Informationsteknologi branschen är enligt en omfattande arbetsmiljöundersökning sämst iSverige när det gäller att främja och aktivt arbeta för en god arbetsmiljö, ett fenomen somäven präglar vissa IT-utbildningar. Vi har med denna uppsats valt att undersöka huruvida enstudent och dennes studiemetoder påverkas av sin arbetsmiljö. Vi har för att kunna få framstudenters egna upplevelser och tankar gjort en kvalitativ fallstudie i form avfokusgruppsundersökningar på två studieorter; den Matematiska och Systemtekniskainstitutionen (MSI) på Växjö universitet samt Centrum för informationslogistik (CIL) iLjungby, två skolor som tillhandahåller olika IT-stöd för sina studenter. MSI har ett IT-stödbestående av klassiska datorsalar medans CIL som IT-stöd erbjuder studenterna på skolan attleasa nya bärbara datorer. Vi påpekar och drar slutsatser kring skillnader i arbetsmiljön på deolika studieorterna.

Depression är ett folkhälsoproblem, som sjuksköterskan ofta möter. Förhållningssättet gentemot patienterna är betydelsefullt i omvårdnaden och grundar sig i relationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnad i mötet med patienter med depression. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkommer tre kategorier: att skapa relation, att kommunicera och att främja hopp.Resultatet visar att patienter med depression värdesätter att sjuksköterskan tar sig tid, är närvarande och lyssnar aktivt i mötet med patienterna.

Uppsatsens syfte är att analysera de konsekvenser som bilanvändningen medför idag, med koncentration på Stockholms innerstad. Frågeställningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka åtgärder som planeras och genomförs idag för miljövänligare bilanvändning. Uppsatsens underlag har utgångspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, Naturvårdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet härstammar från Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger på olika förskolor funderar kring barnens känsloutveckling. För att få kännedom om detta används kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Materialet bygger på fyra intervjuer med förskollärare med inledande observationer av deras arbetssätt på avdelningen. Undersökningen visar att pedagogerna uppfattar att barns känsloutveckling är en viktig process. Förskollärarna är överens om att vuxnas känslomässiga samspel med barn och en trygg och lärorik miljö på förskolan spelar en stor roll i den här processen. Pedagogerna anser också att känsloutveckling hos barn leder till utveckling av empati, medkänsla och inlevelse samt förebyggande av aggressivitet.

SammandragI förskolan, skolan och på fritidshemmen uppstår dagligen konflikter, därför är det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. Utifrån frågeställningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter på fritidshemmet har jag uppnått mitt syfte. Jag använde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar på fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.

Syftet med denna studie har varit att utreda och föreslå strategier för hur bolagsstyrelser kan öka sin mångfald och bli mer diversifierade. Vidare var syftet att undersöka och presentera hur styrelsearbetet skulle påverkas av den ökade diversifieringen. Vi har utfört en kvalitativ studie och använt intervjuer för datainsamling. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i de valda teorierna. I våra slutsatser kommer vi fram till att styrelsesammansättningen påverkar beslutsfattandet och att en ökad diversifiering ger positiva effekter på styrelsearbetet.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.

Syftet med den här studien var att belysa i vilken utsträckning skolan arbetar i linje med styrdokumenten, avseende hälsa, begränsat till övervikt och fetma. Läroplanen (Lpo 94) visar att skolan bland annat skall ge barnen en kunskap och förståelse kring att sättet att leva påverkar den egna hälsan. För att belysa hur skolan arbetar i enlighet med detta, intervjuades fyra lärare samt en rektor. Rektorer från sju andra skolor fick dessutom besvara enkätfrågor kring hur de arbetar med övervikt och fetma vid sina skolor. Resultatet visar att de medverkande skolorna i den här studien anser att de arbetar aktivt i frågan om hanteringen av barn med övervikt eller fetma.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära eleverna att läsa och skriva, vårt samhälles kommunikationssystem litar på att alla har dessa färdigheter. (Lundberg, 2003) På skolorna finns det en mängd olika kartläggningsscheman som ska vara en hjälp för läraren att dokumentera elevernas läsutveckling så att skolsystemet inte missar elever som fastnar i utvecklingen. Ett nytt sådant kartläggningsschema som utvecklas i Älmhults kommun är SLUS, språk- och läsutvecklingsschema. Studiens syfte är dels att belysa utvecklingen av SLUS samt införandet av materialet i en rad kommuner dels att synliggöra hur verksamma pedagoger upplever arbetet med materialet SLUS. Jag använder mig av semistrukturerade intervjuer för att genomföra studien.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilken roll Ericsson spelar och har spelat som innovationsgenerator i Öresundsregionen, samt ge en bild av det utbyte och skapande av kunskap som sker i relationerna mellan Ericsson, lokala myndigheter, universitet och företag i regionen. Metod: Intervjuer med olika aktörer i regionen, från både näringsliv, myndigheter och universitet, har legat till grund för det empiriska datainsamlandet. Intervjuerna har sedan kompletterats med telefonintervjuer med lokala företag inom IT och telekom. Slutsatser: Ericsson har en nyckelroll i den regionala utvecklingen inom telekom, både som kund för mindre företag och som samarbetspartner och sponsor av forskning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Nätverken mellan Ericsson, lokala företag, och LTH är väletablerade och fyller en viktig funktion som kunskapsspridare i regionen.

Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar. Då syftet med FaR är att människor ska skapa sig ett mer fysiskt aktivt liv kan det vara av intresse att veta vad som motiverar FaR-patienter att vara fysiskt aktiva. Syftet med den här studien är att belysa de olika motivationsfaktorer som kan förekomma hos personer som fått FaR samt att koppla samman typen av motivationsfaktorer med den transteoretiska modellen.Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med frågor kring transteoretiska modellen samt motivation. Tre personer från olika träningsanläggningar valdes ut med ändamålsenligt urval. Kravet var att personerna skulle ha fått fysisk aktivitet på recept.Resultatet visade på en stor vidd av motivationsfaktorer.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan..