Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning.Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys.Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades.

BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Akutsjukvård sker i första hand via en akutmottagning. Vid ett akut omhändertagande på en akutmottagning är det ytterst viktigt att patienten får den vård som krävs så fort som möjligt, därför används triagering så att den som är i mest behov skall gå först, oavsett belastning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa patientens upplevelse av att bli omhändertagen och triagerad av sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har genomförts genom att granska och klassificera 14 artiklar som både är kvantitativa och kvalitativa. Resultat: Patienter som inte har livshotande symtom får ofta vänta länge på vård.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.

SAMMANFATTNINGBakgrundMaktförhållandet inom vården är många gånger ojämlikt i mötet mellan vårdpersonalen och patienten. Detta kan vara särskilt märkbart på en akutmottagning där det ofta är ett högt tempo och patienterna är mer eller mindre akut sjuka. För patienten kan det innebära en rädsla och osäkerhet när de inte vet vad som ska hända härnäst. Sjuksköterskan i sin tur kan påverka patienters upplevelse av sitt besök på en akutmottagning genom ett gott bemötande och god kommunikation och information.SyfteAtt beskriva patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och agerande på akutmottagningen.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 18 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet.ResultatResultatet visade att bra kommunikation och information från vårdpersonalen var starka komponenter när patienter skulle känna tillfredställelse med det bemötande de fick på akutmottagningen.

Flertalet individer lider av långvarig smärta världen över. Dock är det svårt för vårdgivare att förstå en patient med långvarig smärta utan att själv vara drabbad och leva med det. Exakt vad långvarig smärta är och hur det definieras är inte alltid självklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smärta är och hur det är indelat i olika områden. Det finns även forskning om vad som skiljer långvarig smärta från akut eller kortsiktig smärta.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Bakgrund:Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av akut sjukdom är en kritisk upplevelse för både patient och närstående vilket leder till ett behov av stöd för hela familjen. Syfte: Att belysa den mentala hälsan hos personer som har drabbats av en hjärtinfarkt samt återhämtningsprocessen. Metod: Litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar via databaserna Pubmed, Psykinfo och Cinahl granskats. Utifrån artikelgranskningen uppkom tre kategorier; Den mentala hälsan och reaktioner hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, Återhämtningsprocessen efter en hjärtinfarkt samt Sjukvårdens roll i återhämtningsprocessen.

Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

Inledning Intrahospitala transporter av intensivvårdpatient är ett ansvarsfullt arbetsmoment och en stor del av intensivvårdssjuksköterskans och undersköterskans arbete. Det är riskfyllt eftersom tillbud med patient och utrustning kan ske.Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av tillbud och typ av tillbud under intrahospitala transporter av intensivvårdspatienter, samt jämföra om det finns skillnader i förekomst av antalet tillbud under olika tidpunkter på dygnet och skillnad mellan akut respektive planerad transport. Syftet var också att undersöka sjuksköterskors och undersköterskors upplevda grad av stress och trötthet under transporten samt om det finns skillnad i förekomst av trötthet och/eller stress vid transporter där det sker tillbud respektive inte sker tillbud.Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och jämförande. Förekomst av tillbud samt upplevelse av stress/trötthet besvarades på ett svarsformulär av sjuksköterska och undersköterska under eller direkt efter intrahospital transport. Totalt ingår 42 transporter.Resultat: Tillbud förekom vid 19 transporter.