Sammanfattning Författare: Susanna Persson ÖsteTitel: Bortom vita medelålders män: Kvinnor och minoriteter i TV-nyheterna. En innehållsstudie av intervjupersoner i Rapport och TV4NyheternaNivå: Kandidatuppsats i JournalistikvetenskapLärosäte: Stockholms universitetSpråk: SvenskaAntal sidor: 43 Kvinnor och minoriteter har historiskt varit underrepresenterade i TV-kanalernas nyhetsrapportering. Vi lever i ett samhälle i ständig förändring och medierna reflekterar och bidrar till att skapa den verklighet vi lever i. Med utgångspunkt i tidigare forskning och politisk ekonomi har därför syftet med studien varit att kartlägga och analysera hur representationen av kvinnor och minoriteter/invandrare ser ut och har förändrats i TV-nyheterna de senaste åren. Studien har undersökt nyhetsprogrammen Rapport och TV4Nyheterna under två tidsperioder; en vecka 2010 och en vecka 2015.

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

In this study we have chosen to explore if there is still signs of gender typing in the two news programmes Rapport and Nyheterna. By using a quantitative survey as a method we have investigated if there are any differences between the sexes and their roles.The two main questions where:How does the representation look when it comes to the numbers of women and men?In what extension is the representation gender typed?Due to different theoretical points and former research we have seen that journalistic subject and gender often tends to go hand in hand. When it comes to other participants, such as subjects of interviews, earlier research has shown that experts most often are men. Whereas women often participate as ordinary people, such as mothers or students.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur TV4:s lokala nyhetsstationer skiljer sig runt om i landet. Jag har studerat TV4 Malmö, TV4 Göteborg, TV Luleå, TV4 Stockholm och TV4 Karlstad. Frågeställningen har varit: Hur skiljer sig TV4 Nyheternas lokala nyhetssändningar ifrån varandra i form av bildspråk, struktur, val av nyheter, intervjupersoner och programledare? Metoden som har legat till grund för min uppsats är Television monitoring guide. Jag har tittat på fyra olika sändningar på respektive nyhetsstation på TV4:s hemsida och antecknat fakta utifrån Television monitoring guide.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar.

Nordström är J, Waldesten, S. En studie om äldre kvinnor och hur de påverkas av samhällets ideal skönhet. Examensarbete i socialt arbete 15 poäng. Malmö högskola. Hälsa och samhälle 2011. ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att utforska och fördjupa förståelsen av äldre kvinnors relationer till kroppsliga utseende.

Titel: Bilden av Sverige ? en studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt.Författare: Sofia Schemmel och Anna ThorénUppdragsgivare: Sveriges Television ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Jan StridAntal ord: 18 076Syfte: Syftet är att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar.Metod: En kombinerad kvantitativ innehållsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras på kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanterHuvudresultat: Studien visar att den ämnesmässiga och geografiska spridningen är ojämn i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar. Resultaten visar att det förmedlas få nyhetsinslag från andra inrikesområden utöver Stockholms län och att dessa områden även saknar samma ämnesbredd som Stockholms län innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvärdering inverkar negativt på den ämnesmässiga och geografiska spridningen.

Syftet med undersökningen är att analysera varifrån nyheterna har sitt ursprung och hur återanvändandet av nyheter ser ut i fyra av de största riksmedierna under en arbetsvecka.De fyra medier som ingår i undersökningen är Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Televisions Rapport och Sveriges Radios Ekot. I undersökningen ingår 356 analysenheter och det är en kvantitativ undersökning. För att förstå och analysera resultatet har teorierna gatekeeping, mediernas kommersialisering och nyhetsvärdering använts.Undersökningens resultat visade bland annat att 27 procent av analysenheterna består av köpt eller kopierat material från nyhetsbyråer eller material som är omskrivet från andra medier. Undersökningen visar också att det är stora skillnader mellan olika medietyper. Den största andelen material från nyhetsbyråer kom från tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet (såväl procentuellt som i absoluta tal).

Denna uppsats a?r en studie av hur teckenspra?kiga tar del av det dagliga nyhetsflo?det. Syftet med studien a?r att underso?ka vad teckenspra?kiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram fo?r teckenspra?kiga. Studiens fra?gesta?llningar a?r:Hur uppfylls teckenspra?kigas behov av nyheter idag?Tar de teckenspra?kiga del av nyheterna fra?n Nyhetstecken?Vilken betydelse har public service fo?r teckenspra?kiga?Hur o?nskar teckenspra?kiga att nyhetsutbudet utformades?Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspra?kigas behov ur ettdemokratiperspektiv?Att kunna ta del av den samha?llsinformation som finns a?r en viktig del i ett demokratiskt samha?lle.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen.

Syftet med uppsatsen ?SJ, nyheterna & resenärerna. En uppsats om nyhetsrapporteringen kring SJ AB och om dess återspegling hos SJ:s resenärer? är att dels undersöka vad SJ:s resenärer har för uppfattning om SJ och om det häri finns någon parallell till dagstidningarnasrapportering om SJ. Dels är syftet också att undersöka hur några av de svenska stora dagstidningarna skildrar SJ, för att se vilken eller vilka inställningar till SJ som framkommer i tidningarna.Mina frågeställningar för uppsatsen är: vad har SJ:s resenärer för uppfattning om SJ? Kan man urskilja en generell tolkningsram hos resenärerna när det gäller inställningen till SJ? Hur beskrivs SJ i tryckta medier? Vad är det för tolkningsram som dominerar i mediernasrapportering om SJ, det vill säga finns det en generell inriktning i nyheterna om SJ? Till dessa frågeställningar har jag ett antal underfrågeställningar om resvanor, personlig erfarenhet ochtolkningsramar.

Title: If you can not be seen - You do not exist: A quantitative study of how gender and other socialfactors affect the degree of visibility in the Swedish newscasts of Aktuellt and Rapport. (Syns duinte ? finns du inte: En kvantitativ studie om inverkan av kön och andra sociala aspekter påmänniskors synlighet i Aktuellt och Rapport).Number of pages: 46Author: Helena HuhtaTutor: Martin FredrikssonCourse: Media and Communication Science CPeriod: Autumn of 2009University: Division of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim of this study has been to investigate to what degree women and menparticipate in the newscasts of Aktuellt and Rapport, broadcast on the Swedish public servicechannels of SVT 1 and SVT 2. Furthermore, I have also looked into how social identities, such asage and ethnicity, affect the degree of representation for each gender, respectively. Some of thebasic research questions comprise: 1.

Titel Vem behöver lokala nyheter?Författare Emelie Dimberg och Julia IngemarssonUppdragsgivare Dagspresskollegiet vid DEMICOM och SOM-institutet Handledare Mathias Färdigh Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet Termin Vårterminen 2014 Ord 19 002 Syfte Syftet är att undersöka unga vuxnas relation till lokala nyheter i jämförelse med internationella, samt hur de tar del av dessa nyheter. Metod Kvalitativ analys i form av strukturerade fokusgruppintervjuer Material Intervjuer med sammanlagt elva respondenter vid tre fokusgruppintervjuer Huvudresultat Det finns hos målgruppen skillnad i uppfattning av begreppet lokalt, vilken påverkas av tiden man befunnit sig på orten och tidigare erfarenheter. Den gemensamma åsikten är dock att en lokal nyhet ska angå individen direkt eller indirekt. Respondenterna i undersökningen anser att lokala nyheter är viktiga, men intresset att ta del av dessa är litet och behoven små.