It is common that patients experience emotional reactions as agony and anxiety after an acute myocardial infarction. Only a few studies related to the support in the acute stage have been made. The aim was to describe how nurses declared their support to patients with acute myocardial infarction in the acute stage. The used method was semi structured interviews with seven nurses in an Emergency ward in South of Sweden. The material was processed and analysed with inspiration from content analysis and produced two main themes.

I dagens Sverige är det ovanligt att möta döden på nära håll. Många nyutexaminerade sjuksköterskor saknar erfarenhet av att möta döden och döende. För att kunna ge en god professionell omvårdnad är det viktigt att ha bearbetat sina tankar och känslor inför döden. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka känslor sjuksköterskan upplever vid mötet med döende patienter, om det finns några skillnader mellan förväntade och oväntade dödsfall samt vilka copingstrategier sjuksköterskan kan använda för att hantera de känslor som uppstår i samband med dödsfallen. Resultatet delades in i åtta kategorier av negativa och positiva känslor.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Sjölin, C. Träning för bättre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbättra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle.

Denna studie har som syfte att undersöka hur signaler på en akutvårdsavdelning påverkar akutvårdspersonalen idag samt hur en varningssignal för sepsis bör utformas för att passa in i miljön och minska risken för larmtrötthet. I studien har kvalitativa metoder använts i form av observationer på en akutvårdsavdelning samt tre stycken intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats med hjälp av det teoretiska ramverket Distributed Cognition for Teamwork (DiCot). Studien resulterade i en kartläggning över vilka signaler som finns på akutvårdsavdelningen idag, där sepsis skulle klassas som en akut varningssignal och ha högsta prioritet i förhållande till de andra signalerna. Varningssignalen bör i de fall då patienten ligger på ett övervak presenteras så att den når all personal och med säkerhet uppmärksammas. I de fall då vårdlaget befinner sig på platsen när varningen kan uppstå bör larmet istället vara mobilt och enbart presenteras för vårdlaget.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Ambulanssjuksköterskor ställs ofta inför möten med närstående, samtidigt som de ska ta hand om en akut, svårt sjuk person. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av möten med närstående i prehospitala situationer. Sex ambulanssjuksköterskor från tre ambulansenheter i norra Sverige intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Personlig kunskap, insikt och erfarenhet, mötas i stimulerande anda, stödjande möten, frustration och otillräcklighet samt bearbeta och avsluta mötet mentalt.

Att drabbas av ett trauma i samband med en olycka kan innebära livshotande skador och att livet plötsligt förändras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av akut, allvarlig skada efter trauma. Enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats analyserades 12 artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att konfronteras med olyckan, döden och smärtan, att känna sig bunden och kontrollerad av utrustning och behandling, att vara betydelsefull trots att personalen har fullt upp samt att närstående bringar ordning i kaoset. Resultatet visade att personer som skadats allvarligt beskrev att det fysiska traumat skedde oväntat.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som orsakar fallolyckor hos äldre inom vårdhem, beskriva preventionsåtgärder samt att granska de urvalsmetoder som de granskade artiklarna använde sig av.Metod: Artiklar söktes i databaserna PubMed, Medline samt Cinahl med publiceringsbegränsning mellan år 2008-2013. Totalt 16 artiklar inkluderades.                 Resultat: Föreliggande litteraturstudies resultat delades upp i två huvudkategorier med sex underrubriker varav fyra berörde orsaker till fallolyckor och två behandlade preventionsåtgärder. 1) Individuella faktorer; flera individuella faktorer såsom ålder, ostabil gång samt medicinsk bakgrund visade sig orsaka fallolyckor hos äldre boende på vårdhem. 2) Fysisk vårdmiljö; många aspekter av vårdhemmets miljö orsakade fallolyckor hos äldre boende på vårdhem, exempel på dessa aspekter var rummens utformning samt inredning. 3) Hjälpmedel; ett samband påvisades mellan fallolyckor och hjälpmedlet rullstol där antalet fallolyckor ökade vid användandet av rullstolar.

Ronden på en kirurgisk akutvårdsavdelning är en central del i vårdprocessen för patient och personal. Ronden sker dagligen och mötet mellan patient, läkare, sjuksköterska och undersköterska sker på kort tid och det sker snabba beslut. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av ronden på en kirurgisk akut vårdsavdelning. Med utgångspunkt från detta så valdes det en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats och intervjuer som datainsamlings metod. Efter analys av totalt 11 patienters upplevelser av ronden kom det fram tre kategorier med tillhörande underkategorier i resultatet.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva närståendes upplevelser när en person överlevt hjärtstopp och som därefter genomgått hypotermibehandling. Åtta intervjuer ligger till grund för studien. Dataanalys genomfördes med en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som sammanfördes i tre teman: att livet stannar upp, att känna tillit och stöd och att känna oro inför framtiden. Resultatet visade att deltagarna upplevde händelsen som skrämmande då personen helt oväntat drabbats av ett hjärtstopp.

Kroppens prestation försämras vid höghöjdsvistelse pga. syrebrist och individer kan drabbas av akut höjdsjuka (AMS). Samtidigt acklimatiserar sig kroppen genom att bl.a. öka syreupptaget som kompensation för det låga syretrycket. Studiens syfte var att undersöka hur hemoglobinkoncentrationen (Hb) påverkas av hög höjd och om det finns någon korrelation mellan Hb i vila eller Hb-ökningen under arbete tillika individers välmående på hög höjd.

The thesis had its starting point in the first paragraph of the eleventh chapter in the Swedish social services act, which discusses the immediate risk assessments that has to be made when the social services receive a report about a child. The thesis highlights an area that has received a lot of attention in media since the spring of 2014, when an eight year old girl was fatally abused by her legal guardians. The social services had at the time received a report about the girl but it was left unread. This tragic case has brought attention to the routines used by the social services for dealing with reports and risk assessments. This thesis was conducted through individual interviews with social workers working with children and families in the social services, with the aim to acquire an enhanced understanding of how social workers perform immediate risk assessments and what these assessments are based on.