Titel: Det är vi som är Piratpartiet ? ett system för kollektiv handlingFörfattare: Jan-Olof RuuskaHandledare: Eva SchmitzExaminator: Lars-Olof HildingUtbildningssäte: Högskolan i HalmstadSektion: Hälsa och SamhälleKurs: Sociologi C, 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpÅr: 2010Syfte: Att beskriva och förstå Piratpartiet utifrån Alberto Meluccis teorier om kollektivt handlande.Teori: Alberto Meluccis teori om kollektivt handlandeMetod: Kvalitativ metod, teorinära förhållningssätt, fallstudiedesignResultat: Piratpartiet beskrivs och förstås i uppsatsen utifrån Meluccis teorier om kollektivt handlande. Utifrån sex viktiga processer träder en bild fram av hur det går till när systemet för handling kontinuerligt förhandlas fram av aktörerna själva, i det sociala och historiska sammanhang i vilket de befinner sig i opposition mot makten. I och med denna interna förhandling om mål, medel och metoder, i opposition mot motståndaren, formas ett ?vi?, ramverket för vad som är en piratpartist, ramverket för kollektiv handling.Nyckelord: Informationsåldern, sociala rörelser, kollektivt handlande, kollektiv identitet, system för handling, social konstruktion.

Empowerment har blivit ett modebegrepp och används i en mängd olika sammanhang och har därigenom också fått olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förändrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero på.Ifrågavarande litteraturstudie fäster sin uppmärksamhet på två kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhälsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de två kontexterna; målet (frihet kontra ökad hälsa), empowerments roll (mål gentemot metod), metoden (folkrörelse från gräsrotsnivå i förhållande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhälle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjälp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det är de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas väsenskilda förhållande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsättningar, som påverkar den innebörd empowerment får sig tillskrivit de två kontexterna..

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence.

AbstractAuthor: Josefine KostinTitle: A succesful work of integration? ? a case study of the integration work within the Botkyrka municipalityThe last decades, Sweden has become more ethnic heterogenetic. Generations of immigration have affected the Swedish society in many ways; the language that are spoken at work and in schools, culture and the political agenda etcetera. In 2008, Botkyrka municipality was chosen to be the second best at working with integrating immigrants. On the other hand, Botkyrka has been referred to as a municipality which has failed with the integration of immigrants; for example, unemployments amongst the immigrants and segregation.

The study involves six Bosnian refugees experience of integration into Swedish society.The purpose of this study is, through the use of a qualitative method, to get an understanding of what the integration process in the Swedish society has been like for six Bosnian refugees.. These refugees fled from the war in former Yugoslavia and came to Sweden between the years 1992-1995. The country who was once called Yugoslavia is currently divided into six republics comprising, Bosnia-Hercegovina, Croatia, Slovenia, Montenegro, Macedonia and Serbia, with its provinces, Vojvodina and Kosovo. The main focus of the study has been in the respondent?s thoughts and experiences of integration into Swedish society.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

Social exclusion is a problem in today?s society that we feel public libraries can help resolve since they are based on the idea of equality and openness. The purpose of this essay is to examine how public librarians think and reason about the concept ?integration? as well as what role public libraries can play in immigrants? integration process. With Jose Alberto Diaz? theory on the integration process, and Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local library profile as theoretical framework, we analyzed the responses from two qualitative interviews in small groups of 2-3 librarians from two different public libraries.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, Fisksätra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis. The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population.

I dagens värld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förändras snabbt. Det skapar nya förutsättningar för sociala rörelser. Kulturjam är en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhället. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vända dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam är en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestämmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

This is a study of the trade union journal for female blue collar women in Sweden, Arbetets Kvinnor, between 1927 and 1931. The purpose is to examine how a female trade union activist's constructs collective identity by those notions of social class, sex, and moral values that are articulated in the journal. The main theoretical basis is Alberto Melucci's analysis where he argues that a collective identity in social movements is made in an interaction between individuals, where the action possibilities and limits are defined. Another purpose is how the female blue collar worker's resistance and/or adaption to the male hegemonic trade union and the bourgeoisie hegemonic society are presented. The essay shows how the collective identity is made of both historical and contemporary images of the working class women as workers and trade union activists.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ?politiskt? genom så kallade nya sociala rörelser.Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv.