Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

Detta arbete handlar om lärares och övrig skolpersonals kunskaper om barn i sorg samt kunskaper och kännedom om skolans krisplan. Vi vill vara förberedda när vi en dag står där med barn som drabbats av sorg eller kris av något slag.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare och ledningspersonal förhåller sig till krisplaner och krishantering i skolan. Genom att ta del av forskning, övrig litteratur och intervjuer med verksamma inom skolan har vi kommit fram till för oss överraskande resultat. Genom kvalitativa intervjuer, både med lärare och med ledningspersonal, har vi kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs..

Syftet med vår studie är att undersöka mödrars upplevelse av sorg efter att ha förlorat ett barn genom dödsfall och vilken funktion bloggen utgör i sörjande människors vardag. Studien har utgångspunkt i socialpsykologin och studien är genomförd med den hermeneutiska metodansatsen. Vi har använt oss av ett målinriktat urval och bloggtexter som materialtyp. Vår empiri utgörs av åtta mödrars självbiografiska bloggar, där de skriver om sorgen efter deras avlidna barn. Vi har valt att stärka vår studie med tidigare forskning relaterat till syftet och ett teoretiskt ramverk för att förankra resultatet i socialpsykologiska teorier.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna.Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken?Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser.Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress.Slutsatserna för denna undersökning är:-          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser.-          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress.-          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang.-          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med akutsjukvård innebär ofta en stor utmaning, där olika stressfyllda komplexa situationer kan uppkomma. I akut kritiska situationer ställs höga krav på att arbetet genomförs på ett adekvat sätt. Studier har visat att en kompetent och samordnad hantering i kritiska situationer, där teamets förmåga att fungera som en effektiv kollektiv enhet, kan förebygga vårdskador. Teamträningar är ett sätt att under kontrollerade former träna och utveckla icke-tekniska färdigheter, öva på ovanliga komplexa kritiska situationer och få möjlighet att göra misstag utan risk för att skada någon patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och effekter av träning i team med Crew Resourse Management. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design genomfördes med sju sjuksköterskor med erfarenhet av anestesi-operation och barnsjukvård. Resultat: Visade på fyra kategorier Tydlighet Öppenhet, Samarbete och Ledarskap som viktiga komponenter för ett fungerande teamarbete med CRM. Resultatet visar att CRM har betydelse för arbetet i team med den akut kritiskt sjuka patienten, vilket enligt studie kan bidraga till förbättrad patientsäkerhet. Slutsats: Utbildning i CRM och ett standardiserat och strukturerat arbetssätt för kommunikation och teamarbete ökar möjligheterna för patienten att få ett optimalt omhändertagande i akut kritiska situationer..

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.

För många akut sjuka patienter är alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården den första kontakten med sjukvården. Därför är det viktigt att dessa patienter prioriteras korrekt i förhållande till sjukdomstillståndets allvarlighetsgrad. Allra viktigast är det när patientens tillstånd är potentiellt akut livshotande, i situationer när tid är liv. Förutom det fysiska hotet kan tiden kännas outhärdligt lång innan ambulansen är på plats. Rädsla för att inte bli hittad och rädsla för att tillståndet ska försämras ytterligare kan innebära en skarp konfrontation med tankar om livets ändlighet.Syftet med studien var att kartlägga om det förelåg några skillnader i prioritering mellan alarmeringssjukvården och ambulanssjukvården, vid uppdrag där ambulanssjukvården bedömt att patienten led av ett potentiellt akut livshotande tillstånd.Alarmerings- och ambulansuppdrag från en region i sydvästra Sverige analyserades i en retrospektiv kvantitativ studie.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Studiens syfte är att undersöka äldres upplevelser av stöd i samband med sorg, vid förlust av livskamrat, samt att undersöka professionellas erfarenheter av sörjandestöd för äldre. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Vilket stöd finns att tillgå äldre i sorg, utifrån samhällets insatser? Vilka eventuella brister finns i sörjandestödet för äldre? Vilka aspekter har varit avgörande för de äldres sorgebearbetning? Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuer har genomförts med två respondentgrupper, den ena med tre äldre personer vilka erfarit förlust av livskamrat, den andra med tre professionella vilka via sitt arbete kommer i kontakt med äldre. De teoretiska utgångspunkterna har utgjorts av kristeori, rollteori och ålderism.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Vårt syfte med undersökningen har varit att med hjälp av intervjuer ta reda på hur några pedagoger säger sig arbeta med konflikthantering. Vi valde att intervjua fyra pedagoger på två olika förskolor. Båda förskolorna arbetar med arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik. Pedagogerna talar om ett brett arbete som innefattar förebyggande arbete, akut konflikthantering och uppföljande arbete. Det arbete som pedagogerna berättar om kan till stora delar relateras till arbetsmetoden lösningsinriktad pedagogik.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.