Introduktion: På en akutmottagning är arbetet ofta hektiskt och varierande. I en sådan miljö kan bristen av en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan vara det största hindret för bra bemötande av patienten. Kommunikation är därför en av sjuksköterskans viktigaste arbetsverktyg i mötet med patienter. Bakgrund: På en akutmottagning bedrivs ett akut omhändertagande av en akut sjuk/skadad patient som kommit till mottagningen själv eller med hjälp av ambulans. Något som inte är ovanligt på en akutmottagning är att patienterna behöver vänta på att träffa läkare, vilket kan ta upp till flera timmar och kan leda till frustration hos patienterna.

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet värna om en god omvårdnad och hålla stråldoser nere. Barn är mycket strålkänsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strålning än vuxna. När ett barn är stressat och otryggt kan detta försvåra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda stråldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjälpa barnet att känna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda på barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig när man träffar barn på röntgen.

Bakgrund: Anhöriga är en stor grupp människor som befinner sig i akutsjukvården varje dag och de kan ha en positiv effekt på sin närstående om de inte är allt för påverkade av situationen. Ett akut omhändertagande av en närstående kan resultera i kaos för hela familjen på grund av den stress och osäkerhet som anhöriga upplever. Anhöriga har ett stort informations behov som inte alltid blir tillgodosett av olika anledningar. Sjuksköterskan kan vara den person som har den bästa positionen till att möta anhöriga och deras behov men det finns en del sjuksköterskor som anser att anhöriga kan vara en krävande del av yrket. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser i det akuta skedet när en närstående behöver akut omhändertagande.

Varje år drabbas ungefär 1000 individer av leukemi, en cancerform som drabbar blodet. Knappt hälften av dessa får diagnosen akut leukemi (AL). Patienterna får under lång tid genomgå många smärtsamma behandlingar där biverkningar och symtom upplevs som oerhört påfrestande. Fatigue (trötthet), matleda och infektionsbenägenhet är ofta förekommande. Även om sjukdomen drabbar många varje år så uppmärksammas den inte i lika stor grad som andra cancerformer, som till exempel prostatacancer eller bröstcancer.

Bakgrund: Dödshjälp eller eutanasi innebär att åtgärder vidtas för att skapa en så lätt ochfridfull död som möjligt. Nederländerna, Luxemburg och vissa stater i USA har en lag somtillåter dödshjälp, dock är dödshjälp fortfarande olagligt i de flesta delarna av världen. Antaletstudier kring sjuksköterskors attityder kring dödshjälp är få. Den tidigare forskning som finnspåvisar att attityderna kring dödshjälp är mycket delade. Olika studier visa mycket olikaresultat beroende på vart studien görs och vilka sjuksköterskor som deltar.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa bakomliggande faktorer kringsjuksköterskors attityder till dödshjälp.Metod: En litteraturöversikt har använts i denna studie utifrån Friberg (2008) föreskrifter.

Bakgrund: Smärtsam och långdragen latensfas är ett problem inomförlossningsvården idag då det ofta bidrar till komplikationer som till exempel förhöjd andel kejsarsnitt och postpartuminfektioner 2002). Taktil massage har visat sig kunna bidra till ökat välbefinnande och avslappning hos gravida kvinnor med hyperemisis). Studier som utvärderat effekter av taktil massage på latensfasen under förlossningen saknas. Syfte: Att jämföra effekterna av standardbehandling, musikterapi och taktil massage med enbart standardbehandling under latensfasen. Design: Randomiserad kontrolleradpilotstudie.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

Bakgrund: Av alla gravida kvinnor räknas omkring 5 % lida av svår förlossningsrädsla. Kvinnor med förlossningsrädsla löper högre risk för komplikationer under och efter graviditeten. I Sverige läggs idag mycket resurser på Auroraverksamhet för att hjälpa kvinnor med förlossningsrädsla. Det saknas omfattande utvärdering av Auroraverksamheten.Syfte: Syftet med detta fördjupningsarbete var att undersöka upplevelse och effekt av Aurorasamtal inför förlossning samt upplevelse av den efterföljande förlossningen bland först- och omföderskor.Metod: Studien har en retrospektiv studiedesign där datainsamling skedde via en enkätundersökning. Datamaterialet sammanställdes därefter i SPSS.Resultat: Majoriteten av kvinnorna upplevde att samtalen hjälpte dem till en mer positiv förlossningsupplevelse.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar:Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation?Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen?Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande.

Patienter med olika sjukdomar kan svimma eller tappa medvetandet och behöver akut hjälp. De kan inte veta i förväg att de kommer att behöva hjälp. Det finns trygghetslarm men kommunikationen och tekniken hos sådana larm är mycket begränsad. Denna rapport beskriver ett examensarbete där vi utvecklade en prototyp till en produkt, GSM personlarm. Prototypen övervakar kontinuerligt patientens puls och om pulsen överstiger eller understiget värdet som anges av en läkare skickas ett SMS-meddelande till en larmmottagare som kan skaffa hjälp.

Alla människor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar händelsen är mycket varierande. Känslor som rädsla, oro och smärta kan öka risken för mer eller mindre långdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vårdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan människans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och därmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavården gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det är att vara traumapatient.

Introduktion Hjärtinfarkt betraktas i dagens samhälle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska området har det skett och pågår ständig en utveckling. Människan består av både kropp och själ och det är då viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsätt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjärtinfarkt och sjuksköterskans omhändertagande. MetodResultatet baserades på vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och ångest, osäkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvårdnad.Resultat Många förväntar sig att insjuknandet i hjärtinfarkt är förenat med kraftiga bröstsmärtor, men det framkom att det inte alltid är så.

Bakgrund: I det dagliga livet tar man en god hälsa för given och man funderar inte över sin hälsosituation när man mår bra. Att drabbas av akut sjukdom förändrar hastigt denna situation. Att komma till en akutmottagning kan för många patienter vara en viktig händelse. Många känner rädsla, stress och smärta och en besvikelse över att dagen inte blev som de planerat. Det är för många patienter en okänd situation, som de inte har haft möjlighet att förbereda sig på.

SammanfattningSyfte, frågeställningar och hypotesSyftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan. Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass? Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga. MetodStudien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de genomför ankomstsamtal med patienter. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade bandade intervjuer på en vårdavdelning vid ett sjukhus i södra Sverige, där sex sjuksköterskor intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån de frågeområden, som bygger på frågorna i intervjuguiden. Det framkom att sjuksköterskorna genomför sina ankomstsamtal i princip utifrån samma struktur men med hänsyn tagen till patientens allmäntillstånd, om ankomstsamtalet är planerat eller akut samt hur arbetsbelastningen på avdelningen är vid det aktuella tillfället. Nyckelord: Genomförande av ankomstsamtal, innehållsanalys, intervjuguide, patient, sjuksköterskor..