Bakgrund: Under de första 24 timmarna upplever 76 till 88 procent av patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp medelsvår till outhärdlig smärta. Den postoperativa smärtan är en akut nociceptiv smärta, orsakad av ett kirurgiskt ingrepp som medför en vävnadsskada. Den postoperativa smärtan är individuell och beror på patientens smärttröskel och på psykologiska aspekter. Då patientens sätt att kommunicera kan ändra sig beroende på om patienten upplever smärta, är sjuksköterskans kunskap om kommunikation av vikt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans strategier för bedömning av postoperativ smärta hos vuxna patienter inom slutenvård.

Resultat från olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrån behov av vårdinsats. I nuvarande sjukvårdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Prio 3 är en av ambulanssjukvårdens larmkriterier vilket innebär att patienten misstänks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvård. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vård efter att ha träffat läkare eller annan sjukvårdspersonal på akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vårdnivå, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gäller bedömning samt behandling på akutsjukhus?Studien baseras på en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

I Sverige används begreppet ?single responder? som beskrivning på en sjuksköterska som ensam bemannar en utryckningsregistrerad personbil, utrustad som en ambulans men utan bår. Uppgiften är dels att vara tillgänglig för akutuppdrag genom att vara strategiskt utplacerade geografiskt, och dels för att avlasta de traditionella akutambulanserna genom att utföra bedömningar av patienter där exempelvis larmoperatören har svårt att avgöra hjälpbehovet. Att bedöma patientens tillstånd och vårdbehov kräver både kunskap och erfarenhet. I ett ambulansteam kan det upplevas som en trygghet att ha en kollega som stöd vid medicinska beslut men också för att kunna vara behjälplig med olika praktiska moment.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att ta reda på om akut visuell biofeedback i form av EMG, från qudriceps och hamstrings kan öka knäextensorernas muskelaktivitet samt styrkeutvecklingen, vid en maximal viljemässig isokinetisk benspark (20o.s-1). MetodTotalt deltog 19 aktiva och motiverade försökspersoner, 9 kvinnor och 10 män, i denna studie. Försökspersonerna rekryterades under förutsättningarna att de inte hade några knäskador samt att de inte bedrev någon typ av kontinuerlig styrketräning för benen. Testet bestod av två omgångar koncentriska och excentriska maximala viljemässiga isokinetiska muskelaktioner (MVC) för respektive ben. Knävinkelhastigheten var 20o.s-1 och rörelseomfånget var 60o, från120o till 180o där 180o motsvarar sträckt knä. EMG-feedback från knämuskulaturen visades endast i omgång två då försökspersonen utförde kontraktioner med höger ben.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges.

Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av strokepatienter.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård Ann-Christine Erngård Erika Sigvallius Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåt-gärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Introduktion: Ankyloserande Spondylit (AS) är den svåraste formen inom kategorin inflammatorisk ryggsjukdom och innebär att inflammationen, som främst drabbar kotpelaren, lett till bestående strukturella förändringar på skelettet. För att motverka funktionsnedsättningar används fysioterapi som en del i behandlingen. Tidigare studier indikerar på att mer forskning behövs kring effekter till följd av olika typer av fysioterapi. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa de fysioterapeutiska behandlingsmetoder som studerats under de fem senaste åren och evidens för dess effekter på fysisk funktion, rörlighet samt smärta hos personer med Ankyloserande Spondylit. Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteratursökning av fysioterapeutiskt tillämpningsbara behandlingsmetoder vid Ankyloserande Spondylit.

Bakgrund: Generellt sett fokuserar palliativ vård främst på patientens behov. Mindre fokus läggs på de närståendes behov. Syfte: Att beskriva närståendes behov när vården av en närstående har övergått till att vara palliativ efter ett akut livshotande insjuknande. Metod: Litteraturöversikt av femton kvalitativa och en kvantitativ studie. I analysen framkom fyra teman, tio subteman samt ett övergripande tema.

Denna litteraturstudie är en sammanställning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som påverkar nedärvningen. Eftersom tusentals människor i Sverige varje år uppsöker akut sjukvård på grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundägare behöver problemet få en långsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedärvs ökar möjligheterna till att kunna mäta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright är möjliga responser vid stress är känt sedan länge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna är inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem är neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en känd beteendepåverkan hos människor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier på hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer.

Bristen på studentbostäder i Stockholm är akut?köerna och väntetiderna växer, men ingen förändring sker. Trots vallöften och stort politiskt intresse är byggandet i det närmaste obefintligt. De större aktörerna på Stockholms studentbostadsmarknad verkar sakna incitament för att producera nya bostäder. Det främsta argumentet för att inte bygga anses vara dålig lönsamhet.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed.

Syfte och frågeställningarMitt syfte var att finna eventuella skillnader i träningseffekt mellan ren koncentrisk och excentrisk styrketräning. Jag har därmed utgått ifrån följande frågeställningar:? Skiljer sig tung excentrisk och koncentrisk styrketräning åt i effekterna på styrkeprestationer i form av hopptest och styrketest?? Skiljer sig effekterna av träningen åt mellan män och kvinnor?MetodUtifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en studie med ett antal testpersoner där de fick genomgå ett antal tester innan en träningsperiod och samma tester efter träningsperioden, som pågick i tio veckor. Hälften var kvinnor och hälften var män. Den ena gruppen tränade bara koncentriskt (KON) och den andra gruppen bara excentriskt (ECC).Testerna som utfördes före och efter träningsperioden var: isometrisk styrketest, omkretsmätning av lårmuskulaturen, squat jump, counter movment jump, drop jump och benpress i släde.ResultatDet fanns en tendens att den excentriska träningsgruppen hade en ökning av sin omkrets efter träningen, medan den koncentriska inte visade en sådan tendens.