Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Syftet är att belysa och förklara de problem och möjligheter som uppstår i styrsystemet vid strategiförändringar. Uppsatsen kommer att utröna var i verksamheten och hur problem, som orsakas av en missanpassning mellan strategi, organisation och styrsystem, uppstår. Vidare kommer uppsatsen att belysa de möjligheter som skapas i organisationen och styrsystemet till följd av strategiförändringar. Undersökningen är av explorativ art, eftersom syftet är att utforska ett komplext fenomen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie av Alfa Laval, som främst bygger på semistrukturerade intervjuer.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

Titel: En kartläggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoäng på Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkätundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbättring av Eurokoderna, och i så fall redogöra för vilka delar det gäller. Undersökningen kan på så sätt vara ett steg mot en ytterligare förbättring av Eurokoderna, och därmed ett bidrag till att underlätta konstruktörens dagliga arbete.Metod: Kartläggningen grundades på resultatet från en enkätundersökning som i sin tur grundades på ett antal intervjuer. Både intervjuerna och enkäterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansågs vara svåra att tolka. Därefter utformades en enkät som behandlade frågor på de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den här studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna på olika sätt.

I denna studie undersöks huruvida man som investerare kan erhålla riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden genom att utnyttja ett mått som baseras på graden av periodiseringars storlek. Detta då tidigare forskning visar på att marknaden ofta feltolkar periodiseringars inverkan på bolags resultatrapport, vilket i sin tur leder till att investerare felvärderar bolagen. Genom att utforma aktieportföljer med en ettårig investeringsperiod och i form av en köpportfölj innehållande bolag med en låg grad av periodiseringar, en blankportfölj innehållande bolag med hög grad periodiseringar och en hedgeportfölj som kombinerar de två portföljerna, testas huruvida det går att erhålla riskjusterad överavkastning genom användandet av modellen Jensens alfa. Resultatet tyder på att strategin är framgångsrik beträffande identifiering av förväntat köpstarka aktier, men att den däremot misslyckas med att särskilja svaga aktier..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om AP7 uppfyller sitt mål att ge sina sparare minst lika bra pension som övriga premiepensionssparareMetod: Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod. Avkastningar riskjusteras med hjälp av Treynorkvot, Sharpekvot och Jensens Alfa för att kunna jämföras mot varandra.Slutsatser:AP7:s riskjusterade avkastning ligger något under Sveriges övriga premiepensionsfonder sett till både PPM-index och genomsnittet för de nio mest valda PPM-fonderna år 2013. AP7 har presterat en sämre riskjusterad avkastning än SIXRX och en bättre riskjusterad avkastning än en svensk statsobligation sett till undersökningsperioden..

Syftet är att undersöka om Sverigefonder under en nio- sju- respektive femårsperiod genererar riskjusterad över- respektive underavkastning. Målet är därefter att härleda avkastningen till en fondförvaltares förmåga att framkalla en skev fond, alternativt till dennes eventuella selektivitets- respektive timingförmåga. Detta med hjälp av Jensens Alfa, Treynor & Mazuys modell samt Asymmetric Response Model. Ett första delsyfte är att utreda i vilken utsträckning avkastningen kan knytas till det fondbolag som förvaltar fonden respektive fondens förvaltare, antal förvaltarbyten, storlek samt omsättningshastighet. Målet är även att koppla egenskaperna till skevhet, selektivitets- samt timingförmåga.

Uppsatsen undersöker om fonders prestation beror på dess förmögenhet. Syftet är att se om små fonder presterar bättre än stora (sett till riskjusterad prestation) och således är att föredra. Undersökningen innehåller 21 stycken svenska fonder med inriktning på nationella placeringar över perioden 2003-2008. Som mått på prestation har den historiska sharpekvoten och Jensens alfa använts. Undersökning har gjorts på paneldata, tidseriedata och tvärsnittsdata över olika tidsperioder och tidsperspektiv.

Reservdelar till plattvärmeväxlare levereras från Alfa Lavals reservdelslager i Lund. Variationen på de artiklar och emballage som finns är stor liksom de transportsätt som används. Emballaget har en avsevärd påverkan på kostnaderna i logistiksystemet, liksom logistiksystemet på ett motsvarande sätt påverkar kostnaderna för emballaget.Alfa Laval har idag en vag uppfattning av vilka kostnader som aktiviteterna kring emballaget och emballeringen genererar. De totala kostnaderna och sambandet mellan kostnaderna i olika delar av logistikkedjan är inte helt kända. Genom ökad kunskap om detta och integration mellan emballaget och logistiksystemet finns möjligheter för Alfa Laval att sänka totalkostnaden.Detta examensarbete ska ur ett kostnadsperspektiv kartlägga och analysera emballagets betydelse och kostnadssambanden mellan olika delar av logistiksystemet.

Ett företag är i stort behov av tillförlitlig information för att kunna ta effektiva beslut. Information får de flesta företag ifrån deras affärssystem som är verksamhetsövergripande. Vår uppsats handlar om vad som påverkar kvalitén på informationen för besluten i företaget. Syftet med uppsatsen var att undersöka kvalitén på informationen som finns i företagets affärssystem och att analysera hur användbar informationen är som underlag till beslutsfattande. Till största del har vi använt oss av O´Briens (2006) informationskvalitetskub för att undersöka hur bra kvalitén är på informationen till besluten.

Med utgångspunkten att ständigt förbättras och öka konkurrenskraften arbetar Alfa Laval mot Leanprinciper. Vad som dock är ett problemområde är att se över fabriken ur ett helhetsperspektiv, närfabriken är uppdelad i många avdelningar. Lösningen till detta problem är att via olika metoder ellerverktyg kunna fastställa svaren på problemen.Denna examensrapport redogör för hur metoder inom Lean produktion kan vara lösningen förproblemområdet. Forskningen är huvudsakligen byggd på en bred värdeflödesanalys som syftar till attfånga in ett företags alla aspekter ur ett helhetsperspektiv, med syftet att minska risker försuboptimering och istället optimera produktionen som helhet.För att se gränssnitt mellan informationsflödet har i denna forskning metoden swimlane utgjort enkartläggning över ett företags hela kontorsavdelning, planerings och inköps avdelningar.Resultatet av denna forskning visar att värdeflödesanals är en bra metod för att kunna identifieraslöserier, ojämnheter i produktion, brister vid tillverkningen och flaskhalsar. För att sammankopplaolika avdelningar av ett företags informationsflöde, visas i resultaten att swimlane är en bra metod försyftet..

Nyckelord: Aktiv- passivitet, inaktivitet, riskmått, lönsamhet, värderingsmått, Sharpekvot, Treynorkvot, Jensens Alfa, CAPMSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket typ av sparande inom PPM- fonder som är mest lönsam under en arbetslivstid, aktivpassivitet eller ren inaktivitet.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från 2001 till 2010. Historisk avkastningsdata från portföljernas fonder har används för uträkning av olika värderingsmått. Därmed har ett jämförbart resultat av portföljernas prestation kunnat uppnås.Slutsats: Resultatet påvisade att aktiv-passivitet med en högrisk är en lönsam sparform. Med andra ord att en investerare får en stark positiv utveckling trots att de inte gjort ett fondbyte sedan det första aktiva valet. AP7 Såfa som har fått mycket utomstående kritik presterade väl i studien..

AbstractThis study deals with the tours carried out in the manufacturing sector, at Alfa Laval in Eskilstuna. A large number of visitors, from a variety of backgrounds, go there to see how the manufacturing of separators works. With visitors I refer to the company?s customers, suppliers, students, in- house trainee courses, managers and senior citizens groups.The study examines how these tours can be standardized using spatial design. The result shows the importance of working systematically with visualizing the work as well as the environment for optimizing the visitor's understanding.

Syftet var att undersöka hur informatörerna på Alfa i Laholms kommun uppfattar brukarstyrning med utgångspunkt i delaktighet, makt och inflytande samt om denna kunskap går att implementera på en ny servicebostad. Beslut rörande brukare fattas ofta av professionella, vilket medför ett ensidigt perspektiv snarare än brukarnas viktiga inifrånperspektiv.Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med gruppintervjuer på en undersökningsenhet. Valet av att genomföra gruppintervjuer grundar sig på att få en djupare förståelse kring studiens ämne av de aktuella respondenterna. Urvalet inför studiens gruppintervjuer hade inga begränsningar utan de som anmälde sitt intresse, var välkomna att delta.Resultatet visar på att det finns önskemål om en samhällsutveckling som innebär fler brukarstyrda verksamheter. Viktiga faktorer i förändringsarbetet gäller personalens roll och inställning samt hur information framställs så att alla förstår den.

Syftet med studien var att undersöka giltigheten i en svensk översättning av mätinstrumentet ?Intrinsic Motivation Inventory? och dess generella användbarhet i relation till lektioner i idrott och hälsa bland svenska ungdomar i åldrarna 12-15 år i årskurs 6-9. Frågeställningar som ingick var 1; skiljer sig den i engelskspråkiga versionen och den svenska översättningen åt i giltigheten att mäta inre motivation? Frågeställning 2 var; påverkar översättningen kontexten basketboll till idrottslektioner samvariationerna av olika aspekter av begreppet inre motivation? Studien har utgått från achievement goal theory (AGT) (Roberts, 2012; Roberts & Kristiansen, 2012; Treasure & Roberts, 1995; Weinberg & Gould, 2007). Deltagare som tog del av studien var 180 grundskoleelever (N=180), flickor och pojkar i årskurs 6-9 från en grundskola i södra Sverige.