Sök:

Sökresultat:

2687 Uppsatser om Aktivt ćldrande - Sida 45 av 180

Kunskaper om magnetism : elevers uppfattningar av magnetiska fÀlt

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

Mellan Empati och Emotion : En kvalitativ studie om hur socionomer hanterar svÄra samtal inom socialt arbete

Det Àr en nödvÀndighet att aktivt anvÀnda sig av sin empatiförmÄga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes kÀnslor.Empati Àr dÀrför en förutsÀttning för att kunna ge klienten den hjÀlp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berÀttelser om traumatiska hÀndelser leda till attsamtalsrÄdgivaren tÀnjer sig lÀngre Àn vad som Àr nyttigt och till slut inte orkar slÀppa innÄgon mer drabbad mÀnniska.I denna studie undersöks vad det Àr som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svÄra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar pÄ syftesfrÄgan: Engagemang vÀcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk nÀrhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprÀtthÄller engagemanget..

Hinder vid kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer : NÀr lösningar föder nya hinder

Kunskap Àr en organisations mest vÀrdefulla tillgÄng i strÀvan efter konkurrenskraft som vÀxer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan dÀrför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer pÄstÄs vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgÄngar, men ett problem som lyfts fram Àr att kunskapen tenderar att tappas bort nÀr projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver dÀrför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sÄdan organisation konkret arbetar för att överkomma sÄdana hinder. Det studerade fallföretaget Àr JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostÀder, dÀr fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anstÀllda förlitar sig för mycket pÄ verksamhetssystemet och dÀrför slutar att tÀnka sjÀlva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Ridterapi; En behandlingsmetod för mÀnniskor med olika funktionshinder

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

"Det förutsÀtter att..." Fyra gymnasielÀrares attityder till arbetslagsarbete och arbetslagsdeltagande

Detta arbete handlar om lÀrares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger pÄ vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser pÄ sitt eget arbetslagsdeltagande i förhÄllande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielÀrare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lÀrarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvÀndiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har stÀllts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsÀttningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

"Jag hatar ju samling" : Aktionsforskning kring elevers deltagande i samling.

Vi Àr alla olika och har olika behov och förutsÀttningar. Men vi har alla rÀtt till en likvÀrdig utbildning anpassad efter alla dessa olikheter. LÀrarna pÄ en skola i VÀstsverige kÀnde i takt med att klassen vÀxte i storlek att de kanske inte riktigt klarade av att möta alla dÀr de befann sig. Ett utvecklingsarbete tog form och med hjÀlp av aktionsforskning valde lÀrarna att utveckla samlingarna i en F-1 klass med 25 elever. Syftet med studien var att ur ett deltagarperspektiv se hur elever, i samlingar, kunde uppfattas inkluderande och deltagande utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Upplevelser av hÀlsa vid kronisk sjukdom: en litteraturstudie

HÀlsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom pÄverkar upplevelsen av hÀlsa. Personer prövas dÄ med hinder och begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hÀlsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer fÄ stöd och förstÄelse, att bli stÀrkt av tro och hopp och att lÀra sig leva med begrÀnsningar i vardagslivet.

Reflektionernas oÀndliga möjligheter : - en aktionsforskningsstudie kring elevers deltagande i boksamtal

Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

Malnutrition hos Àldre patienter : Hur kan det förebyggas?

Malnutrition Àr ett vanligt förekommande tillstÄnd bland Àldre som Àr inneliggande pÄ sjukhus. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan förebygga malnutrition hos Àldre. Resultatet baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar och visar hur sjuksköterskan kan förbygga tillstÄndet genom de fem teman som togs fram: att skapa delaktighet i vÄrden med hjÀlp av information, att involvera anhöriga, struktur i vÄrdteamet, att anvÀnda sig av bedömningsinstrument och kunskap och utbildning. Resultatet visar hur god kommunikation och kunskap hjÀlper sjuksköterskan i arbetet att förebygga malnutrition. Det krÀvs Àven en struktur i vÄrdteamet för en tydlig rollfördelning bland professionerna.

Att samla pÄ musik - En kvalitativ studie om musiksamlandet som meningsskapande identitetsmarkör

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar mÀnniskor att samla pÄ musik, i en tid nÀr musik i sÄpass stor utstrÀckning finns tillgÀnglig för obegrÀnsat lyssnande pÄ internet. Min tes Àr alltsÄ att det Àr nÄgonting annat Àn tillgÀnglighet som driver mÀnniskor att samla pÄ musik idag. I min studie har jag tagit hjÀlp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar pÄ musik i fysiska format. De Àr mellan Äldrarna 23-46, fem mÀn och tvÄ kvinnor. Informanterna har sjÀlva anmÀlt intresse nÀr de hört om min studie, eller blivit tillfrÄgade av mig eftersom jag pÄ förhand vetat om att de samlar pÄ musik.

"Grammatik Àr ett kÀnsligt Àmne. Man kan inte bara komma in och Àndra" : Grammatikforskningens förankring i skolan

Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie Àr den skolnÀra forskning som bedrivs inom grammatikÀmnet. Denna har mening först nÀr den tillÀmpas och syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur svensklÀrare i grundskolans senare Är tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i sÄ fall hur forskningen pÄverkar deras undervisning. Fem svensklÀrare i grundskolans senare Är har intervjuats och resultatet visar att lÀrarna frÀmst utgÄr frÄn kursplan, kollegial tradition och lÀromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna pÄverkar inte deras undervisning pÄ nÄgot mÀrkbart sÀtt. Det framkommer ocksÄ att lÀrarna inte fÄtt nÄgon grammatikdidaktik i sin lÀrarutbildning.

VarumÀrkesarbete vid intern konkurrens : en studie om hur intern konkurrens, organisationskultur och intern kommunikation pÄverkar RiksmÀklarens varumÀrkesarbete

VarumÀrkets betydelse har under de senaste Ärtiondena förÀndrats, frÄn att enbart informera om en produkt eller tjÀnst till att ocksÄ fylla ett kÀnslomÀssigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur RiksmÀklaren arbetar med sitt varumÀrke. Ett aktivt varumÀrkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumÀrke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mÀklarföretag förekommer intern konkurrens pÄ grund av provisionslön. SvÄrigheten i RiksmÀklarens varumÀrkesarbete ligger dÀrför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumÀrkets betydelse.

Att leva med typ-1 diabetes : Litteraturstudie om unga vuxnas upplevelse av att leva med typ-1 diabetes

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Fysisk aktivitet och kroppssammansÀttning, hur pÄverkar det vilometabolismen hos barn och ungdomar med cystisk fibros?

SjÀlvskadebeteende Àr ett stort hÀlsoproblem i Sverige och resten av vÀrlden, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;BjÀrehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig sjÀlva men att fÄ av de drabbade söker vÄrd för sina besvÀr. Patienter som skadar sig sjÀlva upplever att vÄrdpersonal har svÄrt att förstÄ deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vÄrdpersonal kÀnner sig negativt instÀllda till att vÄrda patienter med sjÀlvskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vÄrden bland bÄde personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring omrÄdet.

Lex Mercatoria: det nya handelsbruket

År 1989 ratificerade Sverige CISG med ett sĂ€rskilt förbehĂ„ll. DĂ„ svenska avtalslagen betraktas som förĂ„ldrad i jĂ€mförelse med internationaliseringen, förs diskussioner huruvida en revidering av lagen ska aktualiseras, i mĂ„n om att öka effektiviteten pĂ„ den inre marknaden. UniP och PECL, Ă€r andra internationella principer som kan pĂ„verka avtalslagens utveckling, pĂ„ sĂ„ vis att hĂ€nvisning sker till dessa om Sverige beslutar en anslutning till CISG del II. Syftet med uppsatsen var att belysa de problem vid uppkomsten av grĂ€nsöverskridande av avtal. Den ska inte ses som uttömmande, dĂ„ dess frĂ€msta syfte har varit att redogöra likheter och skillnader som infinner sig mellan svensk och internationell regelverk pĂ„ kontraktsrĂ€ttens omrĂ„de.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->