In this master thesis work, a new method called MultiScat, is compared with the conventional method with alfa-correction, for computing concentrations from intensities in X-ray spectrometric analysis. The conventional model is a linear model, which only takes the photoelectric effect into consideration. It doesn't consider Rayleigh and Compton scattering even though it has a great impact on the measured intensities. Here MultiScat differs a lot. MultiScat is based on a solution of the Boltzmann transport equation.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lärare på en gymnasieskola har för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frågan som uppsatsen har försökt att besvara är: Vad har elever och lärare för åsikter i frågor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkätundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lärare. När resultatet av enkätundersökningen har diskuterats har det skett utifrån Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrån forskning kring läroplaner och skolans värdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lärarnas åsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstämmer med varandra. Båda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, påföljder om dessa inte följs.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmångkulturella skolan, med fokus på elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mångkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar där stora delar av befolkningen är mångkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lärare, barn och föräldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgången framgår det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstå då barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsätt och undervisning.

I ?Skolbarns hälsovanor? har sedan 1985 frågan ?Vad tycker du om skolan nu för tiden?? funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan.

Syftet med denna studie var att utveckla och pröva en enkät för att mäta livskvalitet hos ungdomar samt att se på eventuella skillnader mellan kön samt mellan årskurser. Till grund för enkäten låg det psykometriska testet för vuxna individer QOLI (Quality of Life Inventory) samt barnversionen av denna som heter ?Hur jag känner för saker?. Det unika med dessa tester är att resultaten är en sammanvägning av hur en individ värderar ett speciellt område i livet med hur nöjd han eller hon är med detta område i sitt liv. Enkäten för den aktuella studien bestod av 19 item.

Gustafsson, Maria (2011). Kan coaching öka elevers resultat i skolan? En undersökning om coachingprocesser i skolan och deras påverkan. Examensarbete inom lärarutbildningen 90 hp distans. Den här uppsatsen är sprungen ur studier av vad coaching är, intervjuer med coacher i skolan, intervjuer av elever som blir coachade av skolcoacher, samt observationer av coachingprocesser. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida coaching av elever i skolan kan påverka deras resultat på ett positivt sätt. Coaching är ett relativt nytt fenomen i skolans värld.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

I arbetet med denna studie har jag genom intervjuer och enkäter undersökt vad utlandsfödda personer som har barn i den svenska skolan, har för erfarenheter och åsikter om utvecklingssamtal, både i hemlandet och härifrån Sverige. Intervjupersonerna har bland annat tillfrågats om huruvida de har varit med om utvecklingssamtal under sin egen studietid i hemlandet. De har också tillfrågats om vad de har för tankar kring de utvecklingssamtal de varit med om under sina barns studietid och vad de har för syn på den svenska skolan. Resultatet blev övervägande positivt, även om vissa hade en del negativa erfarenheter. Intervjupersonerna har vidare tillfrågats om sin syn på den svenska skolan..

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Syftet med min undersökning var att undersöka, beskriva och förstå hur rektorer resonerar när de skapar en specialpedagogtjänst och beslutar vilka arbetsuppgifter specialpedagogen ska ha. Vidare ville jag studera vilken roll rektorn anser att specialpedagogen har på skolan. Resultatet av undersökningen skulle sedan jämföras med vad som framgår i examens-ordningen om specialpedagogens arbetsuppgifter och roll i skolan. I undersökningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den halvstrukturerade intervjun. Jag intervjuade sex rektorer inom grundskolan. Resultatet visar att specialpedagogernas arbetsuppgifter och roll i skolan överensstämmer, med något undantag, med vad som står i examensordningen. Det framkommer att specialpedagogerna fungerar i liten utsträckning på organisationsnivå.

Jag har valt tre teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

ITses som en naturlig och betydelsefull del i samhället. För att kunna mötasamhället krävs idag att skolan följer med i IT-utvecklingen. Skolan måsteimplementera och utveckla användande av IT vilket ställer krav på tekniken, skolan och lärarna som handskas med tekniken. Syftet med studien var att nåförståelse om hur lärare upplever att använda IT i skolan, med en hermeneutiskansats. För att kunna nå förståelse om det samlades det empiriska materialet invia intervjuer med fyra lärare som arbetar på en kommunal grundskola som hartillgång till IT-artefakter och där lärarna efter sin förmåga i kompetens ochtillgång till teknik använder IT i sin undervisning.

Examensarbetet handlar om att undersöka och jämföra några skolor om teknikanvändning under NO-undervisningen i årskurs 4. Studien ger en bild av hur skolan och lärarna ser på användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen samt elevernas förväntningar på teknisk redskap i skolan. Arbetet bygger på en kvalitativ inriktad studie med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning. Studien visade att tekniska redskap i skolan används på olika sätt beroende på läraren och skolans resurser.  .

Det finns forskning som visar att eleverna får en bättre kunskapsutveckling om de får röra på sig mer i skolan. Syftet med arbetet var att ta reda på hur fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande. Undersökningen består av intervjuer som gjorts med sex lärare på två olika skolor där lärarna fått dela med dig av sina egna tankar och åsikter kring ämnet. Resultatet visar att fysisk aktivitet påverkar elevernas lärande och utveckling i hög grad och att det är viktigt att eleverna får röra på sig mer i skolan samt även på sin fritid..