Sökresultat:
2685 Uppsatser om Aktivt religiösa - Sida 39 av 179
Att förebygga mobbning
Mobbning Àr ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning Àr dÀrför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete pÄ hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sÀtt att arbeta mot mobbning i en klass eller pÄ en skola. Det bÀsta sÀttet att motverka mobbning Àr att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.
Musik, idrott och prestation
Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.
Lola Àr din vÀn : En studie i möjliga interaktiva filmberÀttelser med Lola Rennt i fokus
Uppsatsens syfte Àr att utreda huruvida ett visst mÄtt av interaktivitet Àr möjlig inom ramen för en films berÀttarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt pÄverka det. För uppsatsens syfte anvÀnds filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berÀttarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berÀttarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna Àmnas det finna svar pÄ hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle pÄverka tittarens relation gentemot filmens karaktÀrer och handling..
SprÄklig medvetenhet i förskoleklass : LÀrares arbete för att undvika elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..
Grupprogram : Studie av funktioner och anvÀndningsomrÄden
Detta arbete behandlar en undersökning rörande grupprogrammens funktioner och anvÀndningsomrÄden. Fyra grupprogram har analyserat och en kartlÀggning har gjorts över vilka funktioner som kan rÀknas som standardfunktioner. Dess standardfunktioner har sedan utgjort det ramverk som anvÀnts för att undersöka hur grupprogrammen anvÀnds ute i företagen. Ett antal företag frÄn olika branscher valdes ut för att ingÄ i undersökningen. Informationen har samlats in med hjÀlp av guidade enkÀter.
Att arbeta med genus i förskolan
Genus och jÀmstÀlldhet Àr omrÄden som finns inskrivet i LÀroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. SÄledes ligger det i förskolans uppdrag att pÄ ett eller annat sÀtt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i förskolan. För att fÄ svar pÄ detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare, yrkesverksamma pÄ olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att nÄgra arbetsomrÄden utkristalliserades, nÀmligen bemötande, böcker och sÄnger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.
Upplevelser av kommunikation i öppenvÄrden för den Àldre personen med kronisk sjukdom
MÄnga Àldre personer med kronisk sjukdom vÄrdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser frÄn öppenvÄrden. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den Àldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvÄrden. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att fÄ tid och av att vÄrdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de Àldre personerna med kronisk sjukdom kÀnna medkÀnsla genom att fÄ uppmÀrksamhet och vÀnligt bemötande.
"Intressant men lite flummigt" : En studie om gymnasieelevers tankar kring det vidgade textbegreppet
Dagens elever rör sig i ett samhÀlle som stÀndigt undergÄr förÀndringar och utvecklas, och dÀr Tv, filmer och tidningar och Internet spelar en betydade roll för elevernas liv bÄde i och utanför skolan. Dessa förÀndringar gör att det kan vara av intresse för sÄvÀl elever som lÀrare, att vara införstÄdda med termen ett vidgat textbegrepp, och vad detta kan innehÄlla, men Àven hur det kan integreras i svenskÀmnet.MÄlet med denna studie var att undersöka gymnasieelevers tankar om ett vidgat textbegrepp men Àven försöka ta reda pÄ i vilken utstrÀckning eleverna möter detta i sin undervisning. Undersökningen baserades pÄ en kvalititativ metod, i form av diskussioner utförda med tre olika gymnasieklasser. Grupperna utgjordes av elever frÄn sÄvÀl studieförberedande som praktiska program. Resultatet visar att ett vidgt textbgrepp inte kan anses vara förankrat hos eleverna, men att de finner det intressant och i större utstrÀckning aktivt skulle vilja arbeta med icketraditionella texter i sin svenskundervisning.
TrÀning pÄ arbetstid - nÀr möjlighet finns men vilja saknas. TrÀningsupplevelsens betydelse
Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt trÀning har pÄ psykisk och fysisk ohÀlsa och möjlighet till trÀning pÄ arbetstid som mÄnga arbetsgivare erbjuder sina anstÀllda, syftade denna kvalitativa studie till att fÄ förstÄelse för vad som styr anstÀlldas vilja att delta i erbjudna trÀningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till trÀning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas sjÀlvförtroende och self-efficacy. Företagets friskvÄrdspolicy och anstÀlldas tillgÄng till aktivt stöd av friskvÄrdspersonal, sÄvÀl som utbudet av trÀningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i trÀning.
Corporate Social Responsibility : vilken Àr dess inverkan pÄ kapitalmarknaden?
Bakgrund: Ăkade krav pĂ„ att företag skall ta ett större etiskt och miljömĂ€ssigt ansvar för sin verksamhet har vĂ€ckts under senare Ă„r. Corporate social responsibility Ă€r ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att faststĂ€lla huruvida företags arbete med corporate social responsibility har nĂ„gon synbar effekt pĂ„ företags marknadsvĂ€rden, eller om företag bara förspiller sina resurser pĂ„ ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieĂ€gare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom Ă€mnet CSR och presenterar de tvĂ„ teorier som anvĂ€nds; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhĂ„llandet. DĂ€rtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att lĂ€saren skall erhĂ„lla en djupare förstĂ„else för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte vĂ€ljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestĂ„ende av en enkĂ€tundersökning bland fondbolag, en eventstudie pĂ„ negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrĂ„gor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten frĂ„n eventstudien pekar pĂ„ att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar pĂ„ information kopplade till CSR. Vid enstaka hĂ€ndelser som Ă€r nĂ€ra kopplade till företags kĂ€rnverksamhet kunde författarna dock urskilja begrĂ€nsade effekter pĂ„ företags marknadsvĂ€rden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna sĂ„g en ökad trend av aktivt Ă€garskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva Ă€garskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gĂ„tt frĂ„n uteslutning av företag till att försöka pĂ„verka dem till förbĂ€ttringar inom CSR-frĂ„gor och corporate governance.
Medarbetares skattning av chefers konflikthanteringsförmÄga predicerar chefers sjÀlvskattade emotionsreglering
Studien syftar till att underso?ka om de ansta?lldas skattning av chefers konflikthanteringsfo?rma?ga kan prediceras baserat pa? chefens emotionsigenka?nningsfo?rma?ga och sja?lvskattade emotionsreglering. Studien genomfo?rdes genom att 32 chefer utfo?rde ett datoriserat emotionsigenka?nningstest (Geneva Multimodal Emotion Portrayal Set) och en emotionsregleringsenka?t (Emotion Regulation Questionnaire). 181 medarbetare till cheferna svarade pa? en webbaserad enka?t ga?llande chefens konflikthanteringsfo?rma?ga (Conflict Resolution Questionnaire).
LÀxhjÀlp i gymnasiematematik över Internet?
Internationell lÀxforskning visar ett positivt samband mellan lÀxlÀsning och resultat och mÄnga lÀrare bekrÀftar detta samband. Denna undersökning bygger pÄ förestÀllningen att graden av lÀxlÀsning i gymnasiematematik pÄverkas negativt av bristande tillgÄng till lÀxhjÀlp vilket i sin tur pÄverkar resultatet negativt. Syftet med denna studie Àr dÀrför undersöka i vilken omfattning efterlyser gymnasieelever hjÀlp med hemlÀxor i matematik och om eleverna kan tÀnka sig ta emot den hjÀlpen över Internet. Resultat visar att en majoritet av elever kan tÀnka sig att aktivt söka löpande lÀxhjÀlp över ett bemannade Internet forum och Ànnu fler efterlyser samma hjÀlp inför olika skolprov. Enbart en försvinnande liten del av eleverna utnyttjar lÀxhjÀlp som deras skolor erbjuder idag.
Individualism i vÄrt samhÀlle och arbetsliv.
VÄrt samhÀlle Àr idag ett förÀnderligt kunskapssamhÀlle som stÀller allt högre krav pÄ oss medborgare. FrÄn att vÄrt samhÀlle har varit mer kollektivistiskt, har det börjat ta nÄgra stadiga kliv mot ett mer individualistiskt samhÀlle. Idag krÀver vÄrt arbetsliv allt mer av oss medborgare och det krÀver att vi tar fram det bÀsta hos var och en av oss. DÀrmed har jag som avsikt att undersöka om arbetstagare pÄ en specifik arbetsplats, mÀrkt av denna förÀndring som sker enligt författare som forskar pÄ omrÄdet. Att vi har gÄtt frÄn det kollektiva till ett mer individinfluerat samhÀlle.
Vem bedömer de Àldres rÀtt till sÀrskilt boende? : En kvalitativ innehÄllsanalys
Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nÀra relation och Àr sÄledes en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats pÄ tre kvalitativa intervjuer, dÀr de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgÄtt frÄn teorier om skam, skuld och stigma för att kartlÀgga hur upplevelsen pÄverkat sjÀlvet. Scheffs teorier om sociala band har anvÀnts för att beskriva pÄverkan pÄ individens förhÄllanden till andra. Vi har upptÀckt att en monogam relation inte Àr ett krav för att otrohet ska uppfattas.