002) mellan Äldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.BlodtryckslÀkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken.

Background: The district nurses profession has traditionally been health promotion. In order to find patients with excessive alcohol intake, district nurses use AUDIT. Research shows that health professionals find it difficult to face alcohol abusers in primary care. AIM: The aim is to describe how district nurses work with AUDIT. Method: Semi-structured interviews with six informants were carried out.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.