Sök:

Sökresultat:

2679 Uppsatser om Aktivt vćgfilter - Sida 20 av 179

Elevers intresse för NO-teknik. - NTA eller inte?

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur elever i Är nio ser pÄ teknik och naturvetenskap. Jag har Àven frÄgat dem hur den naturvetenskapliga undervisningen bör se ut för att vara sÄ intressant som möjligt Undersökningen Àr utformad som en jÀmförande studie dÀr den kvalitativa forskningsintervjun anvÀnts som verktyg. En enklare enkÀt med liknande frÄgor som i intervjun har anvÀnts för att ge mer tyngd i slutsatserna. En grupp har aktivt arbetat med NTA medan den andra inte har kommit i kontakt med det arbetssÀttet. Resultatet Àr att man kan se en viss skillnad, Àven om det Àr mycket liten.

"Varför lÀser vi bara gubbar?" : En kvalitativ studie om fyra lÀrares genusperspektiv i gymnasiets litterÀra kanonförmedling

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Cthulhu vaknar pÄ vita duken : En jÀmförande analys av H.P. Lovecrafts The Call of Cthulhu och Andrew Lemans filmatisering av den.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Samspelets betydelse för barns sprÄkutveckling

Samspel har stor betydelse för barnens sprÄkutveckling. Jag ville ta reda pÄ hur pedagogerna aktivt arbetar med barnens sprÄkutveckling genom ett samspelsperspektiv. Genom att anvÀnda mig av intervjuer och observationer registrerade jag den information som jag skulle behöva ha tillgÄng till. Pedagogerna menar att som pedagog arbetas det stÀndigt med barnens sprÄkutveckling, vilket inte tvunget betyder det talade sprÄket. SprÄk Àr allt som har med kommunikation att göra, till exempel kroppssprÄk, och andra sÀtt att göra sig förstÄdd med varandra.

Medborgarskapsideal: analys av den svenska miljörörelsen

Jordens invÄnare stÄr idag inför flera svÄra globala miljöproblem som inom kort mÄste lösas, vÀxthuseffekten och förtunningen av ozonlagret Àr tvÄ tydliga exempel pÄ detta. Detta medför en stor utmaning mot de liberala demokratierna och de traditionella medborgarskapsidealen nÀr en stor del av miljöpÄverkan sker i den privata sfÀren och föroreningarna inte respekterar nationalstatens grÀnser. Inom ekologismen har ett nytt medborgarskapsideal utvecklats som stÄr i kontrast till de traditionella medborgarskapsidealen. Den teoretiska utvecklingen av det ekologiska medborgarskapet stÄr bl.a. professor Andrew Dobson för som enligt honom Àr ett försök att lösa de problem som bl.a.

Hinder vid rÄdgivning av fysisk aktivitet inom primÀrvÄrden : En intervjustudie inom JÀrfÀlla kommun

 Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudien syftar till att ge svar pĂ„ om de hinder som presenteras i tidigare forskning Ă€ven Ă€r applicerbara i primĂ€rvĂ„rden inom JĂ€rfĂ€lla kommun.FrĂ„gestĂ€llningar i studien Ă€r:Vilka hinder visar tidigare forskning att lĂ€kare har inom primĂ€rvĂ„rden nĂ€r det gĂ€ller att ge rĂ„d om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rĂ„dgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier vĂ€sentliga i JĂ€rfĂ€lla kommun? Anser lĂ€karna i JĂ€rfĂ€lla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förĂ€ndra mĂ€nniskors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? MetodEn litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna Ă€r att de innehĂ„ller Ă„sikter och vĂ€rderingar frĂ„n lĂ€kare inom primĂ€rvĂ„rden om FA och livsstilsrelaterade frĂ„gor i preventivt syfte som publicerats senare Ă€n 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rĂ„dgivning av FA inom primĂ€rvĂ„rden frĂ„n litteratursökningen sammanstĂ€lldes och vĂ€gdes mot en intervjustudie pĂ„ allmĂ€nlĂ€kare i JĂ€rfĂ€lla kommun för att undersöka om vidhĂ„llna hinder Ă€ven kunde bekrĂ€ftas inom den lokala primĂ€rvĂ„rden.Resultat"Tidsbrist" och "bristfĂ€llig kunskap om FA och prevention med FA" Ă€r de största hindren enligt tidigare forskning.

BerÀttelsen som ett redskap för elevers lÀrande : En kvalitativ studie om berÀttelsen som ett motiverande lÀromedel i spanskundervisningen

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka att genom lÀsningen av en berÀttelse kan lÀraren motivera elevernas deltagande i sitt lÀrande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska sprÄket. Detta Àr ett kvalitativt arbete som handlar om hur lÀrare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbÀttra deras skriftliga och muntliga fÀrdigheter genom att lÀsa en berÀttelse. Arbetet strÀvar Àven efter hur berÀttelsen kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lÀrande.Under VFU perioden observerade lÀraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. LÀroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade lÀraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie dÀr berÀttelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lÀrande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

FramgÄng genom kundvÀrde : Hur fastighetsmÀklare bygger kundrelationer

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur fastighetsmÀklare med relationsmarknadsföring skapar mervÀrde och sÀnker kundens relationskostnader. För att kartlÀgga detta har intervjuer gjorts med tvÄ av Stockholms ledande fastighetsmÀklare, Erik Olsson och Notar. De omrÄden som framför allt undersökts med stöd av uppsatsens teorier Àr hur fastighetsmÀklarna arbetar med utformningen av sitt tjÀnstepaket och hur de verkar för att hÄlla kundens relationskostnader lÄga. Marknadsföringen, servicenivÄn och tjÀnstens kvalitet Àr tre delar dÀr fastighetsmÀklaren mÄste lyckas för att nÄ framgÄng. Resultatet av intervjuerna visar tydligt pÄ hur bÄde Erik Olsson och Notar arbetar aktivt med att hitta vÀgar att sÀnka kundens relationskostnader..

Att skapa en restorativ plats : ett designförslag för en restorativ trÀdgÄrd

Att mÀnniskan blir pÄverkad av miljön hon har omkring sig Àr ingen ny idé, och att vi mÄr bÀttre i naturmiljöer Àn i andra miljöer Àr ocksÄ nÄgot man har trott lÀnge. PÄ senare tid har det kommit platser i form av hÀlsotrÀdgÄrdar som Àr skapade just för att göra sÄ att vi mÄr bÀttre. Det finns bÄde rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr man aktivt arbetar i trÀdgÄrden för att mÄ bÀttre, restorativa trÀdgÄrdar dÀr det Àr miljön som ska pÄverka till att mÀnniskor mÄr bÀttre och rehabiliteringstrÀdgÄrdar dÀr bÄde miljön och aktivt arbete ska verka för att fÄ mÀnniskor att mÄ bÀttre. I detta arbete ligger fokus pÄ sjÀlva mljöns pÄverkan pÄ mÀnniskor utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra restorativ trÀdgÄrd kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie över olika teorier om varför mÀnniskor mÄr bra i naturmiljöer, vilka utemiljöer och element mÀnniskor tycker bÀst om, och olika förslag över vad en restorativ trÀdgÄrd bör innehÄlla. Samt Àven en fallstudie över HÀlsotrÀdgÄrden i Torup, en befintlig hÀlsotrÀdgÄrd dÀr den restorativa aspekten har en stor roll.

GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?

Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.

Interaktion i andrasprÄksundervisningen

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

BrÄk - lÀrares begreppskunskap och undervisning

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Associativ minnesinkodning: JÀmförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Hur ser en produkt med stor marknadspotential ut som stimulerar kreativitet?

Medvetenheten att det krÀvs kreativitet för att nÄ framgÄng Àr idag stor. Trotts medvetenheten har företag svÄrt med implementeringen av kreativitet pÄ daglig basis och fÄ jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tÀnkande. Kreativitet krÀver kontinuerligt jobb med det kreativa tÀnkandet, trÀning krÀvs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ÀmnesomrÄden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som Àr framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp vÀxelvis divergent- och konvergent tÀnkande och generera unika idéer. Problemet Àr att övningarna anvÀnds alldeles för sÀllan, fÄ anvÀnder dem av egen fri vilja och att de oftast Àr primÀrt konstruerade för att anvÀndas i grupp vilket inte alltid finns tillfÀlle för.Denna rapport visar hur jag, Linn WestanbÀck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med mÄlet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vÀgleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. AnvÀndandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->