Kandidatarbetets innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur påverkas narrativet i en film genom att gestalta ljudet akusmatiskt??. Med hjälp av teorier och slutsatser från filmteoretiker så som Michel Chion, David Sonnenschein och Klas Dykhoff, har vi till kortfilmen Alla ljuger skapat en ljudläggning med fokus på narrativa ljud utanför den rörliga bilden. Vårt resultat syftar till att skapa grunden till en svensk standardisering av de existerande teorier och metoder för gestaltning av Akusmatiska ljud i film. The content of this bachelor thesis examines and discusses around the question: ?How does the implementation of acousmatic sounds affect the narrative of a motion picture??.

Kandidatarbetets innehåll undersöker och diskuterar frågeställningen: ?Hur påverkas narrativet i en film genom att gestalta ljudet akusmatiskt??. Med hjälp av teorier och slutsatser från filmteoretiker så som Michel Chion, David Sonnenschein och Klas Dykhoff, har vi till kortfilmen Alla ljuger skapat en ljudläggning med fokus på narrativa ljud utanför den rörliga bilden. Vårt resultat syftar till att skapa grunden till en svensk standardisering av de existerande teorier och metoder för gestaltning av Akusmatiska ljud i film. The content of this bachelor thesis examines and discusses around the question: ?How does the implementation of acousmatic sounds affect the narrative of a motion picture??.

Denna studie har undersökt i hur stor utsträckning människor konsekvent upplever tonbaserade ljud ämnade för digitala gränssnitt som en specifik färg. Efter att ha genomfört en litteraturstudie kring ämnesområdet har en undersökningsprodukt framtagits som via en kvantitativ undersökning besvarat frågeställningen. Undersökningsdeltagarnas resultat har påvisat att tonbaserade ljud konsekvent upplevts som en specifik färg i över hälften av 24 givna fall. Tendenser som indikerar på att undersökningsdelagarna gemensamt upplever en viss typ av tonbaserat ljud som en specifik färg har även kunnat utvinnas..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Examensarbete om binaurala ljud och om manipulering av monoljud kan efterlikna binaurala ljud..

I dagens filmer existerar det en hög grad av orealistiska ljud. Inte bara i orealistiska filmer som i t.ex. science fiction-genren, utan även i ?vanliga? filmer som reflekterar vår vardag som den vi lever i. I detta arbete har fenomenet orealistiska ljud i filmer undersökts utifrån syftet att komma fram till huruvida de är viktiga för berättandet/dramaturgin eller ej.

Rapporten har som mål att undersöka om missriktat ljud i skräckspel ger ökad rädsla och oro utifrån Xu, Chia och Jins (2005) teorier kring tystnad i spel och Faller och Merimaas (2004) teori kring lokalisering av flertal störande ljud. Frågan delas upp i två delfrågor: Ökar skräckkänslan om en kombination av missriktat ljud och tystnad används, samt på vilket sätt påverkar det spelaren om ett flertal missriktade ljud spelas upp samtidigt? Bakgrunden behandlar teorier kring emotionerna rädsla och oro tillsammans med ljud, olika ljudläggningssätt inom genren skräck och spatialt ljud med fokus på placering och riktning. Till undersökningen skapades en spelprototyp i en virtuell-realistisk miljö, CAVE-miljön. Prototypen innehåller två rum med flertal missriktade ljud och två rum med enskilt missriktat ljud.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad konsumenter anser vara en tillfredställande ljudnivå för NICAM- och MPEG-ljud i nyhetssändningar sända för kabel-TV i Luleå. Målet med studien är att se om ljudnivån är lika eller olika för respektive TV-kanaler och vilken lyssningsnivå som föredras av konsumenter. Undersökningen har genomförts i form av ett lyssningstest på Institutionen för Musik och Media i Piteå med studenter som försökspersoner, indelade i olika grupper. Referensutrustning användes för uppspelning av testexemplen där försökspersonerna ställde in vilken lyssningsnivå de föredrog för varje testexempel. Testexemplen som har testats är inspelat från TV-kanalerna SVT, TV4 samt TV3.

Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda.

Uppsatsen tar upp ljudet i utställningen och de problem som uppkommer när ljud används i utställningssammanhang. En studie av fyra utställningar görs för att synliggöra hur ljudet används, för att sedan peka på saker som är bra och saker som är mindre bra med just deras sätt att använda ljud. Vad är en fördel och vad är en nackdel med att använda ljud i utställningar? För att synliggöra detta har en analysmodell konstruerats. Analysmodellen har konstruerats med hjälp av den teori som ligger till grund för uppsatsen.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Idag finns det en mängd olika mobiltelefoner tillgängliga på marknaden och många av dessa har olika sorters stöd för ljud. Detta kan leda till stora problem för bland annat spelutvecklare, eftersom det är till fördel om spelet som skall publiceras kan fungera på så många olika mobiltelefoner som möjligt. Målet med detta arbete är att skapa en ljud- och musikhanterare för Furiae med MMAPI, Mobile Media API. MMAPI är ett API, Application Programming Interface, där v1.0 introducerades den 24:e Juni, 2002. Idag finns v1.2 som kom ut den 22:a Maj, 2006.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort.

Det här är en studie i om bilder i dataspel kan förändra uppfattningen om antalet ljudsekvenser som spelas upp. Faktorerna som har ändrats i varje test är förhållandena mellan antalet ljudsekvenser och antalet bildobjekt som presenteras. Flera olika ljud skapades till undersökningen, som skiljde sig i karaktär i syfte av att ge mer nyanserade resultat. 20 personer gjorde test där de fick lyssna på ljud med och utan koppling till bilder. De blev sedan tillfrågade hur många ljudkällor de kunde höra.