Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Intensivvården är idag en högteknologisk avdelning och den miljön som råder där kan vara skrämmande för så väl den sjuke personen som de närstående. Att vara närstående till någon som blivit akut kritiskt sjuk innebär en osäkerhet om framtiden och beskrivs som känslan av att pendla mellan hopp och förtvivlan. För personen som är akut, svårt sjuk har de närstående stor betydelse. Den närstående kan hjälpa till genom att finnas där och vara ett stöd och samtidigt skydda den svårt sjuke personens integritet. Fokus inom intensivvården har alltid legat på den svårt sjuke men på senare tid har vårdpersonalen börjat se de närstående som en integrerad del i den läkande processen och vården kring patienten.

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Bakgrund och problemformulering: Kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt är ofta svårtolkade. Det beror på att deras symtom är atypiska. Kranskärlssjukdom har länge ansetts vara ett manligt problem varför kvinnor har uteslutits ur vetenskapliga studier. Detta har medfört att kunskapen om kvinnans hjärt-kärlsjukdom inte är lika god som mannens. För att kunna ge rätt behandling och god omvårdnad är det viktigt för ambulanssjuksköterskan att få kunskap om kvinnors atypiska symtom.Syfte: Studien syftar till att beskriva kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt för att ambulanssjuksköterskan ska kunna ge rätt behandling och god omvårdnad.Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där fokus har lagts på kvalitativa artiklar som beskriver kvinnors symtom och upplevelser vid akut hjärtinfarkt.

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju.

I en akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus.

Vår frågeställning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvården förändrats 1995/1996 (period 1) jämfört med 2010/2011 (period 2). Förändringen som vi ville ta reda på var angående gestaltning, vilka som får komma till tals och om en rikstäckande tidning skiljer sig från en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar från Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jämförelsepunkt.

BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier.