I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

I början av 1900-talet slÀngde svensken i genomsnitt 25 kg hushÄllsavfall per Är. Idag Àr siffran 500 kg. Trender pekar pÄ att avfallsmÀngderna kommer att fortsÀtta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer frÄn verksamheter. PÄ nationell nivÄ finns riktlinjer och miljömÄl kring avfall, men för att implementera mÄnga av dessa styrmedel krÀvs lokala incitament.

 Ur ekonomisk synvinkel Àr kontinuerligt arbete för förbÀttrad kvalité viktigt, men kostnader mÄste sÀttas i proportion till de förbÀttringar som kan uppnÄs sÄ att varje investerad krona omsÀtts pÄ mest kostnadseffektiva sÀtt. I det genomförda examensarbetet har parametern slagseghet hos verktygsstÄl varit i fokus. Det Àr en liten del i en lÄng rad av kvalitetskrav som mÄste uppfyllas innan verktygsstÄlet kan levereras till kund.Examensarbetet har utförts i samarbete med Uddeholms AB pÄ avdelningen för forskning och utveckling i Hagfors. Initiering till arbetet och dess syfte Àr att undersöka brottorsaken hos fyra olika verktygsstÄl som underkÀnts i slagseghet. Kan brottorsaken faststÀllas kan man kanske hitta orsaken till att felet uppkommit, Àndra i processen och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett bÀttre utbyte, en högre kvalité och lÀgre kvalitetsbristkostnader.Uddeholms AB har en medveten strategi i sitt kvalitetsarbete.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största lÄntagarna hos bankerna. NÀr bankerna drabbas av kreditförluster Àr det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmÄga. Fastighetsbolag Àr generellt högt belÄnat, och lÄn ses som ett incitament vars syfte Àr bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strÀvar efter en balans av finansieringsmedel vilket Àr förhÄllandet mellan eget kapital samt lÄnat kapital, benÀmnt kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) vÀljer företag i första hand att finansieras av kvarhÄllna vinster, utifrÄn vinsterna distribueras utdelningar.

 Ur ekonomisk synvinkel Àr kontinuerligt arbete för förbÀttrad kvalité viktigt, men kostnader mÄste sÀttas i proportion till de förbÀttringar som kan uppnÄs sÄ att varje investerad krona omsÀtts pÄ mest kostnadseffektiva sÀtt. I det genomförda examensarbetet har parametern slagseghet hos verktygsstÄl varit i fokus. Det Àr en liten del i en lÄng rad av kvalitetskrav som mÄste uppfyllas innan verktygsstÄlet kan levereras till kund.Examensarbetet har utförts i samarbete med Uddeholms AB pÄ avdelningen för forskning och utveckling i Hagfors. Initiering till arbetet och dess syfte Àr att undersöka brottorsaken hos fyra olika verktygsstÄl som underkÀnts i slagseghet. Kan brottorsaken faststÀllas kan man kanske hitta orsaken till att felet uppkommit, Àndra i processen och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett bÀttre utbyte, en högre kvalité och lÀgre kvalitetsbristkostnader.Uddeholms AB har en medveten strategi i sitt kvalitetsarbete.

Syftet med denna undersökning har varit att utreda den mest fördelaktiga placeringen av ett intag av uteluft till ett ventilationssystem. Detta har gjorts med hĂ€nsyn till sĂ„vĂ€lpraktiska normer som tekniska riktlinjer för att sedan skapa en lösning med sĂ„ stor energimĂ€ssig och ekonomisk vinning som möjligt. Vidare undersöktes ocksĂ„ möjligheten att anvĂ€nda sig av tvĂ„ separata luftintag i olika vĂ€derstreck för att skapa Ă€nnu mer av dessa vinster. För att skapa underlag för energimĂ€ssiga och ekonomiskaberĂ€kningar genomfördes mĂ€tningar i form av temperaturloggning runt en befintlig byggnad dĂ€r fyra stycken givare placerades ut mot vĂ€derstrecken nordvĂ€st, sydvĂ€st,nordost och sydost. Även loggning av vĂ€derförhĂ„llanden gjordes med hjĂ€lp av envĂ€derstation.

Sverige Àr idag beroende av en sÀker tillgÄng till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga priser. Trots att det finns bÄde ny teknik och styrmedel för energieffektivisering sÄ har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin pÄverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiomrÄdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utslÀppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det rÄder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Bakgrund: Stora förĂ€ndringar har skett under de senaste Ă„rtiondena kĂ€nnetecknas till följd av att bĂ„de internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av anvĂ€ndandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över lĂ€nders grĂ€nser har vĂ„llat problem, bĂ„de för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte Ă€r möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgĂ„ngslĂ€ge i att marknaderna upplever stora förĂ€ndringar Ă€r ett av de mest omdiskuterade Ă€mnena pĂ„ redovisningsomrĂ„den behovet av gemensamma regler. Företag investerar över grĂ€nser och utvecklingen gĂ„r mot en alltmer global och internationell marknad, vilket stĂ€ller nya krav pĂ„ enhetliga internationella regler utformas sĂ„ att samtliga nationer kan tillĂ€mpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkĂ€nde EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).

Denna uppsats Àr ett resultat av en försöksstudie med anvÀndning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperationer pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna Àr kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio Är tillbaka, den andre författaren har lika lÄng erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperation. Det IKT-stöd som Àr i fokus i detta arbete Àr en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva trÀningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min HÀlsoplan. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrÄn detta anvÀnt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Skandalen som omvÀrvde Enron skakade affÀrsvÀrlden dÄ det var den största skandal som dittills intrÀffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var mÄnga och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat pÄ organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istÀllet pÄ redovisningen och nÄgra av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det Àr Àven dÀrför som hÀndelserna granskas ur ett revisorsperspektiv.

Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bÀst och investerare omsatte stora mÀngder pengar i aktier och IT-bolagen. TillvÀxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram pÄ marknaden. Sen ?sprack bubblan? som det sÀgs. TillvÀxten stannade upp och försvann, pÄ samma sÀtt försvann mÄnga av dessa nya IT-bolag.

VÀlfÀrdsjobb Àr en relativt ny typ av insats som anvÀnds i flera kommuner i Sverige. Den gÄr ut pÄ att personer som har levt lÀnge med försörjningsstöd ska fÄ en tidsbegrÀnsad anstÀllning med kollektivavtalsenlig lön för att komma nÀrmare den reguljÀra arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och dÀr startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts.

Möjligtvis Àr produkten el idag en standardiserad produkt i dag som mÄnga tar för given fram dess att till rÀkningen visar sig. Under vintern och kanske frÀmst under januari mÄnad de senaste Ären har allt fler elkunder höjt rösterna pÄ grund av att priserna brukar stiga under den kyligare perioden. Sedan avregleringen av elmarknaden Är 1996 har mÄnga nya aktörer dykt upp och i vissa fall Àr omsÀttningen lÄg medan i andra fall redovisas det att elbolag gör större vinster idag Àn nÄgonsin tidigare. Trots detta finns det relativt fÄ studier som behandlar elmarknaden och framförallt om affÀrsrelationer pÄ elmarknaden. VÄr undersökning visar att 20 % av hushÄllen har haft samma elbolag i mer Àn tio Är samtidigt som mer Àn 50 % har bytt elbolag under de senaste tre Ären.