The aim of this study was to explore Swedish ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children.Method: A qualitative interview study with a descriptive/ explorative design. The sample consists of 10 ambulance nurses, both men and women, with varying years within ambulance service. Trough unstructured questions the data was collected. The data was analyzed with qualitative content analysis.Results: Compared to previous published studies the results of this study shows a broader perspective on ambulance nurses experiences in caring for sick or wounded children. The experiences were focused on following five categories:o The character of the alarm o The organization of the work o The specific in the meeting and treating of a child in an ambulance o Children who dies or suffer from a trauma o To work in an ambulance and at the same time being a parent Conclusion: It is always special to take care of a sick or wounded child.

Människor med kronisk njursvikt behöver dialysbehandling för att överleva. Det är en behandlingsform som kräver integration av det dagliga livet vilket påverkar både den sjuka och personens anhöriga. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva hur människor med njursvikt upplever livet med dialysbehandling. En litteratursökning gjordes från vilken tio kvalitativa ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet framkom. Dessa artiklar analyse-rades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Fem kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med en kvalitativ innehållsanalytisk metod. Analysen resulterade i fem kategorier som kunde sammanföras till ett huvudtema: Att plötsligt bli sjuk. Resultatet visade att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt upplevde en kraftig, obekant smärta vid insjuknan- det.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

När människor blir sjuka kan det normala sättet att uttrycka sig förändras, man kan sakna de nödvändiga begrep-pen, känna sig osäker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmågan. Hur den enskilde vårdarens bemötande är blir avgörande för hela patientens vårdupplevelse. Många vårdare lyckas men även erfaren vårdpersonal kan ha svårigheter att få till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhållningssätt som kan främja kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Nio artiklar som har vårdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara närvarande: Att vilja förstå: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att våga mötas i situationen.

GHB, GBL och 1,4 butandiol intoxikationer är ett stort problem i Västsverige, och preparaten tillhör nu de vanligaste intoxikationerna på våra akutmottagningar. Eftersom GHB användandet inte visar tecken på att minska finns också risken för att unga människor fastnar i ett beroende och upplever plågsamma abstinenssymtom vid avvänjning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder vid olika symtom hos patienter med GHB intoxikation/abstinens. De ingående artiklarna söktes via PubMed/Medline, CINAHL och Informaworld, samt manuell sökning i vetenskapliga tidsskrifter. Sökorden var Gamma hydroxybutyrate, GHB, GBL, buturolactone och overdose i olika kombinationer.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts.

Skallskador är en av de vanligaste orsakerna till att vi söker akut sjukvård. Hjärnskakning är den mildare graden av skallskador. Detta examensarbete har en kvantitativ design och bygger på material insamlat i en tidigare studie. Syftet med examensarbetet var att beskriva antalet individer i arbetsför ålder som hade nedsatt arbetsförmåga under det första året efter hjärnskakning. Skillnader mellan kön, åldersgrupper samt interventionsgrupp och kontrollgrupp har studerats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva som HIV-positiva och/eller AIDS-sjuka. 14 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i åtta kategorier: Att inte kunna förändra sin situation men kunna förändra sig själv, att finna mening med sin sjukdom, att vara stigmatiserad, övergiven och utan värdighet, att framtiden är oviss och den bekymmerslösa tiden i livet går förlorad, att känna skuld till sin sjukdom och livet som ett trauma, att det är viktigt med motivation och stöd, att ha tankar och önskemål om tiden innan döden och dödsögonblicket, att känna den trötta kroppen ge upp påverkar människorna mentalt. Den fördjupade förståelsen om hur människor med HIV och/eller AIDS upplever sin situation tydliggör dessa människors behov av respekt, förståelse samt stöd. Denna kunskap tillsammans med fortsatt forskning kan genom att människors upplevelser åskådliggörs från ett inifrånperspektiv bidra till utveckling inom omvårdnad.

Undersökningen jämför en teoretisk bas, baserad på Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tänker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att även om pedagogerna på ett intellektuellt plan är väl insatta i dessa områden, och känner till specialpedagogens uppdrag såväl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, så uppstår det ibland i praktiken en form av missförstånd mellan dem och specialpedagogen, där man istället efterfrågar helt andra kvaliteter än de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framträder en bild av att den avgörande faktorn för detta är stress. Pedagogerna beskriver situationer där specialpedagogens kompetens efterfrågas som en sista utväg, då man försökt allt annat och läget är akut. Men befinner sig i ett läge där man kräver snabba, konkreta besked och inte är mottaglig för det processinriktade arbetssätt som kännetecknar såväl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten på kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks då specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och då stressmomentet kunnat elimineras..

Personer med kronisk sjukdom som bor hemma behöver ofta stöd och hjälp. Hälsa för den sjuke kan vara att få vistas i sin hemmiljö så länge det är möjligt. Ett sätt att stödja sjuka personer i hemmet kan vara att tillämpa informations och kommunikations teknologi. En systematisk litteraturöversikt utfördes baserat på nio vetenskapliga artiklar. Syftet med denna studie var att beskriva hur E-hälsa, det vill säga kommunikation via text och/eller bild, kan vara ett stödverktyg till hälsa för människor som lever med kronisk sjukdom i hemmet.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som de senaste åren fått mer gehör i Sverige. Med palliativ vård menas att öka livskvaliteten samt vårdandet av svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Syftet med studien var att belysa betydelsen av stödet som sjuksköterskan förmedlar i interaktionen med patienter under en palliativ vårdsituation. Metod: Metoden som användes i studien var litteraturstudie. Resultat: Resultatet i studien visar att sjuksköterskor bäst bemöter patienter som vårdas palliativt om de har ett professionellt förhållningssätt och skapar en tillitsfull relation till patienten. Genom ett professionellt förhållningssätt visar sjuksköterskan intresse för patienten som individ, visar empati samt har en öppen kommunikation med patienten.