Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter.

Syftet med vår studie var att se om simundervisningen i skolan ser olika ut beroende på hur långt skolan har till simhallen samt vad som görs för att eleverna skall nå de uppsatta målen i de nationella styrdokumenten. Vi har genomfört vår studie i årskurs fem och nio med hjälp av kvantitativa enkäter och kvalitativa kompletterande intervjuer. Vår undersökningsgrupp bestod av 162 elever. Utav dessa går 85 elever i årskurs fem och 77 elever i årskurs nio. Antalet femteklassare med närhet till simhall var 54 stycken och antalet femteklassare med långt till simhallen var 31 stycken.

Övervikt och fetma hos barn har blivit ett ökande problem i samhället. Obalansmellan energiintag och energiförbrukning anses vara den främsta orsaken.Skolan är en naturlig miljö för att forma barnens syn på mat och fysisk aktivitet.Skolsköterskans uppgift är att vara en stödperson, informatör och rådgivare tillelever, skolpersonal och föräldrar. Hon ska också skapa resurser för elever somdrabbas av hälsoproblem. Syftet med studien var att belysa vad man inomskolan kan bidra med för att förhindra utveckling av fetma och övervikt hosbarn. Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på 15artiklar som söktes via databaserna Cinahl, PubMed och SweMed+, en textnära analys utfördes, och resultatet visade att skolan och skolsköterskan har en viktig roll.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till dans och har dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

This study deals with sustainability reporting in three governmental and three non-governmental Swedish companies in different industries. With increasing demands from the society regarding company?s CSR - Corporate social responsibility, the perspective of accounting gets broader and covers even non-financial information to meet not only the owners? demands but also others stakeholders' requirements. Sustainability has become an important tool for creating company?s business value and a positive sustainable external image.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgång. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts är fenomenologi för att kunna fånga essensen i ungdomarnas berättelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som använder sig av droger är benägna till att avsluta sin skolgång i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, närvaro, intresse av att inhämta kunskap, rollen i skolan och förmågan att hålla sig till skolans regler.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svårigheter med åldersblandad undervisning i skolan. Arbetet är sammanställt efter en litteraturstudie där syftet var att utveckla kunskap om åldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger på olika författares syn på åldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svårigheter. Den empiriska delen av arbetet är utförd på en skola med åldersblandat arbetssätt där följande frågeställningar har sökts svar på: Hur organiseras och bedrivs åldersblandad undervisning på en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med åldersblandad arbetsform på en skola?Vad tycker elevrna om åldersblandat arbetssätt på en skola? Studien visade bl.a på att gruppens förändring, i och med det årliga uppbrottet, kändes jobbigt för både elever och läraren. Det finns inte någon enkel lösning på vilket arbetssätt som är det bästa.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka om skolan är en del av verkligheten i den bemärkelsen att so-lärarna använder sig av studiebesök och människomöten inom sina so-ämnen på högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat fyra elever respektive fyra lärare vad de anser i den här frågan. När det gäller elevernas uppfattning så visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och människomöten inom de olika so-ämnena och de har kvarstående minnen från olika utfärder och besök av personer på skolan. Resultaten visade också att hälften av de utfrågade eleverna är nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. Lärarna däremot vill göra mer än vad de anser sig ha möjlighet till.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur man inom skolan kan använda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), både i elevhälsosyfte och personalvård. Jag berättar om arbetet med en elev med diagnosen språkstörning/dyslexi och en lärare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjälpa både elever och lärare att få tillgång till de egna förmågorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett ålder. .

Syftet med arbetet är att belysa hur skolor arbetar med mobbning och att få ta del av elevernas uppfattningar om mobbning. Min studie utgick från en kvalitativ undersökning som genomfördes med tio elever och sju pedagoger/skolpersonal som intervjuades utifrån halvstrukturerade frågor. Dessutom användes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med tolv frågor som besvarades av 124 elever på högstadiet i en skola i västra Skåne. Det finns flera olika modeller för hur man ska förebygga mobbning: Olweus program, Farstamodellen, Mobbningsombud och genom t.ex. kontakt mellan skolan och hemmet och kontinuerligt värdegrundarbete..

Massage i skolan kan gå till på många olika sätt, bland annat med hjälp av en massagesaga. Det är viktigt att eleverna själva vill vara med. De ska aldrig tvingas. När man blir berörd utsöndras det ett lugn och ro-hormon i kroppen som heter oxytocin. Det får oss att bli mindre aggressiva och mer avslappnade.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever påverkas mentalt, fysiskt och socialt av dans. Härigenom förväntar vi oss även få svar på vilka fördelar dans har att erbjuda den enskilda individen i dess personliga utveckling under de obligatoriska skolåren. Vi kommer även att undersöka vilka fördelar dans skulle kunna erbjuda som komplement till den traditionella undervisningen i skolan. Alltså vad kan dans erbjuda som pedagogiskt redskap? Vi tycker även det är intressant att undersöka om det förkommer några skillnader mellan könen i deras inställning till dans.