Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Bakgrund: Det lever cirka 35.3 miljoner människor med HIV i världen. HIV kan inte smitta via vardaglig kontakt som handskakningar, men kan smitta via blod, sexuell kontakt och bröstmjölk. Symtom kan exempelvis vara svullna lymfkörtlar som konsekvens av nedsatt immunförsvar. Patienter har upplevt att sjuksköterskor varit rädda för att bli smittade av HIV och sjuksköterskor har därför använt överdrivna försiktighetsåtgärder. Sjuksköterskor bär med sig personliga och professionella föreställningar om hälsa/sjukdom, dessa påverkar hur de vårdar patienter.

Denna empiriska undersökning började utifrån ett antagande om att det inte skedde så mycket kunskapsöverföring ombord på fartyg. Syftet var att ta reda på hur kunskapsöverföring sker mellan däckbefäl ombord. Frågeställningen att ta reda på var om det fanns några direktiv från rederiets kontor, hur såg man på nya och erfarna befäls kunskaper, hur överförde man den tysta kunskapen och hur löste man detta när det var ont om tid?Informationen till undersökningen samlades in genom intervjuer och frågeformulär där en objektiv metod användes. Respondenterna valdes från bara ett fartyg då intresset var att se hur det fungerade på just det fartyget.Slutsatserna var att det inte skedde någon organiserad kunskapsöverföring ombord på fartyget.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta.

Studien är kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med årskurs 6). De olika yrkeskategorierna är alla pedagoger men verksamma inom olika områden, vilka är årskurs 1-3, årskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvård. Syftet med studien är att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser på kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhållande till de i läroplanen (Lpo 94) fastställda strävansmålen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i läroplanen (Lpo 94) talas det om strävansmål och uppnåendemål, där strävansmålen anger inriktningen på skolans arbete och där uppnåendemålen anger vad eleverna minst ska ha uppnått när de lämnar skolan. Strävansmålet är samhällets uppdrag till skolan och ska vara utgångspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Syftet med denna uppsats är att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnämnden, CSN, och hur samarbetsklimatet påverkar kunskapsöverföringen. Det är enkvalitativ fallstudie som är inriktad på de ärenden som kräver bedömning. Dessa benämnskomplexa ärenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fås av att hanterakomplexa ärenden kan CSN uppnå ett gemensamt synsätt för att säkerställa att liknande ärendenbehandlas på likartat sätt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer påolika positioner inom CSN.

Arbetets huvudsakliga del har varit att undersöka om slöjdens praktiska problemlösning används i kunskapssamhällets yrken. Vi har sedan gjort en direkt koppling till slöjdens problemlösning. För att ge läsaren en inblick i begreppen har vi ägnat mycket plats till definitionen av slöjd, problemlösning och kunskapssamhället. Metoden vi har använt är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Resultatet i vår studie visade att problemlösning var vanligt förekommande i våra informanters yrken men ingen kunde se ett samband mellan slöjdens problemlösning och yrkeslivets problemlösning.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsättningar timanställda inom vården upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. Frågeställning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsättningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som användes för att svara på syftet och frågeställningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, då det är timvikariernas egna upplevelser kring de förutsättningar som är fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsättningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att många av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsättningarna.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

ABSTRACTTitle: Senses strategic importance to the customer experience in dressing roomAuthors: Anna Andersson & Alexandra LundqvistTutor: Dr. Bertil Hultén, Associate Professor Linneaus School of Business and Economics Linnaeus UniversitySubject:  Bachelor thesis 15 hp. Business Economics C, Marketing. Linnaeus University, spring 2011Presentation of the question: Is it possible for companies to enhance customers experience in dressing rooms by strategically working with the senses?Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze the senses relevance to the customer experience in the dressing room and create an understanding of the dressing room from a customer and business perspective.

The purpose of this study was to explore the connection between substance abuse and completed/attempted suicide. Central questions were who the substance abusers who commit suicidal actions were. The study also tries to find out which factors that contributes to this behaviour and why it is so common amongst substance abusers. All from the point of view of three scientist and three persons working with treatment of addicts who were interviewed. The results of these interviews were analysed on an individual level with a psychological theory.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

Syftet med undersökning har varit att ta reda på idrottslärarens kunskap om och förhållningssätt till ätstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslärare sig ha om ätstörningar?Har skolan någon handlingsplan för elever med ätstörningar?Hur agerar idrottslärare mot elever som visar tecken på ätstörningar?Finns det någon skillnad på hur lärarna uppfattar sin kunskap och med antalet år de har jobbat? MetodJag har använt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkäter med både öppna och slutna svarsalternativ. Enkäterna besvarades av 72 lärare från hela landet. Urvalet av lärarna skedde genom ett bekvämlighetsurval, där datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och Hälsokonventet på GIH i Stockholm och till idrottslärare som arbetade i Stockholmsområdet. Sammanställningen av enkäterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lärarna instämmer i de delvis har bra kunskaper kring ätstörningar.