Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM.

Akut hjärt-kärlsjukdom orsakar mer än hälften av alla dödsfall i Sverige. Många patienter med akut hjärtinfarkt uppvisar inte de klassiska symtom som vanligtvis förknippas med sjukdomen utan har en mer atypisk symtombild. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vikten av god kunskap och kännedom om den varierande symtombild som kan förekomma vid hjärtinfarkt, sett ur ett omvårdnadsperspektiv. I metoden har 23 vetenskapliga artiklar bearbetats. Resultatet visade att förekomst av atypiska symtom var vanligare hos kvinnor, äldre och diabetiker.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Vuxenmobbning är ett allvarligt problem på många arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet är ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi står inför idag, bör det uppmärksammas. Syftet med studien är att titta på relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vården. Fokus ligger på mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. Frågeställningarna besvarades via en enkätstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i Västra Götalands län.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam..

Uppsatsens sociologiska problem är ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.