Sökresultat:
2687 Uppsatser om Aktivt föräldraskap - Sida 34 av 180
Datorns betydelse i skolan Är 2014 : Elevers upplevelser av datoranvÀndningen i lÀrandet.
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begrÀnsa barns framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter och frÀmja sprÄklig medvetenhet. Studiens frÄgestÀllningar behandlar bland annat vad lÀrare anser vara förebyggande arbete vad gÀller lÀsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer eftersom fokus ligger pÄ lÀrares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella lÀs- och skrivsvÄrigheter. UtifrÄn ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgÄtt att lÀrare i förskoleklass arbetar pÄ olika vis för att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter, eftersom de anvÀnder olika metoder. UtifrÄn resultaten gÄr det Àven att urskilja att samtliga lÀrare arbetar aktivt för att begrÀnsa framtida lÀs- och skrivsvÄrigheter..
Analys av hur kvinnor framstÀlls i förhÄllande till mÀn i religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen
Syftet Àr att jag i min religionsdidaktiska studie ska undersöka hur kvinnor framstÀlls i jÀmförelse med mÀn i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen. Om det nu finns en skev fördelning gÀllande det bild- och textmaterial som finns, hur kan man dÄ förklara det? Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ i vilken mÄn dessa fyra lÀroböcker i religionskunskap kan uppfylla genusaspekten, dÄ det stÄr i kursplanerna att ?skolan aktivt och medvetet skall frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀtt och möjligheter?.I uppsatsen utgÄr jag frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur framstÀlls mÀn respektive kvinnor i de fyra religionskunskapsböckernas avsnitt om judendomen?Blir kvinnor och mÀn i lika hög grad representerade i text och bild?Om det finns en skev fördelning gÀllande representationen av mÀn och kvinnor i bild- och textmaterialet, hur ska man förklara detta? .
LÀra genom lÀsning: att i undervisningen anvÀnda engelsk
skönlitteratur för att frÀmja lÀsförstÄelse
Syftet med arbetet var att undersöka huruvida elevernas lĂ€sförstĂ„else i engelska förbĂ€ttrades genom att anvĂ€nda skönlitteratur. För att undersöka detta anvĂ€nde vi oss av kortare noveller och texter, som i majoritet lĂ€stes i lĂ€xa, övningshĂ€ften, samtal och diskussioner med eleverna, antingen enskilt eller i helklass. ĂvningshĂ€ftena var till för att överskĂ„dligt kunna se om förbĂ€ttringar skedde hos eleverna i frĂ„ga om lĂ€sförstĂ„elsen och dĂ€rmed Ă€ven om deras analytiska förmĂ„ga förbĂ€ttrades. Dessa mĂ€tningar utfördes regelbundet och med kortare texter under hela praktikperioden. Samtalen och diskussionerna anvĂ€nde vi oss av för att förvissa oss om ett eleverna aktivt deltog samt om eleverna förstod vad vi lĂ€ste och gjorde, men inte minst för att motivera eleverna för uppgifterna.
ArbetsgivarvarumÀrke inom omsorgssektorn : en fallstudie av Attendo Care
Personalförsörjningen inom omsorgssektorn stÄr inför svÄrigheter i takt med ökat rekryteringsbehov samtidigt som det kommer att rÄda en personalbrist. Employer branding handlar om att stÀrka sitt arbetsgivarvarumÀrke för att bÄde behÄlla talangfulla medarbetare och att attrahera presumtiva arbetstagare.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en fallstudie över hur ett företag inom omsorgssektorn arbetar med sitt arbetsgivarvarumÀrke.Metod: En kvalitativ metod med tolv genomförda semistrukturerade intervjuer med chefer hos Attendo Care. FrÄgorna Àr baserade pÄ modellen Employer brand mix som belyser centrala faktorer för ett arbetsgivarvarumÀrke.Slutsatser: Respondenterna upplever att deras arbetsgivare arbetar aktivt med kvalitetsutveckling och att de erbjuds stora karriÀrmöjligheter. Arbetsgivaren bör utveckla och förenkla informationsöverföring via den interna mötesplatsen samt fortsÀtta att erbjuda medarbetarna vidareutbildning..
Konsultföretags metodanvÀndande under Requirements Engineering Processen
Requirements Engineering processen, RE-processen, Àr den tidiga fasen i ett systemutvecklingsprojekt, dÀr RE-processens syfte Àr att identifiera, verifiera, validera samt dokumentera en mÀngd krav som ett nytt eller utvidgat system skall konstrueras efter. RE-processen skall mynna ut i en kravspecifikation dÀr de dokumenterade kraven finns samlade.Detta examensarbete behandlar Àmnet systemutveckling och fokuserar pÄ konsultföretags metodanvÀndande under RE-processen. Att fokus ligger pÄ RE-processen beror pÄ att denna fas Àr den mest kritiska delen i ett systemutvecklingsprojekt.För att fÄ svar pÄ vilka metoder som konsultföretag anvÀnder under RE-processen har en intervjundersökning gjorts.Resultatet av undersökningen visar att konsultföretag anvÀnder olika metoder under RE-processen. SÀttet att anvÀnda dem fungerar pÄ ungefÀr samma sÀtt med ett aktivt deltagande frÄn kundernas sida. Systemutvecklingsmetoderna Àr ocksÄ uppbyggda pÄ liknande sÀtt med samma synsÀtt att arbeta efter..
Foto-matematik : Ett försök till deliberativa samtal i matematik för ett ökat elevintresse kring problemlösande undervisning.
Jag har undersökt ifall det Ă€r möjligt att vĂ€cka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag sjĂ€lv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik Ă€r Ă€ven ett försök att vĂ€cka lĂ€rarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja anvĂ€nda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lĂ€rande, samtidigt som lĂ€rarnas förstĂ„else för elevens resonerande, svĂ„righeter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Ăven matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar pĂ„ ett starkt engagemang och vilja..
Fördjupad förstÄelse för fritidspedagogers arbete med hÄllbar utveckling inom fritidsverksamheten
Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..
Kultur för barn och unga : Barn- och ungdomsverksamhetens plats i Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum
Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.
Suggestibilitets roll i empati : skillnaden mellan skillnaden mellan att passivt tilldelas och att aktivt dela en annans kÀnsla
Denna uppsats belyser empati ur ett troligen helt nytt perspektiv genom att likna empatiprocessen vid den suggestibla som ?den andres? förmedlande av stimulus, vilket av mÄlpersonen mottages, processas och dÀrefter ofta resulterar i en, hos mÄlpersonen, genuint upplevd kÀnsla eller uppfattning. I uppsatsen förslÄs vidare att empati och suggestibilitet skiljer sig ifrÄn övrig form av varseblivning genom det radikala internaliserandet av stimulus som de ofta skapar hos mÄlpersonen. Studiens syfte var att, baserat pÄ detta förslag, utreda om det finns ett samband mellan empati och suggestibilitet. En studie utförd med 42 personer pÄvisade en tendens till samband mellan suggestibilitet och empati samt att kvinnor var signifikant mer suggestibla Àn mÀn.
Kvinna eller av annan etnisk bakgrund : marknadsföring av polisyrket
I dagens samhÀlle efterstrÀvas jÀmstÀlldhet. Polisen ska spegla det svenska samhÀllet, detta Àr en process som tar tid, dÄ det har varit ett mansdominerat yrke. Det krÀvs ett aktivt arbete för att nÄ detta mÄl. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och mÀnniskor med annan etnisk bakgrund. VÄrt syfte Àr att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.
PERSONLIGHETENS INVERKAN Pà COPINGBETEENDET : ? en pilotstudie om hur optimism kan pÄverka förlossningsupplevelsen
  Att föda barn Àr förenat med smÀrta. Fokus ligger idag pÄ att minska eller göra smÀrtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier Àr effektiva hjÀlpmedel för smÀrthantering och personligheten kan pÄverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsstÀllande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses pÄverka valet av dem. EnkÀter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse.
Sportbutik
I vÄrat arbete har vi utformat en affÀrsplan för vÄr affÀrsidé. Tanken Àr att utarbeta en ny potentiell sportbutik i BorÄs stad dÀr vi kan erbjuder den aktiva borÄsaren det senaste modet inom sport & trÀningsklÀder av högsta kvalitet. VÄrat företag ska svara för BorÄs bÀsta mode för ett aktivt liv. De frÄgor om vi har tagit stÀllning till och dÀrefter arbetat utifrÄn Àr: Hur ser marknaden ut? Vilka konkurrenter finns det pÄ marknaden? Finns det nÄgon marknad för vÄr affÀrsidé.
Barn och stress: varför Àr barn stressade och hur kan vi
hjÀlpa dem?
Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vÄr praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjÀlp av intervjuer ta reda pÄ hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade Ätta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde Àven tre intervjuer med lÀrare pÄ skolan för att ta del av deras syn pÄ barn och stress.
à tervinning och hÄllbar utveckling i förskolan : en intervjustudie om förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling
Det syfte vi har med den hÀr studien Àr att undersöka hur det ligger till med förskollÀrares medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Varför arbetar förskollÀrare med Ätervinning och hÄllbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat 14 förskollÀrare pÄ tvÄ olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollÀrarnas svar om sin medvetenhet kring Ätervinning och hÄllbar utveckling. Resultatet visar att förskollÀrare vet vad Ätervinning Àr.
Matematik i förskolan : Hur pedagoger arbetar med problemlösning
Syftet med arbetet har varit att fĂ„ en fördjupad bild av hur pedagoger pĂ„ tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus pĂ„ problemlösning, för förskolebarn i Ă„ldern fem Ă„r. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger frĂ„n var sin förskola. Ăven löpande observationer har gjorts pĂ„ de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus pĂ„ problemlösning finns överallt under hela dagen pĂ„ förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhĂ„llningssĂ€tt vilket Ă€r betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift Ă€r att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen pĂ„ ett roligt och lustfyllt sĂ€tt.