Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna.Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet.Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats är att ge en forskningsöversikt kring begreppet social sårbarhet i relation till naturkatastrofer i allmänhet. Sårbarhet i relation till naturkatastrofer har kartlagts och studerats vetenskapligt under en kortare period, medan social sårbarhet, som är en undergrupp till sårbarhetsfältet, har studerats förhållandevis lite. Genom att ta reda på vilka människor/grupper av människor som är mest utsatta för naturkatastrofer finns det en möjlighet för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut om var förebyggande insatser bör göras, såväl som akuta insatser i händelse av en naturkatastrof. Tanken är att denna uppsats skall ligga till grund för en lokal studie 2009-2010 av social sårbarhet i en utvald kommun vid Vänerns strand. Vänern är som känt hotad av ökad översvämningsrisk i samband med klimatförändringar och vikten av att undersöka social sårbarhet där är stor.

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

En förutsättning för god miljö är att transportsystemet anpassas efter de krav som finns för en god och hälsosam livsmiljö samt att natur- och kulturmiljön skyddas mot skador. Transportsektorns största problem är utsläppen av koldioxid. En järnväg som är effektiv och konkurrenskraftig möjliggör en förflyttning av andra transporter till järnvägssyste-met. Innebörden av detta är att koldioxidutsläppen från transportsektorn sammantaget minskar ur både nationellt och globalt perspektiv. Ett minskat utsläpp från transportsek-torn bör värderas mot markanspråket, barriäreffekter, resursanvändning, fragmentering samt buller- och vibrationsstörningar.

Ambulanssjuksköterskor upplever att antalet uppdrag ökar och att tillgängligheten på ambulanser minskar. Speciellt för de allvarligaste uppdragen. Det upplevs också som att en del patienter ringer efter ambulans eller åker lite mer frekvent än vad som kan anses brukligt. Att ge dem adekvat hjälp samt frigöra ambulansresurser till mer akuta uppdrag borde gagna både den enskilda patienten samt ambulanssjukvården.Syftet med studien var att genom journalgranskning kartlägga mångbesökare och jämföra den prehospitala bedömningen med den slutdiagnos som ges på sjukhuset för att undersöka om de erbjuds en optimal vårdnivå. Studien är genomförd med en kvantitativ ansats där en retrospektiv journalgranskning använts för att finna de som åkt ambulans, i Skaraborg, till en vårdinstans fyra gånger eller fler under 2014.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Bakgrund: Det är viktigt att sjuksköterskor som arbetar inom den perioperativa vården har kunskaper och färdigheter om faktorer som orsakar trycksår så att förebyggande åtgärder kan genomföras. Det är väl dokumenterat att det finns stora kostnadsbesparingar för samhället i arbetet genom förebyggandet av trycksår. Trycksår i litteraturöversikter diskuteras främst i samband med långtidsvård, intensivvård och rehabilitering. Det är mindre fokus i litteraturöversikter på den akuta vården samt den operativa miljön relaterat till trycksår.Syfte: Syftet med den systematiska litteraturstudien var att kartlägga faktorer som är viktiga att uppmärksamma för att minska risken att utveckla trycksår perioperativt.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ metod.Resultat: I resultatet presenteras faktorer i tre olika teman per, intra och postoperativa faktorer som är viktiga att beakta för det perioperativa teamet i det trycksårspreventiva arbetet. Återkommande faktorer som påverkar trycksårsutveckling var operationstid, diabetes, poäng i Bradenskalan, BMI, mobilitet, mätinstrument, blodtryck, läkemedel, anestesiform, temperatur, postoperativa tiden, friktion och skjuvning, utsatta områden där trycksår utvecklas samt fukt och inkontinens.

Tvärspännda broplattor består av flera balkar, oftast limträ, som spänns samman med genomgående stag så att de bildar en bärande platta. Kupning av tvärspännda broplattor är ett fenomen som ibland uppstår. Själva kupningen i sig är inget stort problem men man misstänker att det på sikt kan leda till skador på brons tätskikt och beläggning. I den här rapporten utreds om det finns ett generellt hyvelfel hos enskilda balkar och om det kan vara en orsak till att plattor kupar. Vidare studeras plattor som satts ihop av block bestående av flera balkar och om kupning kan bero på om dessa block monterats ihop på ett sådant sätt att de är rombiska.

Skred är en sluttningsprocess som orsakar stora materiella skador och som dödar många människor, runt om i världen. Med de svenska markförhållanden förekommer skred främst i lera, lågväxt vegetation och i sluttningar som överstiger 5.71 graders lutning. Syftet med denna studie är att ge en övergripande bild över skredproblematiken i Köpings kommun. Metoder som har använts är litteraturstudier, rumslig analys med geografiska informationssystem (GIS) och intervju med Köpings kommuns gatu- och parkchef.I Köpings kommun har det tidigare förekommit små skred som gett upphov till mindre omfattande konsekvenser. Det är sannolikt att skred kommer att inträffa vid slänter mot vattendrag i Köping och Kolsva.

Bakgrund: Handen är ett sinnesorgan och känselspröt mot omgivningen. Det är med handen som vi till stor del uppfattar och undersöker vår omgivning. Arbetsterapeuter behandlar personer med skador och sjukdomar i handen med ortos. Det som beskrivs i litteraturen om ortosbehandling är fokuserat på funktion och tekniska lösningar inte så mycket på hur det är att leva med en ortos och hur det påverkar personens upplevelse av sin situation.Syftet: var att beskriva vilka upplevelser vuxna personer har av att använda ortos på handen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsperspektiv genomfördes med 6 personer.

SAMMANFATTNINGI Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.