Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutiska insatser för patienter i den akuta fasen efter stroke. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats där 12 vetenskapliga studier stod till grund för resultatet. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska insatserna för patienter i akut fas efter stroke består av bedömning, träning och mobilisering. Bedömning sker mestadels inom funktionsdomänen men ibland även inom aktivitetsdomänen. Det framkommer att interventionerna består av arm-/handfunktionsträning, aktivitetsträning samt att tidig mobilisering praktiseras.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll..

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Begreppet akut coronart syndrom (ACS) används för tillstånd som orsakar syrebrist i hjärtmuskeln genom förträngning av kranskärlen. I Sverige sker ca 42 % av alla dödsfall hos både kvinnor och män till följd av hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorer utgörs av kön, ålder och ärftlighet samt relateras till livsstils faktorer såsom rökning, förhöjda blodfetter, hypertoni, diabetes, stress och låg fysisk aktivitet. För personen som insjuknar i en hjärtinfarkt kan upplevelsen innebära en kris och sjuksköterskan har en central roll som rådgivare och vägledare för patienter under deras sjukhusvistelse och i eftervården. Syfte med denna litteratursammanställning var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder som kan stödja patienter med ACS. Studien utgörs av en systematisk litteraturssammanställning och resulterade i sex kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser två teman som betydelsefulla omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan stödja patienter med vid ACS. Dessa teman presenteras som information/utbildning och skapande av relationen mellan sjuksköterska och patient.

Läkemedelsbranschen har under de senaste åren förändrats. Konkurrensen har ökat och det har blivit allt viktigare att utmärka sina läkemedel och dess varumärken för att kunna behålla, hitta nya kunder samt öka sina marknadsdelar. Pressade priser, större utbud och sämre patentskydd är ytterligare bidragande orsaker till det tuffa klimatet.Som en följd av det hårdnande konkurrensklimatet försöker läkemedelsföretagen i allt större utsträckning finna nya konkurrensfördelar för att överleva på marknaden som karaktäriseras av likvärdiga produkter. Detta har lett till nya trender inom branschen, såsom varumärkesbyggande, ökad marknadsföring och Customer Relation Management (CRM).Schering och Nycomed är två läkemedelsföretag som är verksamma i denna bransch och konkurrerar med deras nästintill identiska akut-p-piller Postinor och Norlevo. Det är ett preparat som förhindrar oönskade graviditeter då man inte har skyddat sig vid samlag, felaktig användning av kondom eller utebliven p-pilleranvändning.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Sammanfattning:Bakgrund: Hjärtsjukdom är den största folksjukdomen i Sverige och hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor. När en människa drabbas av en hjärtinfarkt kan det leda till en stark känslomässig upplevelse och innebär ofta en akut kris där ens egen hälsa ställs i fokus och oro för framtiden uppstår. Begreppet återhämtning kan ses som en process av att lära sig leva på ett nytt sätt efter en livsavgörande akut händelse eller kronisk sjukdom. Människan behöver lära sig att leva med, acceptera sjukdomen och försöka finna harmoni och ny mening med livet.Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudien baseras på tolv vetenskapliga artiklar vilka valts utifrån litteraturstudiens syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades och analyserades och resulterade i fyra teman: fysisk återhämtning - upplevelser och förändringar i dagliga livet, emotionell återhämtning ? reaktioner och bearbetning, social återhämtning ? stöd från närstående och stöd från sjukvårdspersonal.Resultat: Det framkom att en viktig egenskap för återhämtning var engagemang, möjligheten att påverka sin egen hälsa och att återta förlorad kontroll för att på så vis kunna återgå till ett normalt liv.

Kontrastmedelsundersökningar ökar för varje år och risken för att utveckla kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) ökar med bland annat stigande ålder. KMN kan leda till att patienter utvecklar akut njurinsufficiens och kan därför behöva genomgå efterföljande dialysbehandling. KMN har framkommit vara den tredje största orsaken till sjukhusförvärvad akut njurinsufficiens, vilket ökar mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturöversikt är att jämföra det iso-osmolära kontrastmedlet iodixanol med låg-osmolära kontrastmedel i relation till uppkomst av kontrastmedelsinducerad nefropati. Metoden är en litteraturöversikt som grundar sig på redan befintlig forskning som jämfört det iso-osmolära kontrastmedlet med olika låg-osmolära kontrastmedel.

Syfte: Syftet med den här studien var att värdera hur bra ett stenopeiskt hål fungerar som kontrollmetod av refraktionen.Metod: I studien användes 35 försökspersoner i olika åldrar och med varierande synfel. Det var endast höger öga som användes i studien, och vänster öga var därför ockluderad med en opak, svart lins under hela undersökningen. Först gjordes en refraktion på höger öga, för att få fram försökspersonernas rätta korrektion. Därefter mättes visus sex gånger; första gången med bästa korrektion, utan stenopeiskt hål, andra gången med bästa korrektion, med stenopeiskt hål, tredje gången med en ?dimning? på +2,0 D, utan stenopeiskt hål, fjärde gången med en ?dimning? på +2,0 D, med stenopeiskt hål, femte gången med en ?dimning? på +1,0 D, utan stenopeiskt hål, och sjätte gången med en ?dimning? på +1,0 D, med stenopeiskt hål.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningen är treårig. I den ingår teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning inom psykiatrisk vård. Studenter behöver förberedas med att träna för att få förmågan att möta och hantera patienter med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskestudenter uppfattar akuta omhändertaganden av patienter på psykiatriska akuta vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ induktiv metod valdes.

Bakgrund: Antalet barn och ungdomar som deltar i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter ökar. Det ses också en ökning av intensiv träning i yngre åldrar. Detta kan leda till att barn och ungdomar utsätter sig själva för ökad risk för akuta skador och överbelastningsskador. Syfte: Att applicera och anpassa Oslo Sports Trauma Research Center (OSTRC) svenska enkät till ett pojklag inom juniorishockey under en fyraveckorsperiod samt att genomföra en skaderegistrering mot de fysiska hälsoproblemen (akut skada, överbelastningsskada och sjukdom) och belysa dessa inom juniorishockey. Material och metod: Samtliga spelarna i ett pojklag (ålder 15-18) i ishockey fick under fyra veckors tid fylla i OSTRC enkät en gång i veckan.

Bakgrund: Akutmottagningen är en enhet som erbjuder behandling och vård till akut sjuka eller skadade patienter. De patienter med störst behov utav vård går först, vilket kan leda till att mindre akut sjuka patienter prioriteras ned i köordningen. Det kan i sin tur leda till långa väntetider. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att vänta på akutmottagningen. Metod: Allmän litteraturstudie.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) är den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet får SOM leder det till hörselnedsättning som kan påverka språklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan påverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har också betydelse för utvecklandet av SOM.