Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande.

Dagens elever rör sig i ett samhälle som ständigt undergår förändringar och utvecklas, och där Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv både i och utanför skolan. Dessa förändringar gör att det kan vara av intresse för såväl elever som lärare, att vara införstådda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehålla, men även hur det kan integreras i svenskämnet.Målet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men även försöka ta reda på i vilken utsträckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades på en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever från såväl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utsträckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt träning har på psykisk och fysisk ohälsa och möjlighet till träning på arbetstid som många arbetsgivare erbjuder sina anställda, syftade denna kvalitativa studie till att få förståelse för vad som styr anställdas vilja att delta i erbjudna träningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades på halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till träning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas självförtroende och self-efficacy. Företagets friskvårdspolicy och anställdas tillgång till aktivt stöd av friskvårdspersonal, såväl som utbudet av träningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i träning.

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance.

Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).

Internationell läxforskning visar ett positivt samband mellan läxläsning och resultat och många lärare bekräftar detta samband. Denna undersökning bygger på föreställningen att graden av läxläsning i gymnasiematematik påverkas negativt av bristande tillgång till läxhjälp vilket i sin tur påverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie är därför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjälp med hemläxor i matematik och om eleverna kan tänka sig ta emot den hjälpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tänka sig att aktivt söka löpande läxhjälp över ett bemannade Internet forum och ännu fler efterlyser samma hjälp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar läxhjälp som deras skolor erbjuder idag.

Vårt samhälle är idag ett föränderligt kunskapssamhälle som ställer allt högre krav på oss medborgare. Från att vårt samhälle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta några stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhälle. Idag kräver vårt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det kräver att vi tar fram det bästa hos var och en av oss. Därmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare på en specifik arbetsplats, märkt av denna förändring som sker enligt författare som forskar på området. Att vi har gått från det kollektiva till ett mer individinfluerat samhälle.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

De senaste åren har jag fascinerats över relationen mellan människan och landskapet. Jag tror starkt på att brukarna måste ha en betydande roll i planering och gestaltning av offentliga platser och jag är långt ifrån ensam om att tro på medborgardialogen som nyckeln till det hållbara samhället. Många är de dokument som behandlar medborgarinflytande och som lyfter dess betydelse för samhällsbyggandet. Enligt flera lagstiftningar framgår det att alla människor bör få vara delaktiga i beslut som rör det samhälle de lever i. Samtidigt finns det idag flera grupper av människor vars åsikter aldrig når beslutsfattande processer.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Stockholms stads renoveringsprojekt Järvalyftet som fallstudie söka skapa förståelse för hur nyckelaktörer vid renoveringar av bostadsområden ser på och använder sig av brukarmedverkan. För att nå denna förståelse ämnar jag att besvara följande frågeställningar: Hur uppnås ett aktivt deltagande hos de boende? På vilka teorier eller erfarenheter grundar sig projektörernas syn på brukarmedverkan? Vilka effekter förväntar sig de ansvariga att ett deltagande från de boende ger? Mitt empiriska material utgörs av en fallstudie av renoveringsprojektet Järvalyftet inom Stockholms kommun. För att granska detta har intervjuer med aktörer med inflytande över processen gjorts och exempel från tidigare brukarinflytandeprojekt använts. För att analysera materialet använder jag mig av Ju?rgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och Abdul Khakees utvärderingsmodell av kommunikativa processer.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Coaching är en samtalsmetodik med syftet att frigöra och utveckla människors potential. Cirka 50 stycken rådgivare vid Trygghetsrådet har under 2006 gått en coachingutbildning vid Stockholms universitet. I föreliggande studie intervjuades sju rådgivare om deras upplevelser av coaching som metod i mötet med klienterna. De semistrukturerade, kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analysmetod som grund. Man är överlag mycket positiv till coaching som metod, såväl som rådgivare som i den feedback man får från sina klienter.

Sedan våren 2002 har det funnits distansutbildning som ett alternativ till den traditionella polisutbildningen. I vårt arbete har vi fått en inblick i hur distansutbildningen i Norrbotten fungerar och därmed också upptäckt skillnader mellan den och utbildningen vid Umeå universitet. Vi diskuterar även distansutbildningens fortsatta existens och ger förslag på förbättringar. Resultatet har vi fått fram genom längre intervjuer med elever på båda utbildningarna, samt med andra personer som är involverade i distansutbildningen. Vi har fått ta del av hur distanseleverna i Norrbotten jobbar och vi har insett att det krävs mycket av dem för att klara av utbildningen.

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning.