Den här uppsatsen handlar om döden, främst ur baras synvinkel. Jag redogör för vad olika författare kommit fram till, vidare för en intervju med några barn och slutligen för vad jag själv upplevt. Döden är en av de naturligaste delarna i ?livet?, fast den är för många något väldigt tabubelagt. Vi kommer alla ändå på något sätt att beröras av den.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie.

Att mista ett barn redan innan det är fött är en traumatisk upplevelse för föräldrarna. Andelen av intrauterin fosterdöd dvs. dödfödda barn födda efter graviditetsvecka 28 är ca 3-4/1000 av födda i Sverige. Den bakomliggande orsaken är ofta okänd. Syftet med studien är att beskriva och analysera arbetsmetoden avseende kuratorns psykosociala arbete med föräldrar som fått ett dödfött barn.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Denna studie observerade 30 inspelade polisintervjuer och undersökte om informationsmängden och informationstypen som brottsoffer och misstänkta lämnade under en polisintervju påverkades av intervjustilen. Underliggande variabler som konstituerar humanitet respektive dominans, respekt respektive ångest undersöktes. Oberoende t-test visade att brottsoffer i jämförelse med misstänkta dels lämnade signifikant mer total mängd information, dels signifikant mer mängd information av typerna när, hur, tid och varför. En tvåvägs Anova visade en signifikant huvudeffekt för mängden genererad information vid en undersökning av två av de underliggande variabler som konstituerar respekt: Den hörde berättar spontant & flödigt om händelsen, tillmötesgående & samarbetsvillig; Den hörde uttrycker sorg med eventuell gråt men berättar/svarar flödigt på frågor. En hög förekomst av respektive variabel genererade mer information jämfört med en låg förekomst..

Omvårdnad av patienter med misstänkt hjärtinfarkt kräver dels ett etiskt förhållningssätt, en holistisk människosyn och vetenskapligt beprövade kunskaper inom områden såsom omvårdnad och medicin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans akuta omvårdnad i mötet med en patient som söker sjukvård för en misstänkt hjärtinfarkt. Studien är litteraturbaserad och har en kvalitativ ansats. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit och Hunglers (1999) arbetsgång. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl samt via manuell sökning.

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer på ett bra sätt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen är att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att få till stånd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat på att det finns brister i en del rutiner på båda sidor av förhållandet.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Bakgrund: I det moderna samhället sker en enorm utveckling inom medicinen. En aktuell fråga är organdonation. Inför en eventuell donation väcks många känslor och tankar. Syfte: Studiens syfte var att studera motiv till att donera och upplevelser av att donera en njure. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats.

Uppsatsen är skriven för att ge några tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svåraste situationer vi som lärare eller skolpersonal kan hamna i, när det gäller dödsfall eller svåra kriser i skolan. Under mina år på Högskolan i Gävle/Sandviken har jag funnit väldigt lite litteratur och fått ringa undervisning i ämnet krishantering. Det kändes därför angeläget för mig att fördjupa mig i ämnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring ämnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lägga upp en krishanteringsplan och hur man kan gå tillväga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys.

Psykisk ohälsa är fortfarande något som det inte pratas öppet om i vårt samhälle. Vi tyckte därför det var angeläget att belysa upplevelsen av att leva med en person som har psykisk ohälsa, vilket är syftet i vår litteraturstudie. Sammanfattningsvis framgår det av resultatet att närstående gick igenom en sorgeprocess när någon som stod dem nära drabbades av psykisk ohälsa. Sorgen handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebär. Det framkom även att känslor av ilska och skuld var en del av upplevelsen.

En av fyra kvinnor beräknades få missfall innan de fyllt 39 år. Ett missfall kan leda till ångest, depression, ilska och förvirring, vilket ger ett upphov till hjälp och stöd för att kunna hantera känslorna, dels från anhöriga och dels från vårdpersonal. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld i samband med missfall. Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna bearbetades med induktiv innehållsanalys.

Andelen lantbruk med inriktning på stora betesdjur ökar i Sverige. För att effektivt kunna hantera dessa djur bör de metoder som används ses över. Det här arbetet är gjort i ett försök att utreda om hästen kan spela en viktig roll i arbetet tillsammans med nötkreatur. För att ta reda på det har jag intervjuat en del olika aktiva inom sektorerna lantbruk och häst samt tagit del av befintlig litteratur som rör hur man hanterar djur på ett säkert sätt samt olycksstatistik. Intervjupersonerna kom ifrån södra Sverige och gårdsbesöken genomfördes i Skåne.