Syfte Syftet med föreliggande arbete Àr att identifiera och analysera vilka effekter de utvalda borgenÀrerna förvÀntar sig av implementeringen av IAS 39. HÀri inbegrips: ? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuell inverkan pÄ anvÀndbarheten av redovisningsinformationen som beslutsunderlag för dem vid bedömningar av kundföretag;? dessa borgenÀrers förvÀntningar avseende eventuella konsekvenser för dem som borgenÀrer till följd av kundföretagens möjligheter att dela ut orealiserade vinster. Metod Förevarande studie Àr av kvalitativ karaktÀr, och det empiriska materialet bestÄr av ett antal intervjuer, med hjÀlp av vilka vi har kunnat analysera de utvalda borgenÀrernas förvÀntningar. Vi har Àven tillÀmpat en induktiv ansats och vÄra slutsatser dras utifrÄn en analys av det empiriska materialet.

Har ni egentligen nÄgon aning om hur mycket svenska folket satsar pÄ spel och lotterier i Sverige? Tror ni pÄ att under Är 2006 omsatte svenska lotterier ungefÀr 36 262 miljoner kronor före utbetalning av vinster? Det Àr dÀrför av stort intresse för samhÀllet att fÄ veta hur vinster frÄn alla dessa spel ska behandlas. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva var grÀnsen gÄr för vad som Àr en skattefri vinst frÄn lotteri och vad som Àr en skattepliktig inkomst av tjÀnst för privatpersoner. GÀllande rÀtt har tolkats utifrÄn förarbeten, doktrin, praxis samt lagstiftning. IL 8 kapitlet 3 § sÀger att vinster i svenska lotterier Àr skattefria och LL 3 § definierar lotteribegreppet.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

VÄr uppdragsgivare Banverket efterfrÄgade en utvÀrdering av elektronisk fakturahantering(EFH) vid Banverket som infördes för cirka tvÄ Är sedan. Det finns nÄgra olika verktyg för EFH, skanning av pappersfakturor Àr ett av de verktygen som Banverket anvÀnder för att hantera pappersfakturor frÄn olika leverantörer. VÄrt mÄl med uppsatsen var att analysera vilken effekt anvÀndningen av EFH fÄr för Banverket.I vÄr analys studerades effekter av det införda systemet för elektronisk fakturahantering. Uppsatsen har gjorts med hjÀlp av en kvalitativ undersöknings metod, analysmetoden FA/SIM samt litteraturstudier inom Àmnet. Vi har intervjuat personal vid Banverket Produktion och Banregioner i Malmö samt Stockholm.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smÀrtlindring postoperativt. Kanske erhÄller patienten otillrÀcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan pÄverka den postoperativa smÀrtupplevelsen. MÄlsÀttningen med den postoperativa smÀrtbehandlingen bör vara att förebygga smÀrtan snarare Àn att lindra den. Det Àr viktigt att förhindra att postoperativ smÀrta uppstÄr överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smÀrtsyndrom. En förberedd och vÀlinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bÀttre.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

Den 15 april 2013 presenterade regeringen ett fo?rslag till nya regler ga?llande beskattning av utdelning och kapitalvinst pa? kvalificerade andelar i fa?mansfo?retag. Dessa regler a?terfinns i IL 57 kap. och kallas fo?r 3:12-reglerna.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) Àr en av de vanligaste sjukdomarna i vÀstvÀrlden. LivsstilsförÀndringar Àr en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta Àr en stor patientgrupp i primÀrvÄrden Àr det viktigt att som distriktssköterska ha förstÄelse för deras upplevelser av livsstilsförÀndringar. Det finns stora vinster att göra bÄde för den enskilde patienten, i form av en kÀnsla av hanterbarhet och bÀttre livskvalitet, men ocksÄ stora samhÀllsekonomiska vinster, om en bÀttre symtomkontroll kan uppnÄs av denna stora patientgrupp genom rÄd om livsstilsförÀndringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rÄdgivning vid livsstilsförÀndringar hos personer med GERD.

Ett mycket debatterat Àmne Àr pensionsomrÄdet. IASB har genom IAS19 gjort ett försök att harmonisera redovisningen inom detta omrÄde, trots detta uppkommer det nationella sÄ vÀl som internationella skillnader. Det huvudsakliga problemet för bolag Àr att framstÀlla en rÀttvis diskonteringsrÀnta vid nuvÀrdesberÀkning av deras pensionsskuld. Detta har medfört att de flesta bolag, pÄ grund av kunskapsbrist i Àmnet, valt att hyra in denna expertis frÄn en aktuariekonsult.Syftet med denna uppsats Àr att ur ett beslutsteoretiskt perspektiv beskriva hur aktuariekonsulten resonerar och agerar kring valet avföretags aktuariella antaganden.Det som legat till grund för denna studie Àr teori och regler utifrÄn IFRS/IAS 19 samtidigt som valda delar utifrÄn beslutsteori varit i fokus.För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra sex intervjuer, fyra med aktuariekonsulter och tvÄ med redovisningsansvariga pÄ börsnoterade bolag. UtgÄngspunkten för ansatsen har tagits frÄn det abduktiva synsÀttet eftersom en vÀxelverkan mellan teori och empiri genomförts.Denna uppsats har pÄvisat att konsulterna inte sÄg sig sjÀlva sombeslutsfattare utan intog en mer stöttande roll.

Tidigare studier har visat att företag vÀljer tidpunkten för nyemissioner och emitterar nÀr företagsledningen anser att företaget Àr övervÀrderat, vilket innebÀr att aktiesparare betalar ett högt pris för aktierna. Enligt tidigare studier, frÀmst frÄn USA och England, har detta visat sig leda till lÄngsiktiga negativa effekter pÄ aktiekursen. Forskning har Àven visat att det förekommer redovisningsmanipulation i samband med nyemissioner pÄ den amerikanska och engelska marknaden. Vinster tidigarelÀggs i ett försök att missleda marknaden att övervÀrdera aktien och företagsledningen kan dÀrmed sÀtta en högre emissionskurs. Studien har tvÄ syften.

Vi har idag god tillgÄng till tekniska hjÀlpmedel för att förmedla kunskap, Statistiska CentralbyrÄns [SCB] undersökningar frÄn Sverige visar att nÀstan alla i Äldrarna 16-24 Är har tillgÄng till en dator i hemmet. För mÄnga av vÄra barn och ungdomar Àr det vardag att kunna hantera en dator. Detta skapar goda förutsÀttningar för ett fortsatt anvÀndandet av film i matematikundervisningen. Forskning visar att anvÀndandet av mediepedagogik Àr gynnsamt för sprÄkutvecklingen och ett vÀlutvecklat matematiskt sprÄk Àr en av förutsÀttningarna för att kunna utveckla den matematiska förstÄelsen.Studien behandlar matematiska filmer av den art man finner pÄ internet. Syftet Àr att studera hur gymnasielever anvÀnder sig av dem, vilka parametrar som fÄngar elevernas förstÄelse och intresse samt att fÄ svar pÄ vilka vinster och möjligheter mediet kan ge enligt eleverna.

PĂ„ grund av en ökad uppmĂ€rksamhet kring sĂ€mre kostvanor som en faktor till sĂ€mre folkhĂ€lsa har Ă„tgĂ€rder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa Ă„tgĂ€rder handlar bland annat om tydligare mĂ€rkning av hĂ€lsosamma livsmedel för att underlĂ€tta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, bĂ„de tillverkare och butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar dĂ€rför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagslĂ€get gör för att pĂ„verka konsumentens val. Vi vill pĂ„ detta sĂ€tt belysa deras möjligheter att pĂ„verka konsumenterna till bĂ€ttre kostvanor och ett hĂ€lsosammare leverne. För att fĂ„ ett svar pĂ„ dessa frĂ„gor har vi genomfört intervjuer med bĂ„de livsmedelsproducenter och ?butiker.SĂ„vĂ€l producent som butik tillverkar och sĂ€ljer dessa varor frĂ€mst pĂ„ grund av sitt eget vinstintresse.

Beteendevetenskapen har 80 Ärs vetenskaplig bakrund, tillÀmpningen av dess metodik inom nÀringslivet har pÄgÄtt i cirka 30 Är och i Sverige har den knappt börjat. KÀrnan av dess tillÀmpning utgÄr ifrÄn beteendeanalys som Àr ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstÄ varför mÀnniskor gör det de gör i olika situationer. Att tillÀmpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling sÄ som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en bÄde tids- och kostnadseffektiv sÄvÀl som framgÄngsrik metod. Forskning och tillÀmpningen av metodiken inom nÀringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling Àr i det nÀrmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i mÄnga föregÄngslÀnder och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hÀvdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar bÄde produktivitet, personlig utveckling och trivsel pÄ arbetet. Det finns en vÀl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgÄngsrika referensföretag samt en mÀngd vinster med arbetssÀttet och ÀndÄ fortsÀtter företag och dess chefer att gÄng pÄ gÄng jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förÀndring i verksamheten.