Sök:

Sökresultat:

3191 Uppsatser om Aktivt lärande - Sida 42 av 213

GER LOJALITETSPROGRAMLOJALARE KUNDER? : Varför ska butiken ha kundklubb?

Det har blivit viktigare att kunna hÀvda sig pÄ marknaden gentemot de nu mÄnga stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tÀnker beröra de Àmnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera pÄ marknaden om de har och anvÀnder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och sÀljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det Àr en lokal handlare med smÄ resurser. DÀrför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren anvÀnder sig av dessa miljöer.

Interaktion i andrasprÄksundervisningen

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Att leva med hj?rtsvikt : Patienters upplevelser av egenv?rd

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

VO?max-test ur ett idrottspsykologiskt perspektiv: - En kvalitativ studie om k?nslor, f?rberedelser och mentala strategier

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Metadonbehandling inom ramen för svensk narkotikapolitik : en litteraturstudie om en behandling mellan vetenskap och ideologi

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.

Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vÄrdplanering

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

BrÄk - lÀrares begreppskunskap och undervisning

I detta arbete undersöks kunskap om brÄkbegreppet hos fyra olika lÀrare och hur de anvÀnder denna kunskap i sin undervisning. Resultaten diskuteras bl a med utgÄngspunkt frÄn Liping Mas bok Knowing and teaching elementary mathematics. Undersökningen har en subjektiv dimension bestÄende av intervjuer med lÀrarna. Begreppskunskapen fokuserar pÄ division av brÄktal, innehÄllsdivision och del ? helhetsaspekten.

Associativ minnesinkodning: JÀmförelse av minnesteknikerna enhetsskapande och satsbyggande i studentpopulation

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jÀmföra tvÄ minnesteknikers effektivitet pÄ associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tÀnkande eller genereringseffekten pÄverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet dÀr de först utförde alternate uses task för att mÀta individuella skillnader i divergent tÀnkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande dÀr ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande dÀr orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Dokumenta?rfilmsmusik ? fra?n skiss till helhet : en processbeskrivning

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Samverkan mellan förskola & förskoleklass : En studien av förskollÀrarnas syn pÄ samverkansarbetet, överlÀmningar och barns sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrarnas syn pÄ samverkan mellan förskola och förskoleklass i tvÄ olika rektorsomrÄden i samma stad, och mer specifikt hur man uppfattar överlÀmningen mellan de olika verksamheterna och vilken roll förskolebarns sprÄkutveckling spelar för denna överlÀmning. Studien belyser frÄgor om hur förskollÀrarna upplever samverkan och överlÀmningar till andra verksamheter. Studien klarlÀgger ocksÄ hur förskollÀrarna aktivt arbetar för att frÀmja barnens sprÄkutveckling inför skolstarten.Genom en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har empiri samlats in i en mellanstor svensk stad frÄn fem förskolor i södra stadsdelen och fem förskolor i norra stadsdelen. Den insamlade empirin har sammanstÀllts och jÀmförts, för att se efter eventuella skillnader mellan tvÄ olika rektorsomrÄden. I litteraturöversikten presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samverkan, överlÀmning och barns sprÄkutveckling.

Hur ser en produkt med stor marknadspotential ut som stimulerar kreativitet?

Medvetenheten att det krÀvs kreativitet för att nÄ framgÄng Àr idag stor. Trotts medvetenheten har företag svÄrt med implementeringen av kreativitet pÄ daglig basis och fÄ jobbar aktivt med att öva upp sitt eget kreativa tÀnkande. Kreativitet krÀver kontinuerligt jobb med det kreativa tÀnkandet, trÀning krÀvs för att lyckas göra nya kopplingar, associera ihop till synes ologiska ÀmnesomrÄden och finna samband.I dag finns det kreativa övningar som Àr framtagna för att stimulera kreativitet, öva upp vÀxelvis divergent- och konvergent tÀnkande och generera unika idéer. Problemet Àr att övningarna anvÀnds alldeles för sÀllan, fÄ anvÀnder dem av egen fri vilja och att de oftast Àr primÀrt konstruerade för att anvÀndas i grupp vilket inte alltid finns tillfÀlle för.Denna rapport visar hur jag, Linn WestanbÀck, genom en strukturerad process med ovisst utfall har arbetat fram idéer och ramar för en produkt med stor marknadspotential som stimulerar kreativitet med mÄlet ett slutgiltigt produktkoncept.Projektet har resulterat i Ideawalk- en mobilapplikation som vÀgleder dig till att generera unika idéer, en vidareutveckling av den beprövade kreativa övningen Tankepromenad. AnvÀndandet av teknik som finns eller kan implementeras i dagens mobiltelefoner har möjliggjort ny konstruktion.

Att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation (TAKK)

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser pÄ metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andrasprÄksinlÀrningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan frÄn fem olika förskolor. Av undersökningen framgÄr att pedagogerna i förskolorna stÀller sig positiva till att anvÀnda TAKK som stöd vid andrasprÄksinlÀrning. Vi har i diskussionen stÀllt tidigare forskning mot det resultat vÄra intervjuer gav. VÄr slutsats Àr att TAKK Àr ett stöd vid andrasprÄksinlÀrning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Lust att lÀra matematik

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt variation av ett fenomen har betydelse för barnen att kÀnna lust att lÀra. Att mÀta lust Àr inte sÄ lÀtt men i rapporten Lusten att lÀra stÄr det att engagemang, aktivt deltagande i lÀrandesituationer, intensitet och iver hos eleven kan ses som uttryck för lusten att lÀra. Variationsteorins grundfrÄga som min studie grundar sig pÄ Àr - pÄ vilka sÀtt kan just det hÀr erfaras? Det Àr variationen som Àr det vÀsentliga i kunskapsprocessen. LÀraren kan skapa förutsÀttningar för lÀrande vilket Àr mitt mÄl. Jag gör detta för att fÄ en insikt och kanske bidra till ökad förstÄelse och kunskap om hur man pÄ ett bra sÀtt kan ge barnen i förskolan ett meningsfullt lÀrande..

God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv

I EU rÄder det idag en tÀnkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. PÄ grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom Ären har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhÄlla den bÀsta lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa föresprÄkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försÀmra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv dÄ medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som Àr förmÄnliga för bolagen men med ett sÀmre skydd för arbetstagare, ett sÄkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvÀrt om stÀrker den inre europeiska marknaden dÄ medlemsstaterna aktivt strÀvar efter att utforma de bÀsta lagarna ur allas perspektiv och att en sÄdan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén pÄ medlemsstaternas bolagsregler, ett sÄkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gÀlla inom hela EU och dÀr bolagsreglerna Àr desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tÀnkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försÀmrat arbetstagarskydd som följd) men kan Àven medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

PÄ eget ansvar. : En studie om gymnasieskolors val kring hur de arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande vid mobbning.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄng ifrÄn tre skolor i Kalmar lÀn för att undersöka deras arbetssÀtt för att förebygga mobbning. I skolans vÀrdegrund blir det tydligt att mobbning inte Àr ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen stÄr det Àven att alla skolor Àven mÄste ha ett ÄtgÀrdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock Àr utformande av denna modell helt valfri och skolorna fÄr sjÀlva bestÀmma hur de ska arbeta förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning. Skolor och kommuner fÄr dÀrmed sjÀlva bestÀmma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker dÀrmed kring vad administrationen och lÀrare övervÀger att lÀgga fokus pÄ vid valet av en specifik modell.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->