Akut metrit drabbar kor 1-2 veckorna efter kalvning med symtom som feber ?39,5º, nedsatt allmäntillstånd och illaluktande vaginala flytningar. Denna typ av livmoderinflammation står för 64% av den totala mängd antibiotika som används vid behandling av reproduktionsstörningar. Idag rekommenderas behandling med penicillin vid akut metrit baserat på klinisk erfarenhet, aktuell litteratur och branschens generella inställning till antibiotikaanvändning och resistensutveckling, men ingen fältstudie har tidigare gjorts i Sverige inom detta område. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) är internationellt känt för att ha påverkan på livmodern i samband med metrit. Viruset är spritt över stora delar av världen men har ännu ej påvisats i Sverige.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer.

Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

Underhåll av maskiner är på Sandvik AB en tjänst som levereras från underhållsavdelningen till produktionen, där operatörerna figurerar som kunder. Underhållsavdelningen söker ständigt nya vägar att höja standarden på den tjänst som levereras för att möta kundens önskemål om mesta möjliga körtid i maskinerna.Underhållsarbete delas upp i förebyggande och akut underhåll. Förebyggande underhållsarbete betyder att maskinen stängs av under en bestämd tid vid ett planerat tillfälle. De åtgärder som utförs syftar till att förbättra maskinens kapacitet och livslängd. Akut underhåll betyder att maskinen går sönder när den egentligen ska vara i drift.

För patienter som genomgått akut hjärtinfarkt blir livsstilsförändring ett huvudsakligt inslag i rehabiliteringen. Initialt ses patienter vara motiverade till livsstilförändring men tenderar sedermera att falla tillbaka i gamla vanor. Syfte: Att utifrån ett patientperspektiv kartlägga vad som påverkar patientens livsstilsförändringar eftergenomgången akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes och artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, PsycINFO samt ELIN@kalmar. Resultat: Patientens familj kan ha en negativ påverkan på patientens livsstilsförändring till följd av bristande kommunikation samt upplevelser av överbeskyddat och kontrollerat beteende.

Syftet med aktuell studie var att få en uppfattning om hur skadade idrottare använder sig av målsättningsarbete under rehabiliteringen, samt vad de har för upplevelser av a) det sociala stödet och, b) självförtroendet. Till grund för studien formades tre stycken frågeställningar: (1) hur har de skadade idrottarna använt sig av målsättningsarbete, (2) hur ser idrottarnas sociala stöd ut samt (3) hur upplever idrottarna sitt självförtroende. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på sju stycken deltagare. Deltagarna var två kvinnor och fem män i åldrarna 17 till 33 (M=24.6), från olika idrotter och olika nivåer. Intervjuerna dokumenterades med hjälp av bandspelare för att sedan analyseras genom kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Forskning visar att kvinnor har en fördröjd vårdkontakt vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt. Vid insjuknandet av en akut hjärtinfarkt krävs snabb vårdkontakt för att minska skadan på hjärtmuskeln och risk för död. Den fördröjda vårdkontakten hos kvinnor kan bidra till fysisk och emetionellt lidande.Syfte: Syftet var att beskriva orsaker till fördröjd vårdkontakt hos kvinnor som insjuknat i en akut hjärtinfarkt.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna analyserades utifrån Cronin, Ryan och Coughlans (2008) analysmetod.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Fornlämningars skydd regleras i Lagen om Kulturminnen (KML) m.m. (1988:950). I samband med varje skoglig åtgärd är man skyldig att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och lämningar, detta stadgas i Skogsvårdslagen (1979:429). Förutom själva fornlämningen så är även omgivande mark, det så kallade fornlämningsområdet skyddat. 2 kap 1 § i KML säger vilka fornlämningar som är skyddade enligt KML, bland annat så tas gravar och boplatser upp (KML 1988:950).

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.

Background: Heart ischemia is a disease affected by behaviour, lifestyle and heredity. The disease is more common in the western world and the number of those who suffer increases. The mortality has reduced thanks to that medical resources and knowledge have approved. Purpose: The purpose of this study of the literature was to find out what patients experienced emotionally at an acute heart attack. Methods: A study of literature where scientific articles has been refereed and analyzed, then resulted into five categories presented in the result.

?Man skulle ju inte få för sig att söka upp någon som kan hjälpa en med psyket för då har man ju något fel på huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lägga fokus på den psykiska rehabiliteringen under än skada i jämförelse med den fysiska återhämtningen. Trots att många som blir skadade upplever att den psykiska påfrestningen är den som ger störst effekt på individen. Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda känslomässiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i så fall ansåg sig vilja ha hjälp med att hantera dessa känslor.Resultatet av studien visar på att respondenterna upplevde liknande känslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrågade önskade att de fått hjälp av en psykolog eller mental tränare under denna tid för att underlätta återgången till idrotten. Det som även framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket tränaren involverade sig väl under rehabiliteringen. .

BakgrundAkut appendicit är en av de vanligaste akuta buksjukdomarna i västvärlden och cirka 10 000 människor i Sverige drabbas varje år. Diagnosen ställs i första hand med klinisk undersökning men om den kliniska undersökningen är osäker kan radiologiska metoder som ultraljud, datortomografi (CT, computed tomography) och magnetisk resonanstomografi (MR) vara till hjälp. SyfteAtt jämföra sensitivitet och specificitet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud och CT vid frågeställningen akut appendicit. MetodEn litteraturstudie gjord på tretton vetenskapliga artiklar sökta i Pubmed med sökord som bl.a. appenditicits/ultrasonography, computed tomography och acute appendicits. ResultatSensitiviteten och specificiteten för CT varierade mellan 76- 100 % respektive 69-100 % och för ultraljud mellan 59- 92,7 % och 78-100 %. Fördelar med CT är bl.a. att appendix bättre kan lokaliseras, bättre träffsäkerhet samt att den kan ställa alternativa diagnoser och reducera antalet negativa appendektomier.