Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Ordningsvakter har på senare tid fått mycket uppmärksamhet i media och ofta handlar det om ordningsvakter som gjort tvivelaktiga ingripanden. Detta gör att vi som arbetat med rapporten och även andra i våran umgängeskrets har en allmän uppfattning om att ordningsvakter ofta tar sig friheter och överskrider sina befogenheter. Då polisen är förman åt ordningsvakter är det av vikt för polisen att se över om det stämmer att ordningsvakter överskrider sina befogenheter och i så fall varför. För att kunna ta reda på det har vi granskat två rättsfall där ordningsvakter blivit dömda för deras agerande. Vi har dessutom intervjuat tre personer som har god inblick i hur det är att vara ordningsvakt, hur utbildningen är utformad och hur rekryteringen går till.

Syftet med denna deskriptiva kvalitativa intervjustudie var att beskriva barns upplevelser av lustgasbehandling. Urvalet består av sex barn i åldern sex till fjorton år som behandlats med lustgas vid procedursmärta, akut eller planerat, på barnsjukhusets akutmottagning eller allmänna specialistmottagning. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Alla barnen upplevde annorlunda kroppskänslor eller abstrakta känslor som inte nödvändigtvis var obehagliga under lustgasbehandlingen. Samtidigt som flera av barnen beskrev en typ av frånvaro var de flesta medvetna om omgivningen och till viss del händelseförloppet.

Asylsökande föräldrar lever under stark social och ekonomisk press. De har ofta sviktande psykisk och fysisk hälsa till följd av tidigare traumatisering och den belastning som asylprocessen innebär. Om föräldrarna under dessa omständigheter inte längre klarar att ta hand om sina barn kan barnen bli placerade i familjehem. Sex socialsekreterare med erfarenhet av sådana placeringar djupintervjuades med syfte att undersöka hur barn och föräldrar från asylsökande familjer reagerar när barn placeras i familjehem utan sina föräldrar. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna resonerar kring och påverkas av att arbeta med placering av barn från asylsökande familjer.

Personer med demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: På akutmottagningen använder sjuksköterskor triageriktlinjer för att bedöma hur akut patienters sjukdomstillstånd är. Triage är en komplex uppgift som kräver kritiskt tänkande och medicinsk kunskap. Sjuksköterskor har en viktig roll i patienters upplevelse av att söka vård på akutmottagningen.Syfte: Syftet var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskors triagearbete på akutmottagningen.Metod: Vald metod var litteraturöversikt med både kvalitativa- och kvantitativa artiklar. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklarResultat: Vid analysen identifierades fyra teman. Dessa var Sjuksköterskors sätt att arbeta med triage, Sjuksköterskors kollegor i triagearbetet, Sjuksköterskors arbetsmiljö i triagearbetet samt Sjuksköterskors förhållningssätt till patienter i triagearbetet.Konklusioner: Tillsammans kan sjuksköterskor stärka professionen och blir säkrare i sina triagebeslut.

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar.

Kurs: Kandidatuppsats inom Företagsekonomi, C-uppsats 10 p Syfte: Syftet är att utreda i hur stor utsträckning projekt utvärderas och om det föreligger några skillnader mellan IT-Telekom och Övriga branscher. Syftet är även att utreda vilka kritiska moment och problem som framkommer vid utvärdering och utläsa eventuella samband mellan utvärdering av projekt, lärande och effektivisering. Metod: En positivistisk inriktning går att utläsas som en röd tråd genomgående i de valda metodansatserna i uppsatsen. Genom enkätundersökning per telefon med projektledare, från slumpmässigt utvalda företag inom IT-Telekom samt Övriga branscher, samlades empiri in för bearbetning och analysering. Slutsatser: Vad det gäller utvärdering av projekt framkom en viss skillnad mellan IT-Telekom och Övriga branscher.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förväntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap är otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten består av just ledarskap. En av åtskilliga kurser som används i detta ämne är utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehåll kan lätt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnå.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.