Bakgrund: Till en akutmottagning kommer människor som behöver akut hjälp av olika grader och former. Triagen är det första möte som patienten har med vårdpersonal och genom detta ordnas ett turordningssystem där de mest akut sjuka patienterna tas omhand om först, medan de patienter som kan vänta utan att det finns en risk för försämring av sin hälsa, får vänta på sin tur. Syfte: Att belysa vuxna patienters upplevelse av mötet på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga orginalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det fem kategorier. Dessa var att komma till en akutmottagning, den långa väntan, att vårda vårdrelationen, hjälplös utan kontroll och behov av att bli sedd och få tydlig information.Slutsats: Patienter upplever att väntetiden, informationen och mötet i sig är viktigt för att inte tappa kontrollen över situationen. Med detta som underlag anser författarna att patienten bör vara delaktig i sin vårdprocess.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom är ett utbrett problem i världen. Det leder till svårigheter i återhämtning och tillfrisknande samt sänkt självkänsla och social förmåga. Individer med psykisk ohälsa upplever sig särbehandlade, både i vården och i samhället. Syftet med litteraturöversikten är att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus på psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stärka empowerment. Studien är baserad på 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus på upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vårdares attityder och metoder för att stärka empowerment.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehållsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smärta vid insjuknan- det.

Whiplash är en beskrivning av en rörelse som sker i cervikalryggen då kroppen utsätts för ett våld som ofta uppstår vid en trafikolycka. Rörelsen kan resultera i skador på skelett eller mjukdelar, vilket kan resultera i ett flertal symptom. Dessa symptom kan kvarstå hela livet. Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder som används vid akut och subakut Whiplash Assocated Disorders, WAD och behandlingsmetodernas effekt på dessa. Studien genomfördes som en litteraturstudie av vetenskapliga publikationer, genom sökning i AMED, Cinahl, Pubmed, PEDro och Cochrane Library.

Smärta är en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smärta på olika sätt beroende på utveckling, mognadsnivå och ålder. För att ge god vård och minska lidande är det viktigt att bedöma smärta hos barn. Det finns smärtbedömningsinstrument framtagna specifikt för användning på barn. Forskning om bedömning av smärta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt är området relativt outforskat. Syftet med studien var att få en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smärta hos barn.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Stroke är en kronisk sjukdom som påverkar både den som blir sjuk såväl som dennes närstående. Vården av personer med kronisk sjukdom sker ofta i hemmet och ombesörjs av de närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en familjemedlem som drabbats av stroke. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades för att analysera de utvalda studierna och resulterade i sex kategorier: känslor av förlust över en förändrad relation, känslor av ensamhet när det egna livet blir åsidosatt, att tvingas till ökat ansvar och nya roller, känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, stöd, relationer och egen tid skänker välbefinnande samt att trots familjemedlems sjukdom kunna uppskatta livet. Resultatet visade känslor av sorg hos närstående när personen förändrats och isolering då egna behov åsidosattes.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen.

Bakgrund: HIV är en smittsam och allvarlig livslång sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vänner och även inom vården. Som sjuksköterska är sannolikheten stor att du ska träffa på en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förståelsen kring hur det är att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrån dennes livsvärld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehållsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: Två huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, Sjukvårdens roll, Nära relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighålla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

RA är en komplex sjukdom vars symtom påverkar livet i hög grad för de drabbade därför kan det finnas ett behov att synliggöra hela sjukdomsbilden i samhället. Syftet med litteraturstudien var med hjälp av smärtans sex dimentioner belysa hur patienter med RA  påverkas av sin sjukdom. studien genomfördes som en litteraturstudie med en teorietisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimentioner (McGuire, 1992) som bidrar till en helhetsbild och beskriver hur personer som lever med RA påverkas och upplever sin sjukdom. I resultatet framkommer det att RA påverkar patienter i stor utsträckning både när det gäller det fysiska och psykiska välbefinnandet och kan leda till påtagliga förändringar i både det sociala livet och arbetslivet som ibland kan upplevas negativt. Att leva med smärta som alltid är närvarande och andra symton som följer med RA kan upplevas påfrestande samt öka risken för att drabbas av depressiva besvär. Då RA inte alltid är synligt för omgivningen bidrar det till en minskad förståelse för personens situation.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.

Televård som stöd i hemmet för personer med sjukdom och närstående blir allt vanligare. Det finns begränsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personer med sjukdom och närståendes upplevelse av televård som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och närheten till vårdpersonalen och närstående påverkas, ökad kontroll och stärkt i sin situation, förändrade förutsättningar för en god kommunikation, rädsla för intrång i privatlivet samt oro och osäkerhet vid användandet av televård.