Den första januari 2006 trädde en ny version av Aktiebolagslagen ikraft. En av nyheterna i den nya lagen är omarbetningen av borgenärsskyddsreglerna. Reglernas äldre koppling till begreppet utbetalning bortfaller och istället införs begreppet värdeöverföring. Uppsatsen presenterar begreppet och de därtill hörande kapitalskyddsreglerna samt analyserar de konsekvenser införandet av begreppet kan få. Inom denna analys ryms kritik på hur lagstiftaren valt att definiera begreppet, främst med avseende på begreppets koppling till redovisningsrätten, en koppling som skapat viss osäkerhet kring begreppets verkliga innebörd.

This study intends to examine the impact of a well known debate page in one of Sweden?s biggest newspapers, Dagens Nyheter. We have done this by analysing Ekot, Aktuellt, Göteborgs Posten and Västerbottens-Kuriren to see to what extent they ?take? news from the debate page.The method used was content analysis and to describe some of our thoughts about how we placed the hits in different categories we chose eight of our hits to exemplify.The material from the newspapers, radio and television was examined to discover the potential impact from the debate page.To carry out this study we have mainly used theories about how media get influenced by each other?s news and how they do follow-ups and refer to the original media. Other theories of importance for our study are for example those about what kinds of events that become news and how media influences people?s thoughts about what?s important.One of the most important conclusions we were able to draw after carrying out our study was that the debate page in Dagens Nyheter has quite a small impact on what our chosen media reported on.

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Nyhetsankare ska varje dag övertyga sina tittare om att det han/hon säger är sant och det viktigaste redskapet för detta är tittarens tillit. Tittaren måste alltså anse att nyhetsankaret är trovärdigt för att övertygas om budskapet. Inom nyhetsbranschen är riktlinjerna för hur nyheterna ska se ut och hur nyhetsankaret ska tala och bete sig oerhört strikta. Riktlinjerna har direkt koppling till retoriken. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till huruvida publikens uppfattningar kring nyhetsankares trovärdighet överensstämmer med branschens och läroböckernas uppfattning.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehåller något nytt för företagen som är registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Är några av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i så fall bland alla börsnoterade företag på A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och därefter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillämpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanställde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att få djupare förståelse för intervjuresultaten.

Energismarta lösningar är väldigt aktuellt och alla möjligheter till att spara energi anses absolut nödvändiga för att värna om naturen. Energi kan sparas på bevattningsanläggningar genom att inte vattna om nederbörd är annalkande. Via övervakningar av väderleksrapporter kan nederbärdsmängden analyseras och bevattningen anpassas efter det. Målet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp av ett energismart bevattningssystem, avsedd att spara in på oönskad bevattning. Via fuktmätning och analys av väderdata kommer bevattningsmängden att avgöras beroende på fuktigheten i jorden samt annalkande nederbördsmängd. Via en webbsida finns konfigureringsmöjligheter samt information angående aktuellt bevattningssystem. I rapporten förklaras vad sensornoder har för olika funktionaliteter i systemet.

En typisk funktion på startsidan till många webbportaler är den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginläggen, nyheterna eller händelserna som har lagts till på webbplatsen. Dessa funktioner ärkända som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan är den sida som besöks mest jämfört med alla andrawebbsidor i portalen innebär det i sin tur att denna funktion utnyttjas väldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan användas för att uppnå denna funktion ochatt ta reda på hur väl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar både de olika metoder som fanns och resultaten på en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras på ett överskådligt sätt.Slutligen dras slutsatser angående resultaten. Resultaten förespråkar inte en specifik metod, den metod somlämpar sig bäst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer såsom frekvens avbesökare eller ändringar på innehållet som metoden söker igenom..

The study has answered the questions to what extent people with disabilities are involved in SVT- and TV4- news reports and how people with disabilities are represented in news reports. The material is based on 140 news items.The study has demonstrated that news reports SVT and TV4 have different grades of misconceptions about disabled people. Disabled people are constantly being reinforced by negative disabling terms, the disability being of central importance for the news broadcast and they still occur in stereotypical depictions. Through the image of disabled people forms the bed-rock on which the attitudes towards, assumptions and expectations of disabled people are based on. They are fundamental to discrimination and exploitation that people with disabilities face on a daily basis, and contributes significantly to their systematic exclusion from mainstream society.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  Både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys har använts och materialet som studerats är Rapports huvudsändning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet är att få syn på vilka förändringar som har skett under 20 år, kommer barnen till tals oftare än tidigare och vilka ämnen får de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn får större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast både 1993 och 2013 är att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet från 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/våld/katastrofer.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och få ökad förståelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgångspunkt från aktuellt forskningsläge där ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa två har utvecklat teorier om människans sexualitet i dagens samhälle men knyter även an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit användbara i vår kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vår syn på sexualiteten..

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.