IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

I detta arbete framlägger vi ett designförslag på hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbättrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjälp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslår möjliggör för mobila användare att visuellt föra flerpartssamtal med hjälp av PDA:er. Vårt designförslag har fått arbetsnamnet CU2 (see you too) och är tänkt att fungera i tredje och/eller fjärde generationens mobila nät. Vi har valt att genomföra vårt magisterarbete på företaget A Brand New World i Kista, Stockholm.

Dataspel är en interaktiv och icke-linjär mediaform, men hur appliceras detta på dess ljudläggning?Denna uppsats behandlar tekniken bakom en interaktiv ljuddesign i moderna dataspel. För att besvara hur denna används genomförs en studie av de vanligaste sätten att processa ljud i realtid, samt en analys av hur detta appliceras i två moderna dataspel.Studien visar på att realtids-processering av ljud i dataspel vanligen används för att simulera verklighetens ljudfenomen, ge spelaren interaktiv information och respons samt spara utrymme, motverka en repetitiv ljudbild och underlätta arbetet för ljuddesignern..

Our experience of the surrounding environment is affected by all of our senses, yet, in Landscape Architecture, by tradition, mostly the visual aspect has been the focal point. In this essay, however, the subject will be the auditory and its interaction with the visual..

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Jag har under våren 2008 arbetat med att ta fram ett skriftligt verk som försöker besvara frågan hur jag kan designa en komplett och balanserad ljudbild för datorspel. Arbetet är baserat på en omfattande litteraturstudie, två större ljudanalyser av två datorspel samt mindre studier av ljud i ett antal datorspel. Utöver det så har arbetet även innefattat ett samarbete med ett anonymt datorspelsföretag där målet var att ta fram ett antal ljudeffekter inom ramen för en större uppdatering av ett datorspel som de utvecklar.Syftet med att finna svaret på frågeställningen har varit att öka min egen förståelse för vad som utgör en komplett och balanserad ljudbild i datorspel samt att vidareförmedla detta och på så vis uppmuntra datorspelsutvecklare att tänka mer på ljud. Detta genom att i det skriftliga verket ta upp de relaterade problemen i processen och ge förslag på hur de skulle kunna avhjälpas. Ett av de absolut största problemen är att ljud ofta blir underprioriterat, och det fick jag själv uppleva under arbetet med ljudeffekterna till det anonyma företaget..

Bakgrund: Barnmiljöhälsorapporten 2013 indikerade att 12-åringarna i Jönköpings län känt sig besvärade av ljud i skolmatsalen. Att besväras av ljud är samma sak som att utsättas för buller. Buller har förmåga att aktivera kroppens stressystem och ljud kan bl.a. leda till ökad frisättning av kortikotropinfrisättande hormon, (CRH). Ett hormon som påverkar mag- och tarmkanalen på flera olika sätt som troligen är negativt.  Ljudstörning har förmåga att påverka hälsan hos de som utsätts, buller utgör en hälsorisk.Syfte: Syftet med detta arbete är att studera sambandet mellan bullerstörning i skolmatsalen och självskattad hälsa hos 858 12-åringar i Jönköpings län som deltagit i Barnmiljöhälsoenkäten 2011.Metod: Analyser av data från Barnmiljöhälsoenkäten 2011 där upplevelse av ljudstörning i skolmatsalen satts i relation till självskattad hälsa.Resultat: 12-åringarna i Barnmiljöhälsoenkäten 2011 i Jönköpings län som störts mest av ljud i skolmatsalen har en sämre självskattad hälsa än de som störts mindre eller inte alls av ljud i skolmatsalen.Slutsats: För att skapa bättre förutsättningar för en god hälsa hos barn bör fler studier utföras där de stresshormoner ljud kan öka frisättningen av och dess hälsoeffekter utreds.

Hur vi uppfattar vår omgivning påverkas av alla våra fem sinnen, där denna uppsats tar sin utgångspunkt i hörseln och det vi hör. Utifrån en litteraturstudie och egna reflektioner har ljuds betydelse och hur det påverkar oss i det dagliga livet undersökts. Syftet har varit att öka förståelsen för vad ljud betyder för vårt välbefinnande och hur vi som landskapsarkitekter kan ha ljudet i åtanke när vi gestaltar utemiljön. Ljud är mer än den fysiska ljudvågen. Det kan ge oss information om vår omgivning, spegla rörelser, underlätta orienterbarheten och vara en del av hur vi uppfattar rumslighet. Vi hör hela tiden, men lyssnar inte alltid medvetet.

Sömn är ett grundläggande behov för människan men inte sällan upplever människor som vårdas på sjukhus eller äldreboenden en försämrad sömnkvalitet. Dock är sömnen viktig för såväl hälsa som tillfrisknande. Vårdmiljön kan inverka både positivt och negativt på människans hälsa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdmiljöns påverkan på patienters sömnkvalitet. Utifrån syftet utformades två frågeställningar: (1) Vilka faktorer i vårdmiljön påverkar patienternas sömnkvalitet negativt? (2) Vilken effekt har omvårdnadsinterventioner i vårdmiljön på patienternas sömnkvalitet? Litteratursökningen resulterade i 18 relevanta studier.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras.

Landscape architects has many ways of transforming our cities and landscapes. Traditionally, most attention has been put to visual qualities. Pen and paper are well established as the way to present proposals and to analyse in the landscape architects profession and training. But are we perhaps missing out on other ways of seeing the landscape? The purpose of this paper is to present sound as a tool of transformation. Sound in public spaces has long been treated just as noise and therefore unwanted.

I detta arbete framlägger vi ett designförslag på hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbättrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjälp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslår möjliggör för mobila användare att visuellt föra flerpartssamtal med hjälp av PDA:er. Vårt designförslag har fått arbetsnamnet CU2 (see you too) och är tänkt att fungera i tredje och/eller fjärde generationens mobila nät. Vi har valt att genomföra vårt magisterarbete på företaget A Brand New World i Kista, Stockholm. Företaget utvecklar och säljer system inom mobilt Internet..

Binauralt ljud innebär återskapandet av ljudsignaler så som människan uppfattardem. Detta kan genomföras med hjälp av en teknik bestående av två mikrofonersom placeras vid öronen på ett dockhuvud. Uppspelning av ljudet i hörlurar gör attkänslan av avstånd och riktning bevaras. Tekniken har utvecklats sedan slutet av1800-talet men fortfarande inte brett ut sig och nyttjats i någon större utsträckning.Denna rapport undersöker vad binauralt ljud gör för lyssnarens upplevelse av ljud,samt diskuterar varför denna teknik inte används mer.Genom en undersökning bland studenter på Kungliga Tekniska Högskolan iStockholm har vi jämfört en binaural inspelning, skapad specifikt för denna studie,med samma inspelning i monoljud. Samtliga deltagare ansåg att den binauralainspelningen var mer verklighetstrogen och flertalet rapporterade fysiska reaktionersom en följd av detta.

Syftet med studien var att undersöka vilken effekt ljud har på korrekturläsning när texten harett typsnitt som ökar svårigheten på uppgiften (Haettenschweiler) och hur det skiljer sig fråneffekten när texten har ett typsnitt som är mer lättläst (Times New Roman). Experimentethade tre ljudbetingelser: tystnad, roterat tal och tal. En 2×3 variansanalys med upprepadmätning användes för att analysera resultatet. Två typer av fel tillämpades i texterna: stavfeloch kontextuellt felaktiga ord. Resultatet visade att man blir sämre på att hitta kontextuelltfelaktiga funktionsord i talbetingelsen, men bara i Times New Roman, inte iHaettenschweiler.