Riskbruk av alkohol är ett stort problem i dagens samhälle. Sjuksköterskan beskrivs ha goda möjligheter att upptäcka och behandla riskbruk av alkohol i det dagliga arbetet. Studier tyder på att korta interventioner är av stor nytta till sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete. Dock visar forskningen att sjuksköterskans aktivitet inom detta område måste utvecklas och att det finns många faktorer som kan påverka uppgiften. Syftet med arbetet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans hälsofrämjande arbete gällande individer med ett riskbruk av alkohol.

Alkohol och droger är ett ökande problem bland högstadieungdomar. Allt fler högstadieungdomar provar på alkohol och droger med risk att fasta i ett beroende. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta preventivt mot alkohol och droger bland högstadieungdomar. Studien har en kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes med en fokusgruppdiskussion med sju skolsköterskor. Alla arbetade på högstadieskolor i samma kommun i Norrbotten.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola.

En miljon människor i Sverige dricker för mycket alkohol vilket kan leda till försämrad hälsa, sjukdom och skador. Sjuksköterskor möter patienter i olika omvårdnadssituationer inom hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie var att belysa vad som underlättar och vad som hindrar sjuksköterskor att ställa frågor om alkoholkonsumtion i möten med patienten. Litteraturstudien baserades på 10 artiklar funna via de två databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna har granskats och analyserats och i resultatet framkom tre kategorier vilka har huvudtema och undertema.

Folkhälsovetenskapligt program.

Varför väljer ungdomar att dricka alkohol och att använda droger? Det är inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om självkänsla och sensationssökande, via attityder, är orsaker till att ungdomar i övre tonåren (18-20 år) konsumerar alkohol och använder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses också som möjliga faktorer för påverkan på både konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgångsklasser från olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mätinstrument användes till stor del standardiserade frågor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens årligen använda frågeformulär, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frågor för att mäta självkänsla och tillvaro.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Syftet med studien var att öka kunskapen om könsskillnader kring ungdomar som påbörjat behandling för alkohol eller droger. Studien går också ut på att se skillnader mellan könen och ungdomarnas primärdrog, frågeställningen löd: Kan man se att det skiljer sig mellan kön och debutålder vad det gäller alkohol och narkotika? Kan man se att det skiljer sig mellan kön och primärdrogen? För att få svar på frågorna har kvantitativ metod använts, data har samlats in med hjälp av databasen DOK. Formulären används vid in och utskrivning på en del behandlingsenheter runtom i Sverige. De tjejer och killar som deltagit i enkätstudierna var mellan 12 -24 år.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Det svenska förbudet mot privatimport av alkohol gäller då man via ombud för in alkohol till Sverige. Detta förbud har de senaste åren fått stor uppmärksamhet då det i domstol har tvistats huruvida förbudet strider mot gemenskapsrättens fria rörlighet eller inte. Av denna anledning har Högsta domstolen begärt att få ett förhandsavgörande av EG-domstolen. Syftet med denna undersökning var att utreda om förbudet mot privatimport via ombud står i proportion till målet att skydda den svenska folkhälsan. Problemformuleringen som ställdes var; är förbudet mot privatimport av alkohol via ombud förenligt med EG-rätten? I föreliggande uppsats har olika åsikter redovisats utifrån det svenska perspektivet samt gemenskapens perspektiv.

Syftet med denna studie är att undersöka tonårsföräldrars tankar kring att deras minderåriga barn vill dricka alkohol. Detta undersöks genom observation av ett internetbaserat diskussionsforum som är riktat till i första hand föräldrar. Resultatet av studien visar att det inte finns några givna svar på hur man hanterar alkoholfrågan som förälder, vilket kanske tyder på att det finns en stor osäkerhet. Bland föräldrar återkommer också frågan om hur man ska hantera situationen när deras tonårsbarn fyller arton år. Studien tar även upp en del olika uppfostringsmetoder..

Bakgrund:I tonåren gör alkoholen sin debut bland tonåringar och för många innebär detta berusningar som kan leda till farliga komplikationer. Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker det fanns till att tonåringar brukade alkohol. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där den innehöll 22 vetenskapliga artiklar från databaserna Pubmed och SciVerse Scopus. De vetenskapliga artiklarna var begränsade från 1990 till 2011. En temaanalys användes där tonåringarnas orsaker till alkoholkonsumtion delades in i tre kategorier vilka är det sociala nätverkets betydelse, alkohol för att döva bekymmer och berusning ger positiva känslor.

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med medarbetare i två olika organisationer undersöka om, och i sådana fall hur, olika delar i en organisation kan påverka arbetsgivare och arbetstagares förhållningssätt till frågor rörande alkohol och arbetet med drog- och alkoholpolicyn. Vidare har syftet varit att se vilken roll denna policy spelar i arbetet med dessa frågor.De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är följande:? Hur förhåller sig medlemmar i organisationen till problem rörande alkohol?? Finns likheter eller skillnader mellan hur medlemmar förhåller sig till en organisations alkoholpolicy respektive hur de agerar i praktiken?? Vad är det som påverkar dessa förhållningssätt?De resultat vi har fått fram pekar på tydliga tendenser till att alkohol- och drogpolicyn inte används som ett verktyg i frågor rörande alkohol och droger i de undersökta organisationerna. Trots detta stämmer medarbetares tillvägagångssätt många gånger överens med det som står i respektive organisations policy. Detta beror till största del på dokumentens vaga utformning.

Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus på familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) på 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för både alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk isläkten och svårigheter i relationer till närstående. Mer alkoholmissbruk i släkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i släkten till mernarkotikaproblem. Lägre ålder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre ålder, bättreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.