Bakgrund: Allt fler väljer att vårda sin anhöriga i hemmet och därför ökar behovet av ett fungerande stöd för den närstående som fungerar som vårdgivare. Närståendevårdare behöver ett stöd för att klara av att vårda i hemmet. Det är upp till professionell hälso- sjukvårds personal att ge dem detta stöd. Syfte: Att belysa vilket professionellt stöd närstående efterfrågar i deras vårdande av en person i ett palliativt skede i hemmet Metod: Systematisk litteraturstudie, baserad på tidigare forskning. Resultat: Resultatet visar att närståendevårdare efterfrågar Stöd i att få leva sina egna liv, stöd i att vara beredd på framtiden och Stöd för att kunna hantera situationen.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor som behöver akut hjälp av olika grader och former. Triagen är det första möte som patienten har med vårdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem där de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vänta utan att det finns en risk för försämring av sin hälsa, får vänta på sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den långa väntan, att vårda vårdrelationen, hjälplös utan kontroll och behov av att bli sedd och få tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att väntetiden, informationen och mötet i sig är viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vårdprocess.

Whiplash är en beskrivning av en rörelse som sker i cervikalryggen då kroppen utsätts för ett våld som ofta uppstår vid en trafikolycka. Rörelsen kan resultera i skador på skelett eller mjukdelar, vilket kan resultera i ett flertal symptom. Dessa symptom kan kvarstå hela livet. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder som används vid akut och subakut Whiplash Assocated Disorders, WAD och behandlingsmetodernas effekt på dessa. Studien genomfördes som en litteraturstudie av vetenskapliga publikationer, genom sökning i AMED, Cinahl, Pubmed, PEDro och Cochrane Library.

Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn.

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Miljöcertifieringssystemet BREEAM-SE har granskats och de delar som skapar ett ekonomiskt ökat värde för fastighetsägaren har lokaliserats i certifieringssystemet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer där de intervjuade personerna fick utveckla sina svar om varför de ansåg att indikatorerna skapar eller inte skapar något värde. Ett betyg för högste ekonomiska värdeökningen enligt BREEAM-SE har sammanställts. Undersökningen tog enbart hänsyn till den ekonomiska värdeökningen för fastighetsägaren och avgränsade undersökning för andra yrkeskategorier. En fördjupning i de indikatorer som skapar ett ekonomiskt värde har begränsats i mån av tid vilket lett till att dels indikatorn energi, inte är helt optimerad vad gäller målpoängen som ska nås för högsta ekonomiska värdet.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Kejsarsnitt har använts som förlossningsmetod sedan slutet av 1800-talet och idag förlöses 15 ? 20 % av alla barn med kejsarsnitt. Syftet med studien var att kartlägga nyblivna föräldrars upplevelser av kejsarsnitt och deras upplevelse av bemötande och information från personalen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader mellan födande kvinnor och deras partners samt mellan föräldrar som genomgått planerat respektive akut kejsarsnitt. Tjugo födande kvinnor och 19 partners besvarade en studiespecifik enkät under sin vistelse på BB.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).

Under drygt två månader har produktionen vid JM Entreprenads projekt Kv. Solägget följts för att med utgångspunkt i projektets produktionstidplan, aktuell verklig position, diverse dokument samt i intervjuer avgöra varför fortskridandet eventuellt avviker från det planerade, där främst förseningar var intressanta.Kv. Solägget genomförs på generalentreprenad åt JM AB och följer således de arbetsmetoder som används inom JM AB. En väsentlig skillnad mellan JM AB och JM Entreprenad är att JM Entreprenad inte är lika väl inkörda på gällande enhetstider och rutiner som JM AB:s hantverkare är. Genom att i tidigt skede sätta in ytterligare resurser än vad som var planerat i kalkylen undvek man att under tiden för min fältstudie uppnå en avvikelse som motsvarar en försening och snarare lyckades arbeta in ett försprång på upp till två veckor.För att möjliggöra en produktion utan förseningar behandlar rapporten hårda, mjuka och yttre faktorer med en betydelsefull utgångspunkt i vikten av att åstadkomma en väl utarbetad planering inför produktionsstart och på så sätt i ett tidigt skede ta ställning till möjliga faktorer som kan komma att påverka avstämningarna mot produktionstidplanen på ett negativt sätt..

 Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras.